SwePub - sökning: WFRF:(Johansson Ida)

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Engman, Linnea, et al. (författare) A longitudinal study of coping strategies in women with vulvovaginal pain 2016 Konferensbidrag (refereegranskat)
2.	Johansson, Catrin, et al. (författare) Kriskommunikation i samverkan : Samverkan och samordning inom kriskommunikation vid coronapandemin 2020 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sammanfattning När en större kris inträffar berörs många olika aktörer i samhället och det uppstår ett behov av att samordna resurser och aktiviteter. Kriskommunikation omfattar kommunikationen före, under och efter en kris och syftar till att hantera krisen och lindra effekterna. Samordning av kriskommunikationen mellan de aktörer som hanterar en kris är nödvändig för att skapa en effektiv och tydlig kriskommunikation. Coronapandemin ledde till en global kris som slog brett mot samhället och ställde därmed höga krav på samverkan och samordning av kriskommunikation. Denna rapport redovisar en studie av samverkan och samordning av kriskommunikation under coronapandemin. Syftet var att undersöka hur centrala myndigheter och offentliga aktörer samverkade och samordnade sin kriskommunikation under de första månaderna av coronapandemin. Ett stort antal samverkanskonferenser med fokus på kommunikation, ledda av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har analyserats och ett antal intervjuer med representanter för deltagande organisationer och myndigheter har genomförts. De myndigheter och offentliga aktörer som deltog i samverkanskonferenserna och som intervjuades inom ramen för studien har under coronapandemin ställts inför prövningar som varit mer omfattande, komplexa och utdragna än i någon annan tidigare kris. Därför har samverkan varit mer utmanande. Resultaten visar att samverkanskonferenserna med fokus på kommunikation ledde till transparens och gav deltagarna en snabb överblick över rådande kommunikativa utmaningar. Samtidigt innebar det stora antalet deltagare vid konferenserna att möjligheterna till djupare diskussioner begränsades, och till viss del hämmades kommunikationen under mötena. Resultaten visar också att det under pandemins första månader förekom ett väl fungerande utbyte av resurser i form av personal och kunskap mellan aktörerna, och att samverkan fungerat väl när den skett mellan aktörer på samma nivå med likartade problem. Samtidigt innebar samverkan mellan nivåerna stora utmaningar och intervjupersoner uppger att aktörer på den nationella nivån inte hade tillräcklig kännedom om behoven hos regionerna och kommunerna. En av de kommunikativa utmaningarna under coronapandemin var kris- kommunikation och informationsmaterial på andra språk än svenska, det framkom såväl under samverkanskonferenserna som i intervjuerna. I regioner och kommuner saknades en nationell samordning kring översättning, vilket ledde till att aktörerna fick översätta själva och när översättningar väl kom från den nationella nivån upplevdes de komma för sent. Vidare visar resultaten att tydlig ansvarsfördelning, etablerade relationer samt förtroende är centrala för att samverkan av kriskommunikation ska vara effektiv. Flera av de intervjuade personerna kommenterar också att det bidragit till god samverkan att alla aktörer tagit krisen på allvar och prioriterat krishanteringen. Ur det analyserade materialet framkommer en tydlig bild av att samordningen och samverkan under coronapandemin varit mer komplex och utmanande än vad respondenterna upplevt i tidigare kriser. Få har erfarenhet av att hantera en sådan omfattande och utdragen kris som pandemin orsakat. En slutsats av detta är att en mer vii flexibel struktur för samverkan och samordning för kommunikation som anpassas till den specifika krisens karaktär kan vara nödvändig för en mer effektiv samverkan vid framtida kriser. Rapporten redovisar sist ett antal rekommendationer gällande samverkan om kriskommunikation utifrån de slutsatser som dras av analyserna. Rekommendationer ges inom områdena effektiv samverkan, målgruppsanpassning, samverkan nationellt- regionalt-lokalt, samverkansmöten samt generella rekommendationer.
3.	Johansson, Ida (författare) Skolinspektörers uppfattningar om sitt arbete : en enkätstudie om inspektion som styrning 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)

Johansson, Catrin, et al. (författare)
Kriskommunikation i samverkan : Samverkan och samordning inom kriskommunikation vid coronapandemin 2020
2021
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning När en större kris inträffar berörs många olika aktörer i samhället och det uppstår ett behov av att samordna resurser och aktiviteter. Kriskommunikation omfattar kommunikationen före, under och efter en kris och syftar till att hantera krisen och lindra effekterna. Samordning av kriskommunikationen mellan de aktörer som hanterar en kris är nödvändig för att skapa en effektiv och tydlig kriskommunikation. Coronapandemin ledde till en global kris som slog brett mot samhället och ställde därmed höga krav på samverkan och samordning av kriskommunikation. Denna rapport redovisar en studie av samverkan och samordning av kriskommunikation under coronapandemin. Syftet var att undersöka hur centrala myndigheter och offentliga aktörer samverkade och samordnade sin kriskommunikation under de första månaderna av coronapandemin. Ett stort antal samverkanskonferenser med fokus på kommunikation, ledda av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har analyserats och ett antal intervjuer med representanter för deltagande organisationer och myndigheter har genomförts. De myndigheter och offentliga aktörer som deltog i samverkanskonferenserna och som intervjuades inom ramen för studien har under coronapandemin ställts inför prövningar som varit mer omfattande, komplexa och utdragna än i någon annan tidigare kris. Därför har samverkan varit mer utmanande. Resultaten visar att samverkanskonferenserna med fokus på kommunikation ledde till transparens och gav deltagarna en snabb överblick över rådande kommunikativa utmaningar. Samtidigt innebar det stora antalet deltagare vid konferenserna att möjligheterna till djupare diskussioner begränsades, och till viss del hämmades kommunikationen under mötena. Resultaten visar också att det under pandemins första månader förekom ett väl fungerande utbyte av resurser i form av personal och kunskap mellan aktörerna, och att samverkan fungerat väl när den skett mellan aktörer på samma nivå med likartade problem. Samtidigt innebar samverkan mellan nivåerna stora utmaningar och intervjupersoner uppger att aktörer på den nationella nivån inte hade tillräcklig kännedom om behoven hos regionerna och kommunerna. En av de kommunikativa utmaningarna under coronapandemin var kris- kommunikation och informationsmaterial på andra språk än svenska, det framkom såväl under samverkanskonferenserna som i intervjuerna. I regioner och kommuner saknades en nationell samordning kring översättning, vilket ledde till att aktörerna fick översätta själva och när översättningar väl kom från den nationella nivån upplevdes de komma för sent. Vidare visar resultaten att tydlig ansvarsfördelning, etablerade relationer samt förtroende är centrala för att samverkan av kriskommunikation ska vara effektiv. Flera av de intervjuade personerna kommenterar också att det bidragit till god samverkan att alla aktörer tagit krisen på allvar och prioriterat krishanteringen. Ur det analyserade materialet framkommer en tydlig bild av att samordningen och samverkan under coronapandemin varit mer komplex och utmanande än vad respondenterna upplevt i tidigare kriser. Få har erfarenhet av att hantera en sådan omfattande och utdragen kris som pandemin orsakat. En slutsats av detta är att en mer vii flexibel struktur för samverkan och samordning för kommunikation som anpassas till den specifika krisens karaktär kan vara nödvändig för en mer effektiv samverkan vid framtida kriser. Rapporten redovisar sist ett antal rekommendationer gällande samverkan om kriskommunikation utifrån de slutsatser som dras av analyserna. Rekommendationer ges inom områdena effektiv samverkan, målgruppsanpassning, samverkan nationellt- regionalt-lokalt, samverkansmöten samt generella rekommendationer.

Träfflista för sökning "WFRF:(Johansson Ida) ;lar1:(miun)"

Avgränsa träffmängd

År