| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lustig, Tova, et al.
(författare)
-
Möjligheter och utmaningar med avfallsplan och avfallsförebyggande program : En utvärdering av den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet – Att göra mer med mindre
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har haft en nationell avfallsplan sedan 2005 och den nuvarande avfallsplanen och avfallsförebyggande programmet Att göra mer med mindre, sträcker sig över 2018 – 2023 och är framtagen av Naturvårdsverket. Både plan och program ska utvärderas vart sjätte år och ses över vid behov. I denna rapport utvärderas nuvarande avfallsplan och avfallsförebyggande program. Syftet är att bedöma vilka effekter som plan och program har bidragit till. För att bedöma detta har samtligakommunala avfallsplaner undersökts. 30 intervjuer med berörda aktörer hargenomförts samt en uppföljning av den statistik som presenterades i avfallsplanen har gjorts.Det är svårt att påvisa någon effekt av plan och program. Utvärderingen visar att planen och programmet inte har haft någon större betydelse för aktörernas arbete för en mer resurseffektiv avfallshantering. Majoriteten av de aktörer som intervjuats anger att de sällan eller aldrig använder avfallsplanen i sitt arbete. Dock nämns det av flertalet aktörer att den är bra som en handbok kring hur avfallshanteringen fungerar i Sverige om ändock något inaktuell i dagsläget. Kommunerna har ofta med de prioriterade områdena som nämns i planen menhar inte haft någon större nytta av planen i sitt arbete med att ta fram kommunala avfallsplaner. I 65 procent av de kommunala avfallsplaner som antagits från år2018 och framåt, nämns den nationella avfallsplanen. Samtidigt anges att den nationella avfallsplanen fungerar som ett medel för att visa för företagsledning och politiker vad man ska prioritera samt var utvecklingen är på väg vilket kan indikera om man är inne på rätt spår. Kännedomen om den nationella avfallsplanen är större än det avfallsförebyggande programmet.Flertalet åtgärder utförs av aktörerna som har koppling till avfallsplan och program men de utförs inte på grund av dessa utan snarare indirekt. Det finns en efterfrågan på åtgärdsförslag och goda exempel på vad man kan göra. Nu visarplanen vad man vill men inte hur man når dit. Särskilt viktigt är åtgärdsförslag för mindre kommuner och organisationer. De flesta anger att det är rätt områden som är prioriterade, men det finns dock en önskan om än mer fokus på förebyggande samt ett avsnitt kring avfall i krissituationer i en uppdaterad plan.En sammanställning av statistik för avfallsmängder år 2020 presenteras i denna rapport för att visa på utvecklingen jämfört med mängder för år 2014.Vidare är den prognos som presenterades för år 2020, vilken redovisades i den nationella avfallsplanen, inkluderad i rapporten. Statistiken visar att textilavfall och batteriavfall har ökat mest fram till år 2020 jämfört med år 2014.I framtida versioner av avfallsplanen vill aktörerna se ett dokument som är tydligare med bilagor för mer information. Ett dokument som visar vilka målen är och varför de finns samt förslag på hur man kan uppnå målen. Det efterfrågas också att planen kopplar till vad andra organisationer gör, vilka initiativ man som läsare kan ansluta sig till. Ett annat önskemål är särskilda dokument riktade motföretag eller prioriterat områden. För kategorin företag är det inte många som enbart har avfallsfrågan på sitt bord. Det är en uppgift bland många andra som en miljö- och kvalitetsansvarig har att hantera. Därför är det viktigt att lyfta frågan högre upp i avfallshierarkin för att visa vad man kan göra för att förebygga avfall. Många kommuner har exempelvisändrat namnet på sin avfallsplan till kretsloppsplan eller resursplan, för att vidga begreppet och förståelsen för det stora område som en kommunal avfallsplan ska täcka. Det kan inkludera allt från inköp och hantering, men även hur det avfall som uppstår ska hanteras. Detsamma gäller för den nationella avfallsplanen som troligen förlorar en del läsare som skulle kunna ha nytta av innehållet i planen men som inte anser sig arbeta med avfall. Kommunikationen kring den nationella avfallsplanen är därför av stor vikt och att den anpassas till olika aktörer.Utvärderingen drar slutsatsen att en handlingsplan som visar exempel på hur man kan nå målen vore önskvärt. För att hålla dokumenten aktuella bör Naturvårdsverket vid möten med aktörer återkoppla hur detta berör avfallsplanen.
|
|
| 4. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2015–2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2011 pågår ett särskilt arbete i Stockholm för att minska PM10-halterna i staden. Insatserna omfattar främst dammbindning med CMA (kalciummagnesiumacetat) och vakuumsugning med en kraftig, torr vakuumsugningsmaskin. Denna rapport sammanfattar effekter på partikelhalter och vägdammsförråd, av de åtgärder som Stockholms stad utfört under säsongen 2015–2016 och diskuterar hur åtgärderna kan ytterligare förbättras. Miljökvalitetsnormen klarades säsongen 2015–2016 för tredje året i rad, men antalet dagar med PM10-halter över miljökvalitetsnormens gränsvärde var högre än föregående säsong, som hade rekordlågt antal överskridanden. Utvärderingen av dagtids dammbindning försvårades av att CMA även lades ut på referensgatan, vilket medförde alltför stora osäkerheter för att kunna göra någon kvantitativ analys av dess effekt denna säsong. Kvartersvis dammbindning och vakuumsugning kunde inte utvärderas på grund av att en byggarbetsplats kontaminerade mätningarna. Dammförrådet på gatorna varierar från några enstaka g/m2 till cirka 250 g/m2 beroende på gata och årstid och är som högst under vintern (dec–jan). En trend mot lägre dammängder bryts denna säsong på flera gator, vilket möjligen kan bero på jämförelsevis fuktigare gator på våren denna säsong. Analyserna tyder på att dammbindning på våren är viktigt för att hålla PM10-halterna nere, medan dammbindning på hösten och vintern oftare görs ”i onödan” (då halterna sannolikt inte skulle ha överskridit gränsvärdet även utan dammbindning).
|
|
| 7. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2016/2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholms stad bedriver sedan 2011 ett arbete med att, genom förbättrade och specifika gatudriftsåtgärder minska uppvirvlingen av vägdamm för att minska partikelhalter i luften. Sedan starten har effekterna på såväl dammförråd som luftkvalitet följts upp av VTI och SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.Specifika åtgärder har omfattat främst dammbindning med kalciummagnesiumacetat (CMA) och städning med vakuumsug (Disa-Clean). Luftkvalitetsmätningarna visar att miljökvalitetsnormen för PM10 klaras för fjärde året i Stockholm vilket delvis bedöms beror på driftåtgärderna. Den extra dagtida dammbindningen kunde visas sänka dygnsmedelvärdet av PM10 med 6 %, medan den kvartersvisa behandlingen inte kunde visas ha någon tydlig effekt. Vägdammsmängderna mätt som DL180 (vägdamm mindre än 180 μm) tenderar att i genomsnitt ha ökat något jämfört med föregående säsong, särskilt i ytorna mellan hjulspåren. Omläggningen av Folkungagatan har resulterat i kraftigt ökade vägdammsmängder, men också lägre PM10-halter än föregående säsonger. Utvärderingen av möjligheterna att optimera dammbindningen visar att flera dagar med överskridanden på hösten missas, medan flera dagar i januari behandlas med CMA utan att behov egentligen föreligger. Högre precision med prognosbaserade åtgärder behövs för optimering av insatserna.
|
|
| 8. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2017–2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholms stad bedriver sedan 2011 ett arbete med att, genom förbättrade och specifika gatudriftsåtgärder, minska uppvirvlingen av vägdamm för att minska partikelhalter i luften. Sedan starten har effekterna på såväl dammförråd som luftkvalitet följts upp av VTI och SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. Specifika åtgärder har omfattat främst dammbindning med kalciummagnesiumacetat (CMA) och städning med vakuumsug (Disa-Clean). Innevarande säsong har vakuumsugen dock inte använts. Luftkvalitetsmätningarna visar att miljökvalitetsnormen för PM10 klaras för femte året i Stockholm, men halterna är högre än föregående år. Vägdammsmängderna mätt som DL180 (vägdamm mindre än 180 μm) har generellt ökat vilket varit utvecklingen sedan säsongen 2014–2015. Folkungagatan, som fick en ny beläggning 2016, har fortsatt höga vägdammsmängder, men också lägre PM10-halter än före beläggningsbytet. Utvärderingen av möjligheterna att optimera dammbindningen visar att CMA ofta läggs ut trots att PM10-halterna inte skulle överskridits. Maj var särskilt torr och flera överskridanden kunde då ha förhindrats med CMA, men åtgärden avslutas sista april på grund av risk för halka. Högre precision med till exempel prognosbaserade åtgärder skulle sannolikt vara gynnsamt för optimering av insatserna.
|
|
| 9. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Optidrift : optimerad vinter- och barmarksdrift för bättre luftkvalitet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Drift av gator och vägar påverkar, förutom framkomlighet och säkerhet, även miljöaspekter som luftkvalitet. Åtgärder som sandning och saltning påverkar halten av inandningsbara partiklar (PM10) i luften. Driftåtgärder som görs för att minska uppvirvlingen av partiklar på våren kan å andra sidan ha effekt på vinterdriften, genom att de saltlösningar som används också fungerar som halkbekämpningsmedel. Projektet har undersökt möjligheterna att optimera gatudriften ur dessa aspekter, med ett fokus på luftkvalitet. I olika aktiviteter inhämtades synpunkter och erfarenheter kring problembild och lösningar från bransch, väghållare och praktiker. En provtagare för vägdamm, WDS II, vidareutvecklades. Utvärderingar av olika spol- och städvarianters effekt på dammförrådet visade att en positiv effekt av metoderna kräver att det finns förhållandevis mycket damm på vägytan. Optimeringstester visade att god prognosstyrning av insatserna är viktigt för ett bra resultat. En kriteriebaserad analys visade att ingen optimering av dammbindningen skett under projektperioden. Sammantaget har projektets ursprungliga mål att kunna föreslå en optimerad gatudrift i en stadsdel i Stockholm inte nåtts, främst beroende av gällande driftkontrakt och av miljökvalitetsmålets (PM10) och framkomlighetens höga prioritet i staden. Däremot har Optidrift identifierat framgångsfaktorer och problem med gatudriften, resulterat i ökad kunskap om gatudriftens effekter på dammförråd och luftkvalitet samt tagit fram användbara utvärderingsmetoder och scenarioanalyser användbara i fortsatt arbete med att förbättra och optimera vinter- och barmarksdrift.
|
|
| 10. |
|
|
