| 1. |
- Gjerstad, Karl-Idar, et al.
(författare)
-
NORDUST : Nordic Road Dust Project
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Road dust is an important contributor to airborne particle pollution, especially in the Nordic countries where high road surface wear, due to studded tyre useas well as winter maintenance and operations including sanding and salting are important contributors. Even though the road dust problems are similar, the countries have tackled different parts of the problem with different research approaches, resulting in a complex knowledgebase in need of compilation. A former project, NORTRIP, started this work and implemented the knowledge into an emission model with a specially elaborated road dust focus. The model work has been used to identify knowledge gaps, intended to be filled within the NorDust project. Laboratory tests and controlled and uncontrolled field measurements as well as parametrisation and modelling has been used as tools to find, describe and implement issues concerning road dust formation, suspension and dynamics and road operation effects on emissions in facilities and sites in Finland and Sweden. The NORTRIP model has been implemented and evaluated in Iceland, not previously involved in the model development, to identify input data needs. The project has resulted in an array of findings, of which some have been possible to implement in new parametrisations in the NORTRIP model. In the complex research area of road dust dynamics, the project has also resulted in a lot of practical experiences concerning experimental and measurement designs and evaluation possibilities that future research will be able to benefit from.
|
|
| 2. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2015–2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2011 pågår ett särskilt arbete i Stockholm för att minska PM10-halterna i staden. Insatserna omfattar främst dammbindning med CMA (kalciummagnesiumacetat) och vakuumsugning med en kraftig, torr vakuumsugningsmaskin. Denna rapport sammanfattar effekter på partikelhalter och vägdammsförråd, av de åtgärder som Stockholms stad utfört under säsongen 2015–2016 och diskuterar hur åtgärderna kan ytterligare förbättras. Miljökvalitetsnormen klarades säsongen 2015–2016 för tredje året i rad, men antalet dagar med PM10-halter över miljökvalitetsnormens gränsvärde var högre än föregående säsong, som hade rekordlågt antal överskridanden. Utvärderingen av dagtids dammbindning försvårades av att CMA även lades ut på referensgatan, vilket medförde alltför stora osäkerheter för att kunna göra någon kvantitativ analys av dess effekt denna säsong. Kvartersvis dammbindning och vakuumsugning kunde inte utvärderas på grund av att en byggarbetsplats kontaminerade mätningarna. Dammförrådet på gatorna varierar från några enstaka g/m2 till cirka 250 g/m2 beroende på gata och årstid och är som högst under vintern (dec–jan). En trend mot lägre dammängder bryts denna säsong på flera gator, vilket möjligen kan bero på jämförelsevis fuktigare gator på våren denna säsong. Analyserna tyder på att dammbindning på våren är viktigt för att hålla PM10-halterna nere, medan dammbindning på hösten och vintern oftare görs ”i onödan” (då halterna sannolikt inte skulle ha överskridit gränsvärdet även utan dammbindning).
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2016/2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholms stad bedriver sedan 2011 ett arbete med att, genom förbättrade och specifika gatudriftsåtgärder minska uppvirvlingen av vägdamm för att minska partikelhalter i luften. Sedan starten har effekterna på såväl dammförråd som luftkvalitet följts upp av VTI och SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.Specifika åtgärder har omfattat främst dammbindning med kalciummagnesiumacetat (CMA) och städning med vakuumsug (Disa-Clean). Luftkvalitetsmätningarna visar att miljökvalitetsnormen för PM10 klaras för fjärde året i Stockholm vilket delvis bedöms beror på driftåtgärderna. Den extra dagtida dammbindningen kunde visas sänka dygnsmedelvärdet av PM10 med 6 %, medan den kvartersvisa behandlingen inte kunde visas ha någon tydlig effekt. Vägdammsmängderna mätt som DL180 (vägdamm mindre än 180 μm) tenderar att i genomsnitt ha ökat något jämfört med föregående säsong, särskilt i ytorna mellan hjulspåren. Omläggningen av Folkungagatan har resulterat i kraftigt ökade vägdammsmängder, men också lägre PM10-halter än föregående säsonger. Utvärderingen av möjligheterna att optimera dammbindningen visar att flera dagar med överskridanden på hösten missas, medan flera dagar i januari behandlas med CMA utan att behov egentligen föreligger. Högre precision med prognosbaserade åtgärder behövs för optimering av insatserna.
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2017–2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholms stad bedriver sedan 2011 ett arbete med att, genom förbättrade och specifika gatudriftsåtgärder, minska uppvirvlingen av vägdamm för att minska partikelhalter i luften. Sedan starten har effekterna på såväl dammförråd som luftkvalitet följts upp av VTI och SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. Specifika åtgärder har omfattat främst dammbindning med kalciummagnesiumacetat (CMA) och städning med vakuumsug (Disa-Clean). Innevarande säsong har vakuumsugen dock inte använts. Luftkvalitetsmätningarna visar att miljökvalitetsnormen för PM10 klaras för femte året i Stockholm, men halterna är högre än föregående år. Vägdammsmängderna mätt som DL180 (vägdamm mindre än 180 μm) har generellt ökat vilket varit utvecklingen sedan säsongen 2014–2015. Folkungagatan, som fick en ny beläggning 2016, har fortsatt höga vägdammsmängder, men också lägre PM10-halter än före beläggningsbytet. Utvärderingen av möjligheterna att optimera dammbindningen visar att CMA ofta läggs ut trots att PM10-halterna inte skulle överskridits. Maj var särskilt torr och flera överskridanden kunde då ha förhindrats med CMA, men åtgärden avslutas sista april på grund av risk för halka. Högre precision med till exempel prognosbaserade åtgärder skulle sannolikt vara gynnsamt för optimering av insatserna.
|
|
| 5. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Optidrift : optimerad vinter- och barmarksdrift för bättre luftkvalitet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Drift av gator och vägar påverkar, förutom framkomlighet och säkerhet, även miljöaspekter som luftkvalitet. Åtgärder som sandning och saltning påverkar halten av inandningsbara partiklar (PM10) i luften. Driftåtgärder som görs för att minska uppvirvlingen av partiklar på våren kan å andra sidan ha effekt på vinterdriften, genom att de saltlösningar som används också fungerar som halkbekämpningsmedel. Projektet har undersökt möjligheterna att optimera gatudriften ur dessa aspekter, med ett fokus på luftkvalitet. I olika aktiviteter inhämtades synpunkter och erfarenheter kring problembild och lösningar från bransch, väghållare och praktiker. En provtagare för vägdamm, WDS II, vidareutvecklades. Utvärderingar av olika spol- och städvarianters effekt på dammförrådet visade att en positiv effekt av metoderna kräver att det finns förhållandevis mycket damm på vägytan. Optimeringstester visade att god prognosstyrning av insatserna är viktigt för ett bra resultat. En kriteriebaserad analys visade att ingen optimering av dammbindningen skett under projektperioden. Sammantaget har projektets ursprungliga mål att kunna föreslå en optimerad gatudrift i en stadsdel i Stockholm inte nåtts, främst beroende av gällande driftkontrakt och av miljökvalitetsmålets (PM10) och framkomlighetens höga prioritet i staden. Däremot har Optidrift identifierat framgångsfaktorer och problem med gatudriften, resulterat i ökad kunskap om gatudriftens effekter på dammförråd och luftkvalitet samt tagit fram användbara utvärderingsmetoder och scenarioanalyser användbara i fortsatt arbete med att förbättra och optimera vinter- och barmarksdrift.
|
|
| 6. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Road dust load dynamics and influencing factors for six winter seasons in Stockholm, Sweden
- 2019
-
Ingår i: Atmospheric Environment: X. - : Elsevier BV. - 2590-1621.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Traffic related non-exhaust particulate sources and road dust are an increasingly important source for PM10 air pollution as exhaust sources are decreasing due to regulations. In the Nordic countries, the road dust problem is enhanced by use of studded tyres, causing increased road wear and winter road maintenance including gritting. Efforts to reduce road dust emissions requires knowledge on temporal and spatial road dust load dynamics. The city of Stockholm, Sweden, has therefore financed seasonal (October to May) road dust sampling to be able to optimize their winter and spring time street operation measures for reduced road dust emissions. This work describes the outcome of six seasons (2011/2012–2016/2017) of road dust sampling in five central streets using the VTI wet dust sampler (WDS).The results show that road dust load, expressed as DL180 (dust load smaller than 180 μm) has a seasonal variation with the highest loads (up to 200 g/m2) in late winter and early spring and a minimum (down to about 15 g/m2) in early autumn and late spring. The dust load varies between streets and is depending on pavement surface properties. On a smaller scale the dust load has a high variability across streets due to differences in rates of suspension from different parts of the road surface, with low amounts in wheel tracks and higher in-between and outside the tracks. Between 2 and 30% of the DL180 is smaller than 10 μm and could directly contribute to PM10 emissions. In general, higher road surface texture leads to higher dust loads, but the condition of the pavement (e.g. cracks, aggregate loss) might also have an effect. A new, wear resistant pavement accumulated markedly higher road dust amounts than a several years old pavement. This paper closes with a discussion on the complex relation between road dust load and PM10 concentrations and a discussion on the challenges and comparability of road dust sampling techniques and measures.
|
|
| 7. |
- Hultman, Martin, et al.
(författare)
-
Driver sleepiness detection with deep neural networks using electrophysiological data
- 2021
-
Ingår i: Physiological Measurement. - : IOP PUBLISHING LTD. - 0967-3334 .- 1361-6579. ; 42:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective. The objective of this paper is to present a driver sleepiness detection model based on electrophysiological data and a neural network consisting of convolutional neural networks and a long short-term memory architecture. Approach. The model was developed and evaluated on data from 12 different experiments with 269 drivers and 1187 driving sessions during daytime (low sleepiness condition) and night-time (high sleepiness condition), collected during naturalistic driving conditions on real roads in Sweden or in an advanced moving-base driving simulator. Electrooculographic and electroencephalographic time series data, split up in 16 634 2.5 min data segments was used as input to the deep neural network. This probably constitutes the largest labeled driver sleepiness dataset in the world. The model outputs a binary decision as alert (defined as <= 6 on the Karolinska Sleepiness Scale, KSS) or sleepy (KSS >= 8) or a regression output corresponding to KSS epsilon [1-5, 6, 7, 8, 9]. Main results. The subject-independent mean absolute error (MAE) was 0.78. Binary classification accuracy for the regression model was 82.6% as compared to 82.0% for a model that was trained specifically for the binary classification task. Data from the eyes were more informative than data from the brain. A combined input improved performance for some models, but the gain was very limited. Significance. Improved classification results were achieved with the regression model compared to the classification model. This suggests that the implicit order of the KSS ratings, i.e. the progression from alert to sleepy, provides important information for robust modelling of driver sleepiness, and that class labels should not simply be aggregated into an alert and a sleepy class. Furthermore, the model consistently showed better results than a model trained on manually extracted features based on expert knowledge, indicating that the model can detect sleepiness that is not covered by traditional algorithms.
|
|
| 8. |
- Liu, Chengxi, 1987-, et al.
(författare)
-
Skattning av ruttvalsmodell för cykel för svenska förhållanden (RUCY)
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avgörande för ökat hållbart resande är tillgängligheten till hållbara färdmedel. Planering för cykeltrafik blir därför ett allt viktigare område. Därmed behöver våra transportmodeller förbättras i hur de modellerar cykelresor och specifikt hur cyklisters ruttval bör modelleras. Under 2019 har rapporten ”Behovsanalys för cykeltrafikmodeller” levererats till Trafikverket och Sveriges Kommuner och Regioner. Rapporten sammanfattar behov av att vidareutveckla makroskopiska trafikmodeller bland annat för att utvärdera effekter av cykelinvesteringar/åtgärder. I projektet RUCY adresserar vi denna fråga. Många investeringsåtgärder handlar om att bredda befintliga cykelbanor vilket inte kan utvärderas med det befintliga samhällsekonomiska analysverktyget. Även internationellt har nästan inga studier fångat upp hur cykelbanans bredd har påverkat ruttvalet. Det finns därmed ett värde i att öka kunskapsmängden inom området och jämföra resultat mellan olika länder/städer.RUCY använder GPS-data från ca 13 000 cykelresor från projektet ”Bike data – Crowd sourced Big Data för cykling” för att skatta en ruttvalsmodell för cykel för Göteborg. En modell baserad på HIdden-Markovs kartmatchningsalgoritm används för att identifiera rutter utifrån GPS-spår. Möjliga alternativa rutter genereras via upprepade ruttsökningsmetoder samt observerade rutter med samma start- och målpunkt. En Path-size-logit-modell har skattats med relativa effekter för exempelvis cykelbana med olika breddkategorier, belysning och lutning.Resultaten visar att osäkerhet i kartmatchning, som inte har fått uppmärksamhet i de flesta tidigare studierna, har en stor påverkan på modellskattningsresultaten. Studien lyckas fånga resenärernas skillnad i upplevd resuppoffring mellan cykelbana med bredd mindre än 2 meter och de med bredd större än 2 meter. Studien fångar också effekter av lutning, korsningsfördröjning, belysning samt typ av beläggning. Effekterna jämförs med internationella studier. Fångade effekter av bredd av cykelbana möjliggör utvärdering av infrastrukturinvesteringar som breddar befintliga cykelbanor. Dock noterar vi att fler känslighetsanalyser med avseende på effekter av cykelbanans bredd behövs. Studien illustrerar hur resultat av ruttvalsmodeller kan integreras i en transportmodell som möjliggör utvärdering av relevanta policyåtgärder för cykel.
|
|
| 9. |
- Liu, Chengxi, 1987-, et al.
(författare)
-
Utveckling av cykelruttvalmodell för Göteborg
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 487-487
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avgörande för ökat hållbart resande är tillgängligheten till hållbara färdmedel. Detta forskningsprojekt syftar till att utveckla en modell för cyklisters ruttval. Studien syftar till att undersöka effekter av policyrelevanta variabler som inte är undersökta i tidigare studier av denna typ, t ex breddning av befintlig cykelbana, vilket är en av de vanligaste cykelinfrastrukturåtgärderna i Sverige. Vidare i studien hittade vi en ”parallella länkar problem” och därför studien också undersöker vilken utsträckning en kombination av brusiga GPS-data och högupplösta nätverk leder till osäkerhet i kartmatchning och hur detta påverkar skattningsresultaten när det gäller ruttvalsmodell för cykel. Vi använder GPS-data med ca 13 000 cykelresor från projektet ”Bike data - Crowd sourced Big Data för cykling” för att skatta en ruttvalsmodell för cykel för Göteborg. En Hidden-Markov-modell-baserad kart-matchningsalgoritm används för att identifiera rutter utifrån GPS-spår. Möjliga alternativa rutter genereras via upprepade ruttsökningsmetoder samt observerade rutter med samma start- och målpunkt. En Path-size-logit-modell skattas med relativa effekter för exempelvis cykelbana, belysning och lutning. Resultaten visar att osäkerhet i kart-matchning, som inte har fått uppmärksamhet i de flesta tidigare studierna, har en stor påverkan på modellskattningsresultat. Därför bör det undersökas om GPS-data är med låg precision. Studien lyckas fånga resenärernas skillnad i upplevd resuppoffring mellan cykelbana med bredd <=2 meter och de med bredd > 2 meter. Studien fångar också effekter av lutning, korsningsfördröjning, belysning samt typ av beläggning. Effekterna jämförs med internationella studier. Skattade ruttvalsparametrarna är centrala för att transportmodellen ska kunna uppskatta cykeltrafikflöde på nätverksnivå korrekt. Fångade effekter av bredd av cykelbana möjliggör utvärdering av infrastrukturinvesteringar som breddar befintliga cykelbana, dvs man kan beräkna cykelflödesskillnaden före-efter en breddningsinvestering. Studien illustrerar hur resultat av ruttvalsmodell tillsammans med en transportmodell kan utvärdera relevanta policyåtgärder för cykel.
|
|
