| 1. |
- Carlsson, Gunnar E, 1930, et al.
(författare)
-
Attitudes toward dental appearance in 50- and 60-year-old subjects living in Sweden
- 2008
-
Ingår i: Journal of Esthetic and Restorative Dentistry. - : Wiley. - 1496-4155 .- 1708-8240. ; 20:1, s. 46-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Attitudes towards the importance of general appearance has varied much not only over time but also among groups of individuals of different age and other characteristics. Whether the situation is similar regarding dental appearance does not seem to have been studied. Purpose: The aim was to study differences in attitudes towards dental appearance between two large samples of 50- and 60-year-old subjects. Materials and Methods: Identical questionnaires were sent to all subjects born in 1942 and 1952 living in two Swedish counties in 2002 (n=17444; n50=8881; n60=8563). The final response rate was 72.2% (n=12599). In this study, responses to four statements on the importance of dental appearance have been analyzed with respect to gender and age. Results: Many of the responses to the four statements differed with gender and age. To the first statement (“To have beautiful and perfect teeth is very important for how you are treated by other people”), 73 % agreed at age 60 compared to 64 % at age 50 (P < 0.001). Approximately 90 % of the subjects agreed to the second statement (“Minor aesthetic imperfections of the teeth have no importance, only they function well”). Logistic regression indicated that several variables were significantly associated with the statements. Besides age and gender, education and self-assessed dental problems were most important. Conclusion: Attitudes towards the importance of dental appearance differed both between genders and age groups. CLINICAL SIGNIFICANCE The varying attitudes towards dental appearance in the population must be acknowledged in treatment decisions.
|
|
| 2. |
- Johansson, Ann-Katrin, et al.
(författare)
-
A 15-yr longitudinal study of xerostomia in a Swedish population of 50-yr-old subjects
- 2009
-
Ingår i: EUROPEAN JOURNAL OF ORAL SCIENCES. - : Wiley. - 0909-8836 .- 1600-0722. ; 117:1, s. 13-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to determine the changes in prevalence of xerostomia in subjects from 50 to 65 yr of age. Questionnaires were sent to all subjects who were born in 1942 and were living in two Swedish counties in 1992, 1997, 2002, and 2007. The analyses focused on those who answered the questionnaires both in 1992 and in 2007. The response rate was 71.4% (n = 6,346) in 1992 and 73.1% (n = 6,078) in 2007. Of those who answered the questionnaire in 1992, 74.3% (n = 4,714) also responded in 2007. There was an almost linear increase in the prevalence of xerostomia at the four study time-points (i.e. when the subjects were 50, 55, 60, and 65 yr of age). Xerostomia was more prevalent at night than during the day. The pooled prevalence of night-time and daytime xerostomia was 6% at 50 yr of age and 15% at 65 yr of age, and it was higher in women than in men on both occasions. Logistic regression analyses showed that impaired health and smoking were significantly associated with daytime xerostomia but not with night-time xerostomia. Despite the increase in prevalence of xerostomia from 50 to 65 yr of age, there was considerable variation during the observation period. The incidence rate was 13% (507/4,015) and the disappearance rate was 42% (104/250) (dichotomized answers).
|
|
| 3. |
- Johansson, Ann-Katrin, et al.
(författare)
-
Self-reported dry mouth in 50-to 80-year-old Swedes : Longitudinal and cross-sectional population studies
- 2020
-
Ingår i: Journal of Oral Rehabilitation. - : John Wiley & Sons. - 1365-2842 .- 0305-182X. ; 47:2, s. 246-254
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Xerostomia is a common condition among elderly. The objectives were to examine prevalence, persistence, progression, yearly incidence of xerostomia, associated background factors and its influence on oral impacts on daily performances (OIDP) in 50- to 80-year-old people. In 1992, a questionnaire was sent to all 50-year-old (n = 8888) and in 2007 to all 75-year-old persons (n = 5195) living in two Swedish counties. In 2012, the same questionnaire was sent to both age cohorts, now 70- and 80-year-old. Response rate was for the 50-, 70- 75- and 80-year-old groups 71.4%, 72.2%, 71.9% and 66.4%, respectively. In the 50- to 70-year-old sample, 40.3% of the participants answered all five examinations and in the 75-80 group 49.5% (intact samples). In all age groups, xerostomia was significantly more prevalent in women than in men. At age 80, "often mouth dryness at night" was reported by 24.3% and 16.2% of women and men, respectively. Prevalence increased with age and was more frequent at night-time. Persistence of xerostomia was reported by 61.4%-77.5%, progression by 11.5%-33.0% and remission by 5.7%-11.3%. Average yearly incidence was 0.99%-3.28%. Xerostomia was more prevalent in those who reported a negative impact on OIDP. Highest odd ratios for xerostomia were burning mouth (OR 12.0), not feeling healthy (OR 5.1) and medicine usage (OR 3.9). Xerostomia is common in older age, persistence is high and progression common. The comorbidity between xerostomia, oral health problems and impaired general health needs to be taken into consideration when providing dental care to elderly patients.
|
|
| 4. |
- Johansson, Ann-Katrin, 1957, et al.
(författare)
-
Self-reported dry mouth in Swedish population samples aged 50, 65 and 75
- 2012
-
Ingår i: Gerodontology. - : Wiley. - 1741-2358 .- 0734-0664. ; 29:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim was to study changes in prevalence of xerostomia from age 50 to 65 yr. Questionnaires were sent to all subjects born in 1942 living in two Swedish counties in 1992, 1997, 2002 and 2007. The analyses have focused on those who answered the questionnaires both in 1992 and 2007. The response rate was 71.4% (n = 6346) in 1992 and 73.1% (n = 6078) in 2007. Of those who answered the questionnaire in 1992, 74.3% (n = 4714) responded also in 2007. There was an almost linear increase of the prevalence of xerostomia over the four occasions from age 50 to age 65. Xerostomia at night was more prevalent than during daytime. The pooled prevalence of night and daytime xerostomia was 6% at age 50 and 15% at age 65, and it was higher in women than in men on both occasions. Logistic regression analyses showed that impaired health and smoking were significantly associated with daytime but not with nighttime xerostomia. Despite the increase of the prevalence of xerostomia from age 50 to age 65, there was considerable variation during the observation period. The incidence rate was 13% (507/4015) and the disappearance rate was 42% (104/250) for the dichotomized answers.
|
|
| 5. |
- Johansson, Ann-Katrin, et al.
(författare)
-
Self-reported dry mouth in Swedish population samples aged 50, 65 and 75 years
- 2012
-
Ingår i: Gerodontology. - : John Wiley and Sons. - 0734-0664 .- 1741-2358. ; 29:2, s. E107-E115
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Reduced salivary flow may have a negative impact on general well-being, quality of life and oral health. Objectives: To examine xerostomia in 50-, 65- and 75-year-olds, background factors and effect on Oral Impacts on Daily Performances (OIDP). less thanbrgreater than less thanbrgreater thanMethods: In 1992, a questionnaire was sent to all 50-year-old persons (n = 8888) in two Swedish counties. In 2007, the same questionnaire was sent to all 65-year-olds (n = 8313) in the two counties and to all 75-year-olds (n = 5195). Response rate was for the 50, 65 and 75 year olds 71.4, 73.1 and 71.9%, respectively. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanResults: Xerostomia was higher in women than in men in all age groups. There was higher prevalence of xerostomia with increasing age in both sexes and it was more frequent at night than during daytime. ` Often mouth dryness was 2.6-3.4 times more prevalent in those who reported an impact from OIDP. The highest odd ratios were for daytime xerostomia and for the variables burning mouth (17.1), not feeling healthy (4.5), daily smoking (4.4), and medication (4.1). less thanbrgreater than less thanbrgreater thanConclusions: The dramatic increase of xerostomia between age 50 and 75, especially amongst women, needs to be considered in the management of this age group.
|
|
| 6. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 10. |
- Ambort, Daniel, 1978, et al.
(författare)
-
Calcium and pH-dependent packing and release of the gel-forming MUC2 mucin.
- 2012
-
Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. - : Proceedings of the National Academy of Sciences. - 1091-6490 .- 0027-8424. ; 109:15, s. 5645-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- MUC2, the major colonic mucin, forms large polymers by N-terminal trimerization and C-terminal dimerization. Although the assembly process for MUC2 is established, it is not known how MUC2 is packed in the regulated secretory granulae of the goblet cell. When the N-terminal VWD1-D2-D'D3 domains (MUC2-N) were expressed in a goblet-like cell line, the protein was stored together with full-length MUC2. By mimicking the pH and calcium conditions of the secretory pathway we analyzed purified MUC2-N by gel filtration, density gradient centrifugation, and transmission electron microscopy. At pH 7.4 the MUC2-N trimer eluted as a single peak by gel filtration. At pH 6.2 with Ca(2+) it formed large aggregates that did not enter the gel filtration column but were made visible after density gradient centrifugation. Electron microscopy studies revealed that the aggregates were composed of rings also observed in secretory granulae of colon tissue sections. The MUC2-N aggregates were dissolved by removing Ca(2+) and raising pH. After release from goblet cells, the unfolded full-length MUC2 formed stratified layers. These findings suggest a model for mucin packing in the granulae and the mechanism for mucin release, unfolding, and expansion.
|
|
