| 1. |
- Holmberg, Christin, et al.
(författare)
-
Vägen till arbete : Uppföljningsstudie av studenter med examen vid Växjö universitet
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2004 påbörjades studien Vägen till arbete som är en fortsättningpå de studentundersökningar som startades vid Växjö universitet1999. Studien syftar till att få större kunskaper om alumners(före detta studenter) väg ut i arbetslivet efter examen, hur de värderar sin utbildning idag och hur de uppfattar sin möjlighet till anställning.En högskoleutbildning leder inte automatiskt till ett arbete,utan andra faktorer påverkar alumnernas anställningsbarhet, såsomutbildning, yrkes-, arbetslivserfarenhet, yrkesidentitet och kontaktnät.Undersökningen visar hur alumnerna försökte ta sig in på arbetsmarknaden genom att påverka dessa faktorer.För att få ytterligare ett perspektiv på alumnernas möjlighet till anställning genomfördes intervjuer med rekryterare på olika företagoch myndigheter. Därigenom skapar rekryterarnas syn på anställningsbarhet en bredare förståelse för den verklighet alumnerna möter i vägen till arbete. Rekryterarna tog upp samma faktorer somalumnerna, men de inkluderade även specifika egenskaper/färdigheteroch social kompetens.I undersökningen studeras även hur alumnernas väg till arbete kanunderlättas. Både alumnerna och rekryterarna menade att en ökadkontakt med arbetslivet under studietiden förbättrar möjligheternatill anställning. En ökad kontakt leder till bättre kunskap om hurarbetslivet fungerar och förståelse för vilka framtida arbeten somutbildningen kan leda fram till. Därför föreslog alumnerna och rekryterarna mer praktik, studiebesök, gästföreläsningar, examensarbete/uppsatsarbete, mentorskap och skapandet av tydligare yrkesidentitet, vilka skulle kunna utföras genom en alumnverksamhet. Den innebär att det finns ett utbyte mellan arbetsliv, alumner och universitet.Alumnerna utgör en viktig resurs i samverkansarbetet eftersom dekan vara länken mellan universitetet och arbetslivet.Undersökningen består av tre delar och den första är en enkätstudieav alumner som tog examen vid Växjö universitet läsåret 2000/2001.Genom den belyses till exempel alumnernas bakgrund och derasarbetssituation. Andra delen utgörs av en intervjustudie med alumnersom är bosatta i Växjö, Malmö och Stockholm, vilken ger en bild avalumnernas inträde på arbetsmarkanden efter examen. Tredje deleni undersökningen består av en intervjustudie med rekryterare från olikamyndigheter och företag i Kronobergs län, Malmö och Stockholm.
|
|
| 2. |
- Johansson, Ida
(författare)
-
Humaniorastudenterna : bilden av humanisten och humanistiska studier
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att göra en studie av studenterna vid Institutionen för humaniora vid Växjö universitet. Det innefattar studenternas bakgrund, vad de studerar idag, vad de har studerat och vad de kommer att studera. Vidare belyses vad studenterna tror att de kommer att arbeta med efter studiernas slut. Studien inbegriper även studenternas syn på humaniora, det befintliga utbildningsutbudet och hur detta skulle kunna för¬ändras. Syftet kan delas in i fyra olika temaområden.-Studenternas bakgrund-Studenternas studier-Studenternas uppfattning av kursutbudet/delkursutbudet-Studenternas bild av en humanist och humanistiska studierFör att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning bland studenterna vid Insti¬tutionen för humaniora. Studien gjordes våren 2004 och studenterna läste då ett hu¬manistiskt ämne på 1 till 20 poäng eller på 21 till 40 poäng. Totalt ingår 429 studenter undersökningen och majoriteten av dem är lärarstudenter. Kurserna i studien är inde¬lade i fyra olika ämnesområden; Svenska, Historia, religion och filosofi, Språk samt Biblio¬teks- och informationsvetenskap.Den typiske humaniorastudenten är en ensamstående kvinna med arbetarbakgrund mellan 19 och 24 år. Lärarstudenterna dominerar ämnena svenska, litteraturveten¬skap, historia och religion. De studenter som studerar språk består av en jämnare för¬delning av lärarstudenter och ”vanliga humaniorastudenter”. Majoriteten av studen¬terna är ”vanliga humaniorastudenter” inom filosofi och filmvetenskap.En mycket hög andel av studenterna är inte nöjda med kursutbudet, utan efterfrågar fler kurser och program. De kurser och det program som studenterna främst är in¬tresserade av är; retorik, idé- och lärdomshistoria, arkeologi och ett program för kul¬turjournalistik. Den kurs som högst andel studenter vill ska utgå är japanska.De studenter som studerar inom Institutionen för humaniora tenderar i stor ut¬sträckning att även studera ämnen vid andra institutioner, så som Institutionen för pedagogik och Institutionen för samhällsvetenskap. Detta kan till viss del förklaras av institutionsövergripande program. En annan förklaring är att humanistiska studier inte ger tillräcklig arbetslivsanknytning och därav väljer studenterna att också studera vid andra institutioner.”Vanliga humaniorastudenter” väljer i högre grad än andra studenter att göra avbrott i studierna under en eller flera terminer. I undersökningen tydliggörs problematiken med att en liten andel humaniorastudenterna läser 41 poäng eller mer. Det är främst språken som har svårighet med att få studenterna att läsa på kandidat- eller magister¬examen. En svårighet som skulle kunna förklaras av bristande arbetslivsanknytning eftersom en hög andel av studenterna inte anser att språken de läser är relevanta för framtida arbete. En annan förklaring är att hög andel av språkstudenterna uppger att de inte är intresserade av språk, trots att man studerar språk. Vad som anses vara in¬tressant är dock en subjektiv tolkning. För att kunna skapa en förståelse för proble¬matiken kring språkstudenterna bör en studie som enbart riktar sig till dem genomfö¬ras och språkstudenternas synpunkter bör tas i beaktande.Studenterna utformade olika idealprogram och här framkommer att studenterna öns¬kar en viss förändring av Programmet för internationell administration med språk. De språkligt och internationellt inriktade yrkena som studenterna vill arbeta med i framtiden kan i stort härledas till detta program. Satsningen på Kulturledarprogram¬met i samarbete med Institutionen för pedagogik verkar utifrån studenternas svar vara i enlighet med studenternas önskemål. Studenternas beskrivningar av vad de kommer att arbeta med om fem år kan återkopplas till detta program, vilket tyder på att det finns en viss arbetslivsanknytning. Detsamma gäller Programmet för biblio¬teks- och informationsvetenskap. Funderingarna på att starta ett Program för kultur¬journalistik ligger i linje med vad studenterna uppgav att de dels önskar studera och dels vill arbeta med i framtiden. Det framkom även förslag på ett program som kom¬binerar flera olika humanistiska ämnen. Utifrån studenternas förslag bör historia ses som huvudämnet. Det bör därefter kombineras med flera andra ämnen som till ex¬empel idé- och lärdomshistoria, arkeologi, religion och politologi. Det är däremot svårt att avgöra vilken typ av arbeten som detta program skulle kunna leda till. Efter¬som det är betydelsefyllt för studenterna att få arbetslivsanknytning är det något som bör tas i beaktande vid utformandet av nya program och kurser. Utöver detta bör även den nuvarande arbetslivsanknytningen vid redan existerande program och kur¬ser ständigt utvecklas och förändras.
|
|
| 3. |
- Johansson, Maude, et al.
(författare)
-
Feasibility and preliminary evaluation of internet-based compassion and cognitive-behavioral stress-management courses for health care professionals : A randomized controlled pilot trial
- 2022
-
Ingår i: Internet Interventions. - : Elsevier. - 2214-7829. ; 30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Health care professionals (HCPs) are exposed to excessive demands in their work environment. In Sweden, work -related stress is one of the most common reasons for sick leaves. Finding cost-effective and easily accessible interventions for HCPs is crucial to counteract stress-related problems and reduce the number of sick leaves. The study aimed to evaluate the feasibility of two internet-based stress management courses and their preliminary effectiveness to reduce HCPs' stress of conscience and work-related stress, and act as a pilot for a larger ran-domized controlled trial (RCT). Thirty-two HCPs registered for the courses and were randomized to either an internet-based compassion course, ICOP (n = 18), or an internet-based cognitive-behavioral course, ICB (n = 14). Participants completed measures pre-(i.e., baseline, n = 32), post-intervention (at five weeks, n = 21), and at follow-up at 10 weeks (n = 17), 15 weeks (n = 13), and six months (n = 12). The study used the following scales: Stress of Conscience Questionnaires, Copenhagen Psychosocial Questionnaire, Self-Compassion Scale, and Professional Quality of Life Scale. Adherence of HCPs (n = 21) was measured using the number of logins, messages between course leaders and HCPs, and completed modules. Twelve interviews were conducted to explore participants' perceptions of the accessibility of the courses. Participants reported overall satisfaction with both the ICOP and ICB courses, stating that the courses contributed to new knowledge, individual insight, and behavior change. Both courses showed similar patterns of adherence. Quantitative analyses on pre-and post -intervention data (n = 21) showed that stress of conscience and secondary traumatic stress decreased, and self -compassion increased following ICOP. Following ICB, HCPs reported decreased burnout symptoms (according to one of two questionnaires) and increased compassion satisfaction. Both courses seemed feasible, showed promising results, and could be further evaluated in a larger study with a similar design.
|
|
