| 1. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Johansson, Christina, et al.
(författare)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs : rapportering för åren 2007 och 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det långsiktiga målet för projekt ”Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs” är att visa på hållbara metoder för produktion av fleråriga energigräs på energiåkrar som gödslas med trekammarbrunnsslam. Uppnås projektets långsiktiga mål innebär det en mer hållbar odling av energigräs för produktion av fordonsbränsle (biogas och bioetanol) eller fastbränsle. I större skala innebär det en ökad återföring av växtnäring från samhället till jordbruket, via trekammarbrunnsslam från landsbygden. Det innebär en minskad användning av fossil energi genom minskade transporter av trekammarbrunnsslam till reningsverk, minskat behov av konstgödsel vid odling av energigräsen och genom att energigräsen kan ersätta fossil energi. Växtnäringen i trekammarbrunnsslammet uppgraderas via odling och användning av energigräsen som biogassubstrat alt. som fastbränsle när de växtnäringsrika restprodukterna (biogödsel eller aska) blir så rena att de kan användas som gödselmedel vid livsmedels- och foderproduktion. Se rapportens framsida som schematiskt visar hur trekammarbrunnsslam kan ingå i ett kretslopp. Det kortsiktiga målet för projektet är att utvärdera möjligheterna att nyttiggöra trekammarbrunnsslam som en växtnäringsresurs vid odling av fleråriga energigräs såsom rörflen och biogasvall på energiåkrar i jämförelse med ett nytt högavkastande energigräs Szarvasi-1. Detta sker genom odlingsförsök med energigräsen, analyser och värdering av dessa för olika energiändamål, hygieniska studier på trekammarbrunnsslammet samt kemiska analyser av åkermarken och av trekammarbrunnsslammet som används i odlingsförsöken. I denna rapport redovisas resultat från 1)Etablering av energigräsen i odlingsförsök 2)Utvärdering av trekammarbrunnsslammet som en växtnäringsresurs 3)Utvärdering av hygienisering av trekammarbrunnsslammet med tillsats av urea 4)Studier av produktion av bioetanol och biogas baserad på energigräs. Trekammarbrunnsslammet har en betydligt sämre kvalitet ur växtnärings- och metallsynpunkt än både nötflytgödsel och klosettvatten från slutna avloppstankar. Koppar- och zinkhalterna i trekammarbrunnsslam kan överskrida gränsvärdena enligt reglerna för spridning av avloppsslam på åkermark. Hygienisering med 0,6 % urea i 3 månader visade sig ge en acceptabel hygienisk kvalitet för användning av trekammarbrunnsslam i energiodling. Halterna av miljöstörande organiska ämnen ligger långt under riktvärdena för avloppsslam. Kombinerad produktion av etanol och biogas från ångbehandlad hampa gav i labskala 20-25% högre bruttoproduktion av drivmedel jämfört med att endast göra biogas från finhackad hampa. Det som återstår att studera är: a)Hygieniseringens effektivitet på indikatororganismerna vid olika doser av urea b)Hygieniska gränsvärden vid spridning av trekammarbrunnsslam i växande energigröda c)Energigräsens potential för produktion av bioetanol och biogas vid olika skördetidpunkter d)Energigräsens potential som stråbränsle vid olika skördetidpunkter e)Gödslingseffektiviteten och energibalansen vid olika användningar av energigräsen f)Eventuell ackumulation av metaller och organiska föroreningar i energiåkern. The long-term objective of the project ‘Plant nutrients from three-chamber septic tanks in sustainable production of energy grass’ is to demonstrate sustainable methods for the production of perennial grass leys on arable land dedicated to energy crops fertilised with sewage sludge from three-chamber septic tanks. Achievement of this long-term objective will allow more sustainable production of energy grass for use as vehicle fuel (biogas and bioethanol) or solid fuel. On a larger scale it will increase recycling of plant nutrients from society to agriculture via three-chamber septic tank sludge from rural homes. That will decrease the use of fossil energy indirectly by decreasing the need for mineral fertilisers and for sludge transport to sewage plants, and directly through biofuel made from the energy grass replacing fossil energy. The plant nutrients in the sludge are upgraded through the cultivation of energy grass and its use as a biogas substrate or solid fuel, since the nutrient-rich residues (biodigestate or ash) are so well-sanitised that they can be used as a fertiliser in food and feed production. The diagram on the front cover shows how three-chamber septic tank sludge can be incorporated into nutrient recycling. The short-term objective of the project was to assess the potential for utilising three-chamber septic tank sludge as a plant nutrient resource in the cultivation of perennial energy grasses such as reed canarygrass and biogas leys on arable land dedicated to energy crops, in comparison with the high-yielding energy grass Szarvasi-1. This was achieved through cropping trials with the energy grasses, analyses and evaluations of these for different energy purposes, hygiene studies on the three-chamber septic tank sludge and chemical analyses of the soil and the sludge used in the cropping trials. This report presents results on: 1)Establishment of energy grass in cropping trials. 2)Evaluation of three-chamber septic tank sludge as a plant fertiiser. 3)Evaluation of sludge sanitation through the addition of urea. 4)Preliminary studies of bioethanol and biogas production based on energy grass The three-chamber septic tank sludge is of much lower quality from a nutrient and metal perspective than cattle manure or blackwater from holding tanks. The copper and zinc concentrations in the sludge can exceed the permissible values for spreading sewage sludge on arable land. Sanitation with 0.6% urea for three months was shown to give acceptable hygiene quality for use of the three-chamber septic tank sludge in energy crops. The concentrations of organic environmental pollutants were well below the permissible values for sewage sludge. The next phase of the project will examine: a)The efficacy of sanitation at different doses of urea. b)Permissible hygiene values for spreading three-chamber septic tank sludge in growing energy grass. c)The potential of energy grasses for production of bioethanol and biogas at different harvesting times. d)The potential of energy grasses as a solid fuel at different harvesting times. e)The fertiliser efficiency and energy balance for energy grass. f)The incidence of metal and organic pollutant accumulation in energy grass fields.
|
|
| 3. |
- Johansson, Christina, et al.
(författare)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En slutsats som dragits inom projektet är att själva kretsloppet för växtnäringsinnehållet i trekammarbrunnsslam inte är den viktigaste frågan ur hållbarhetssynpunkt vid odling av energigräs, eftersom återföringen av växtnäring med trekammarbrunnsslam, främst fosfor och kalium, är mycket begränsad. I stället är själva nyttjandet av energigräset som råvara för produktion av förnybara drivmedel mycket viktigare ur hållbarhetssynpunkt. Hållbarheten i systemet ligger i att energigräset kan omvandlas till förnybara drivmedel, såsom biogas och bioetanol, vilka ersätter bensin och diesel, som har en mycket stor klimatpåverkan. Enligt litteraturuppgifter ger en vallgröda på ca 9 ton torrsubstans (ts) per ha och år, en reduktion av växthusgasemissioner med ca 6 ton CO2-ekv. per hektar och år, under förutsättning att fordonsgas i form av metan produceras av vallgrödan och biogödseln, som kvarstår efter rötningen av vallgrödan, ersätter mineralgödsel på produktiv åkermark. Inom projektet har vi uppnått skördar på 5 - 15 ton ts per ha och år beroende på odlingslokal och vilket energigräs som odlats, om gräset varit gödslat eller ogödslat samt om baljväxter ingått i ”biogasvallen”. Skördenivåer i detta intervall tyder på att man kan uppnå ett hållbart system för produktion av biogas baserat på energigräs, enligt EU:s nuvarande hållbarhetskriterier (en CO2-reduktion på minst 35 %) för förnybara drivmedel, oberoende om gräset gödslas med trekammarbrunnsslam eller ej. Särskilt stor klimatnytta uppnås vid användning av biogasvallar som innehåller både gräs och baljväxter, eftersom dessa ger hög biomassaavkastning helt utan kvävegödsling. Biogaspotentialen hos de energigräs och biogasvallar som studerats i projektet ligger normalt i intervallet 250 – 350 l CH4 per kg VS, beroende på skördetidpunkt och förbehandlingsmetod. Att använda energiåkrar för odling av fleråriga energigräs där biomassan används för produktion av biogas, bioetanol eller fastbränsle innebär flera miljövinster, mest påtagligt genom minskad klimatpåverkan, eftersom fossil energi ersätts, men även genom att fleråriga grödor har lägre behov av insatser i form av jordbearbetning och ogräsbekämpning och lagrar in mer kol i rötterna och marken än ettåriga grödor. Ytterligare miljövinster kan erhållas om biomassa skördas på ogödslade energiåkrar nära känsliga vattenmiljöer, eftersom man då kan transportera bort växtnäring till produktiv åkermark, som annars skulle kunna orsaka övergödning. Vid användning av energigräs som biogassubstrat kan biogödseln, som blir kvar efter rötningen, användas som ett värdefullt gödselmedel inom ekologisk eller konventionell odling. Biogödseln innehåller lättillgänglig växtnäring och om den används för gödsling av livsmedelsgrödor på åkermark sker en stor miljövinst genom ersättning av mineralgödsel. För att trekammarbrunnsslam skall kunna användas som ett gödselmedel till energigräs så krävs det en hygienisering genom t.ex. tillsats av minst 0,6 % urea och lagring i minst 3 månader. Hygienisering med urea medför dock att trekammarbrunnsslammet får ett relativt högt kväveinnehåll i jämförelse med andra viktiga växtnäringsämnen, såsom fosfor och kalium. Detta innebär att fosfor och kalium måste tillföras med andra gödselmedel för att energiåkern inte skall lida brist på dessa växtnäringsämnen på längre sikt. Tillförseln av tungmetaller med det hygieniserade trekammarbrunnsslammet till energiåkern bedöms vara något större jämfört med om källsorterat klosettvatten eller nötflytgödsel används som gödselmedel till energigräsen. Halterna av miljöstörande organiska ämnena i trekammarbrunnsslam ligger dock långt under riktvärdena för avloppsslam enligt slamöverenskommelsen. Allt detta visar att hygieniserat trekammarbrunnsslam kan användas som en växtnäringsresurs vid odling av energigräs eller biogasvallar på energiåkrar, men att hygieniserat klosettvatten skulle vara ett väl så bra alternativ.
|
|
| 4. |
- Johansson, Karl-Erik, et al.
(författare)
-
Trends in Development Aid, Negotiation Processes and NGO Policy Change
- 2010
-
Ingår i: Voluntas: International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0957-8765 .- 1573-7888. ; 21, s. 371-392
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Non-governmental organizations (NGO) and government donor agencies (GDA) are often caught in a dilemma; an NGO between responsiveness to its target group(s), expectations of individual donors and demands of its GDA; GDA between its policy to respect NGO's integrity, its wish to keep NGOs accountable for received fund and its operation within the bounds of its general policies. This dilemma is mirrored in the NGO-GDA negotiation for funds. Based on negotiation theory and using three explanatory approaches, 18 years of negotiations between an NGO, Vi Skogen (ViS) and its GDA, the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida), are analyzed in order to demonstrate how organizational structures, power relations and the context influence the outcome of the negotiations. All three approaches help to explain how ViS managed, mainly in the interest of its individual donors, to resist changes demanded by Sida and also to explain how the agendas of ViS and Sida finally converged.
|
|
| 5. |
- Pascual, Didac, et al.
(författare)
-
The missing pieces for better future predictions in subarctic ecosystems: A Torneträsk case study
- 2021
-
Ingår i: Ambio. - : Springer. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 50:2, s. 375-392
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Arctic and subarctic ecosystems are experiencing substantial changes in hydrology, vegetation, permafrost conditions, and carbon cycling, in response to climatic change and other anthropogenic drivers, and these changes are likely to continue over this century. The total magnitude of these changes results from multiple interactions among these drivers. Field measurements can address the overall responses to different changing drivers, but are less capable of quantifying the interactions among them. Currently, a comprehensive assessment of the drivers of ecosystem changes, and the magnitude of their direct and indirect impacts on subarctic ecosystems, is missing. The Torneträsk area, in the Swedish subarctic, has an unrivalled history of environmental observation over 100 years, and is one of the most studied sites in the Arctic. In this study, we summarize and rank the drivers of ecosystem change in the Torneträsk area, and propose research priorities identified, by expert assessment, to improve predictions of ecosystem changes. The research priorities identified include understanding impacts on ecosystems brought on by altered frequency and intensity of winter warming events, evapotranspiration rates, rainfall, duration of snow cover and lake-ice, changed soil moisture, and droughts. This case study can help us understand the ongoing ecosystem changes occurring in the Torneträsk area, and contribute to improve predictions of future ecosystem changes at a larger scale. This understanding will provide the basis for the future mitigation and adaptation plans needed in a changing climate.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gault, Joseph, et al.
(författare)
-
Mass Spectrometry Reveals the Direct Action of a Chemical Chaperone
- 2018
-
Ingår i: Journal of Physical Chemistry Letters. - : American Chemical Society (ACS). - 1948-7185 .- 1948-7185. ; 9:14, s. 4082-4086
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite their fundamental biological importance and therapeutic potential, the interactions between chemical chaperones and proteins remain difficult to capture due to their transient and nonspecific nature. Using a simple mass spectrometric assay, we are able to follow the interactions between proteins and the chemical chaperone trimethylamine-N-oxide (TMAO). In this manner, we directly observe that the counteraction of TMAO and the denaturant urea is driven by the exclusion of TMAO from the protein surface, whereas the surfactant lauryl dimethylamine-N-oxide cannot be displaced. Our results clearly demonstrate a direct chaperoning mechanism for TMAO, corroborating extensive computational studies, and pave the way for the use of nondenaturing mass spectrometry and related techniques to study chemical chaperones in molecular detail.
|
|
| 8. |
- Hermansson, Erik, et al.
(författare)
-
The chaperone domain BRICHOS prevents CNS toxicity of amyloid-beta peptide in Drosophila melanogaster
- 2014
-
Ingår i: Disease Models and Mechanisms. - : The Company of Biologists. - 1754-8411 .- 1754-8403. ; 7:6, s. 659-665
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aggregation of the amyloid-beta peptide (A beta) into toxic oligomers and amyloid fibrils is linked to the development of Alzheimer's disease (AD). Mutations of the BRICHOS chaperone domain are associated with amyloid disease and recent in vitro data show that BRICHOS efficiently delays A beta 42 oligomerization and fibril formation. We have generated transgenic Drosophila melanogaster flies that express the A beta 42 peptide and the BRICHOS domain in the central nervous system (CNS). Co-expression of A beta 42 and BRICHOS resulted in delayed A beta 42 aggregation and dramatic improvements of both lifespan and locomotor function compared with flies expressing A beta 42 alone. Moreover, BRICHOS increased the ratio of soluble: insoluble A beta 42 and bound to deposits of A beta 42 in the fly brain. Our results show that the BRICHOS domain efficiently reduces the neurotoxic effects of A beta 42, although significant A beta 42 aggregation is taking place. We propose that BRICHOS-based approaches should be explored with an aim towards the future prevention and treatment of AD.
|
|
| 9. |
- Kronqvist, Nina, et al.
(författare)
-
Sequential pH-driven dimerization and stabilization of the N-terminal domain enables rapid spider silk formation
- 2014
-
Ingår i: Nature Communications. - : Nature Publishing Group. - 2041-1723. ; 5:1, s. 3254-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The mechanisms controlling the conversion of spider silk proteins into insoluble fibres, which happens in a fraction of a second and in a defined region of the silk glands, are still unresolved. The N-terminal domain changes conformation and forms a homodimer when pH is lowered from 7 to 6; however, the molecular details still remain to be determined. Here we investigate site-directed mutants of the N-terminal domain from Euprosthenops australis major ampullate spidroin 1 and find that the charged residues D40, R60 and K65 mediate intersubunit electrostatic interactions. Protonation of E79 and E119 is required for structural conversions of the subunits into a dimer conformation, and subsequent protonation of E84 around pH 5.7 leads to the formation of a fully stable dimer. These residues are highly conserved, indicating that the now proposed three-step mechanism prevents premature aggregation of spidroins and enables fast formation of spider silk fibres in general.
|
|
| 10. |
- Landberg, Rikard, et al.
(författare)
-
Reproducibility of plasma alkylresorcinols during a 6-week rye intervention study in men with prostate cancer
- 2009
-
Ingår i: Journal of Nutrition. - : Elsevier BV. - 0022-3166 .- 1541-6100. ; 139:5, s. 975-980
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Alkylresorcinols (AR), phenolic lipids exclusively present in the outer parts of wheat and rye grains, have been proposed as concentration biomarkers of whole-grain wheat and rye intake. A key feature of a good biomarker is high reproducibility, which indicates how accurately a single sample reflects the true mean biomarker concentration caused by a certain intake. In this study, the short- to medium-term reproducibility of plasma AR was determined using samples from a crossover intervention study, where men with prostate cancer (n = 17) were fed rye whole-grain/bran or refined wheat products for 6-wk periods. AR homologs C17:0 and C21:0 differed between the treatments (P < 0.001). The reproducibility determined by the intraclass correlation coefficient (ICC) was high (intervention period 1: ICC = 0.90 [95% CI = 0.82-0.98], intervention period 2: ICC = 0.88 [95% CI = 0.78-0.98]). The results show that a single fasting plasma sample could be used to estimate the mean plasma AR concentration during a 6-wk intervention period with constant intake at a precision of +/- 20% (80% CI). This suggests that the plasma AR concentration can be used as a reliable short- to medium-term biomarker for whole-grain wheat and rye under intervention conditions where intake is kept constant.
|
|
