| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Johansson, Gun-Britt, 1956-
(författare)
-
Synderskan och lagen: Barnamord i tre Norrlandslän 1830-1870
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ABSTRACTMany studies have been conducted on infanticide and child homicide. Researchers have approached the subject with different theoretical frameworks and explored it from different dimensions, geographical areas, and time periods. As much as the questions have varied so have the answers. This study contributes to greater clarity on the causes of infanticide. Despite numerous studies on the subject, there is still no consensus its causes. My aim has been to combine different strategies for understanding the subject. I have used material both from an aggregated level and from an individual level. The main question I sought to answer was whether social causes rather than individual factors force or trigger women to kill their newborn child? Court material also provides for an in-depth understanding of our history. The social sciences have frequently drawn sketches of the social world with big lines. These lines have been necessary and useful to point at large-scale transformations of civilisation and modernisation but, in terms of understanding real life, they can provide us with a foggy and even mistaken picture. When social scientists enter the historical archives and similar sources, we often blunder in its richness and variation. Society may, in any case, have always been complicated and the every day life for each person as well.My findings show that infanticide signals low tolerance. In general, the women did not want to kill their own children. Moreover, my findings, like the results of other studies before mine, demonstrate that women who carry out infanticide represent normal women. To my knowledge, there isn’t one study on infanticide that claims the women were not normal. Women who committed infanticide did so out of fear: fear of losing their social bonds. They killed their children if the existence of the bonds was endangered or threatened. Often social bonds were related to their work situation as maids in farming households. If they couldn’t stay in the household after having the baby, many women had no where else to go. Their parents – poor, elderly or deceased – were unable to help. Sometimes the social bonds were threatened by other factors, often related to the child’s father. If he was already married or had a close relation with the woman’s family, their relationship could in fact, break her bonds to her own family and other relatives. Some women already had an illegitimate child. With a child out of wedlock, they had a difficult time getting work and housing. If they got pregnant again and the father to the new child refused to marry her or to support the child, she could in fact lack any resources for handling the situation.Finally: the findings talk about honour and infanticide. It was always shameful to get a child out of wedlock. But demographic research from North of Sweden has shown that these children had almost the same chances of survival during their first year as legitimate children. Sexuality outside marriage was not respected but much discussion around honour was more related to how the women would manage with the child. In my findings, shame seems to be related to having no support. Extramarital relations were not accepted but people probably didn’t care to much about it as far as they managed on their own. Being rejected, helpless, not able to work and not able to take care of the child that was what shame was about.Keywords: Infanticide, child homicide, illegitimacy, social bonds, shame
|
|
| 5. |
- Lindberg, Malin, et al.
(författare)
-
Projekt: Inkluderande tillväxt i skogssektorn genom innovativ samverkan
- 2016
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Projektet syftar till att skapa inkluderande tillväxt i Norr- och Västerbottens skogssektor genom innovativ samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle i utveckling och utbyte av kunskaper, erfarenheter och metoder för jämställdhet och jämlikhet.
|
|
| 6. |
- Abrahamsson, Gun, 1977-, et al.
(författare)
-
Ekonomiska ansvarsenheter
- 2013. - 1
-
Ingår i: Perspektiv på ekonomistyrning. - Stockholm : Liber. - 9789147096947 ; , s. 14-35
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Forskning pågår - från foder till ost
- 2018
-
Ingår i: Nytt / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I ett samarbete mellan Norrmejerier, Växa Sverige och institutioner vid SLU i Umeå och i Uppsala pågår tre sammanlänkade projekt där vi studerar hur ostens kvalitet påverkas av olika faktorer, från gård till mejeri. De bakterier och andra mikroorganismer som finns i foder, mjölk och ost studeras särskilt noga. Vi vill bland annat veta vad mikrofloran har för inverkan på ostens lagringstid och på dess smak och konsistens.
|
|
| 9. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Från vallfoder till ost
- 2019
-
Ingår i: Svenska vallbrev. - 1653-8064. ; , s. 3-5
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Vad påverkar mikrofloran i mjölken på gård och mejeri?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När man producerar långtidslagrad ost är det viktigt att kunna förutsäga lagringstiden och minimera förlusterna i produktionen från ystning till lagring och leverans av färdigt produkt. Mejeriet kan styra över processer och lagring men kan bara i begränsad omfattning påverka mjölkråvarans sammansättning. Projektet har syftat till att undersöka sambandet mellan olika gårdsfaktorer och sammansättning och mikroflora i mjölkråvaran på gården (gårdsmjölken). Dessutom undersöktes sambandet mellan mjölkråvaran på mejeriet (silomjölken) och kvaliteten och mognadstiden hos långtidslagrade ostar. Vi ville också studera säsongsvariationen hos mjölkråvarans kvalitet med fokus på mikrofloran. Studien inleddes med att dokumentera produktionen av mjölk på gårdar som levererar mjölk till mejeriet i Burträsk och dessutom några ekologiska gårdar som jämförelse. Totalt omfattande studien 43 gårdar. Dokumentationen inleddes med en enkät rörande gårdarnas storlek, inhysning, vallproduktion, fodermedel, mjölkningsrutiner mm. Enkätsvaren har kompletterats med data från Växa Sverige (Kokontrollen). Gårdarna har besökts vid två tillfällen då grovfoderprover tagits som analyserats för fermentationskvalitet. För att studera säsongsvariationen i mjölkråvarans kvalitet under ett år har prov från gårdarnas mjölktankar samlats in månadsvis av tankbilschaufförerna (utöver ordinarie provtagning). Proverna har analyserats för traditionella parametrar, inklusive totalantal bakterier och termoresistenta bakterier, men även för aktiviteten av plasmin, ett enzym som bryter ned mjölkens protein. För att få information om vilka bakterier som förekommer i gårds- och silomjölk, dvs sammansättningen av mjölkens mikroflora, har prover analyserats med molekylär teknik, s.k. DNA-sekvensering. Resultaten beskriver bakteriernas fördelning i procent men anger inte hur många de är i absoluta tal eller vilken betydelse de har. För att studera sambanden mellan gårdsdata, mjölkkvalitet inklusive mikroflorans sammansättning, och säsong har vi skapat ett antal matriser som länkar olika typer av information till varandra och bearbetat data med multivariata statistiska metoder. Vi har utifrån detta försökt utvärdera vilka faktorer på gården som påverkar gårdsmjölkens kvalitet, mikroflora och plasminaktivitet. Den viktigaste faktorn för totalantal bakterier och mikroflorans sammansättning visade sig vara vilket mjölkningssystem som fanns på gården, dvs bås, grop eller robot. Gårdar med robotmjölkning hade högre antal bakterier och fler termoresistenta bakterier i mjölken jämfört med de andra systemen. De hade även en annan sammansättning av mikrofloran jämfört med gårdar med mjölkning på bås. Mjölkning i grop visade sig vara ett mellanting mellan bås- och robotsystem när det gäller bakterier. Vi kunde även se att mjölknings- och diskrutiner hade betydelse för mikroflorans sammansättning och mjölkkvalitet, liksom hygienen på båspallen, användning av gummimatta och att korna inte klövverkas för sällan. I projektets andra del studerades kopplingen mellan silomjölkens sammansättning och produktion och lagring av långtidslagrad ost. Vi tog prover från mjölksilos innan pastörisering av mjölken och analyserade dessa för samma parametrar som för gårdsmjölken i den första delen av projekt, inklusive DNA-analyser av mikrofloran. Vid mejeriet i Burträsk tillverkas ost i stor skala och varje mjölksilo innehåller mjölk från ett stort antal gårdar. Mjölken som provtogs och analyserades i den här delen av studien kom i huvudsak från de gårdar som ingick i projektet men även från ett antal gårdar som inte deltog i projektet. Silomjölken provtogs från februari 2016 till februari 2017. Vid varje tillfälle togs prov från två eller tre silos. Ostar som producerades av mjölken provtogs och analyserades på alla traditionella parametrar inklusive sensoriska analyser. Detta gjordes efter 14 månaders mognadstid och därefter fram till att de bedömts som färdiga. För att förstå sambanden mellan silomjölk och ostproduktion analyserades data med multivariata statistiska metoder. Det fanns endast svaga samband mellan silomjölkens mikroflora före pastörisering och den resulterande ostens kvalitet och lagringstid. Det fanns dock viss koppling mellan mjölkens kvalitet och utbytet av ystningen, dvs hur mycket mjölk 4 som går åt för att göra ett kilo ostmassa; förhöjda värden för celltal, fria fettsyror, totalantal bakterier och pH var kopplat till minskat utbyte, medan högre fett- och proteinhalt var kopplat till ett högre utbyte. Orsaken till att vi bara ser svaga samband mellan silomjölkens sammansättning inklusive mikroflora, och ostens kvalitet, beror främst på att silomjölken är en blandning av mjölk från många gårdar, vilket gör att vi inte ser den tydliga variation som finns mellan enskilda gårdar.
|
|
