| 1. |
- Rydberg Sterner, Therese, et al.
(författare)
-
The Gothenburg H70 Birth cohort study 2014-16: design, methods and study population.
- 2019
-
Ingår i: European journal of epidemiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1573-7284 .- 0393-2990. ; 34:2, s. 191-209
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To improve health care for older persons, we need to learn more about ageing, e.g. identify protective factors and early markers for diseases. The Gothenburg H70 Birth Cohort Studies (the H70 studies) are multidisciplinary epidemiological studies examining representative birth cohorts of older populations in Gothenburg, Sweden. So far, six birth cohorts of 70-year-olds have been examined over time, and examinations have been virtually identical between studies. This paper describes the study procedures for the baseline examination of the Birth cohort 1944, conducted in 2014-16. In this study, all men and women born 1944 on specific dates, and registered as residents in Gothenburg, were eligible for participation (n=1839). A total of 1203 (response rate 72.2%; 559 men and 644 women; mean age 70.5years) agreed to participate in the study. The study comprised sampling of blood and cerebrospinal fluid, psychiatric, cognitive, and physical health examinations, examinations of genetics and family history, use of medications, social factors, functional ability and disability, physical fitness and activity, body composition, lung function, audiological and ophthalmological examinations, diet, brain imaging, as well as a close informant interview, and qualitative studies. As in previous examinations, data collection serves as a basis for future longitudinal follow-up examinations. The research gained from the H70 studies has clinical relevance in relation to prevention, early diagnosis, clinical course, experience of illness, understanding pathogenesis and prognosis. Results will increase our understanding of ageing and inform service development, which may lead to enhanced quality of care for older persons.
|
|
| 2. |
- Johansson, Kaj, 1971
(författare)
-
Den betydelsefulla populärvetenskapen
- 2004
-
Ingår i: Ikaros - tidskrift om människan och vetenskapen. ; :nr. 1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs universitet, som i sin doktorsavhandling Den torgförda biologin vill föra fram en mer nyanserad bild av populärvetenskapen.
|
|
| 3. |
- Johansson, Kaj, 1971
(författare)
-
Den torgförda biologin. Studier i populärvetenskapens problem och tematik : Biology in the agora. Studies on problems and themes in popular science
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The chief aim in this work is to demonstrate the fruitfulness of Ludwik Fleck’s philosophy of science for stimulating a number of new viewpoints in the study of popular science and popularisation from the vantage point of history of ideas and science. Taking its point of departure in the question, ”What is popular science?”, the present work articulates a comprehensive theoretical framework for addressing problems regarding the place of popular science and its multiple functions, as well as necessary preconditions needed for popularisation. In addition to this historical examples are taken from popular biology texts, both ones that were produced by Swedish authors and foreign works in Swedish translation. These are meant to illustrate and in part problematise a common understanding of the form and function of popular science as a literary genre. In my study I also argue that popular science should be regarded as a topic highly relevant for a historiography of science that seeks to paint a broader and slightly different picture of the development of the sciences and their significance.
|
|
| 4. |
- Johansson, Kaj, 1971
(författare)
-
Den tunna biologiska hinnans kris (Recension av Edward O. Wilson, Livets framtid)
- 2002
-
Ingår i: Alba - Tidning för kultur, vetenskap och samhälle. ; nr. 5
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är nog inte en överdrift att 1900-talet, med sitt hot om globalt atomkrig, massindustrialisering och kraftiga befolkningsökning, har inneburit ett skifte från nyfiket tillbakablickande på det organiska livet historia till oroad spekulation om förutsättningarna för dess framtid. Sakta har en undran om hur länge livet på jorden kan bestå blivit allt mer befogad. Ska mångfalden av arter som vi fascinerats av i århundraden snart vara ett minne blott? Sist men inte minst, vilken roll har människan i frågan om livets framtid? Livets framtid är både titel och ämne för Edward O Wilsons senaste bok.
|
|
| 5. |
- Johansson, Kaj, 1971
(författare)
-
Dödens biologi och optimismens filosofi. Ilja Metjnikovs livsföreställningar och populärvetenskapens roll
- 2004
-
Ingår i: Livsföreställningar. Kultur, samhälle och biovetenskap (red. Christer Nordlund) Kungliga skytteanska samfundets handlingar. - 0560-2416. ; 55, s. 21-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vid sekelskiftet 1900 beskrevs biologi som vetenskapen om livet. En typ av liv som speciellt intresserade den biologiska vetenskapen var naturligtvis den mänskliga organismen. Människans anatomi, fysiologi, ärftlighet och naturhistoria var bara några av de perspektiv som kunde anläggas på människan som biologisk varelse. Intresset riktades också mot människans tidiga liv, såväl hennes evolutionära historia som hennes embryonala utveckling. Människans tillkomsthistoria fascinerade på både individ- och artnivå. Människor, biologer och andra, som sökte ett naturvetenskapligt svar på de allmänna frågorna om villkoren för människans existens, tog gärna till sig biologins resultat och satte dem i ett livsåskådningsperspektiv. Det är tydligt att biologins undersökningar av livet kunde ges en mängd beröringspunkter med de stora livsfrågorna av typen ”var kommer vi ifrån?”, och ”vart är vi på väg?” Sådana livsåskådningsfrågor kom också att ges utrymme i den populära biologilitteraturen. Det var alltså inte enbart de biologiska resultaten som populariserades; även de frågor och ämnen som kunde knytas till dessa resultat hade sin givna plats i populärvetenskapen. Ett särskilt uppmärksammat område var åldrandet och dödens problem. Var man inom biologin intresserad av livet som fenomen var det närmast följdriktigt att också ålderdomen och döden skulle komma att fånga intresset. Den ryska zoologen och immunologen Ilja Metjnikov får här fungera som ett exempel på hur en livförställning tar form i korsbefruktningen mellan vetenskap, filosofi och personliga erfarenheter. Metjnikovs populärvetenskapliga skrifter på temat dödens biologi och optimismens filosofi ger också exempel på hur man kan se populärvetenskapen på ett vetenskapshistoriskt och vetenskapsteoretiskt intressant vis, där genren integrerar vetenskap med andra kulturformer och traditioner.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Johansson, Kaj, 1971
(författare)
-
Idéhistoria mellan dop och skilsmässa (Recension av Tore Frängsmyr, Svensk idéhistoria)
- 2000
-
Ingår i: Alba - Tidning för kultur, vetenskap och samhälle. ; :nr. 6
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Någon har kanske undrat, hur skriver man historia? Frågan kan tyckas trivial för den som låter sig nöja med svaret, "genom att skriva böcker om vad som har hänt". Den envise frågaren kan dock stå på sig med en stilla undran om hur man vet vad som har hänt. I många fall måste svaret bli "genom att läsa andra historiska böcker". Nu är det naturligtvis en sanning med modifikation, eftersom historikern också arbetar med skrivet material som faktiskt stammar från den tid som skall avhandlas, men helt kan ändå ingen befria sig från behovet av att i olika frågor läsa andra historiska framställningar. Just det behovet förenar till en viss del både fackhistorikern och den historiskt intresserade amatören. Båda är ibland i behov av stora orienterade översikter, där "Historien" kan ta form .
|
|
| 8. |
- Johansson, Kaj, 1971
(författare)
-
Kant och den organiska naturen. Epigenes som maxim för biologi och filosofi
- 2000
-
Ingår i: Kants tredje kritik. Sju essäer (red. Sven-Eric Liedman) Arachne. - 0283-2798. ; 15, s. 113-135
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Immanuel Kants (1724-1804) tredje kritik, Kritik der Urteilskraft (1790), är det verk i vilket Kant utreder omdömeskraften, den förmåga som skall länka samman den teoretiska och den praktiska sidan av Kants filosofi. Enligt analogin om en strukturellt tredelad filosofi verkar omdömeskraften mellan förstånd och förnuft. I sin genomgång av den reflexiva teleologiska omdömeskraftens metod rör sig Kant i ett spektra mellan mekanisk natur och en moralisk gud. Det är under början av denna resas gång, närmare bestämt i paragraf åttioett, där Kant diskuterar olika principer för att tänka sig organismernas och arternas kontinuitet, som begreppet epigenes gör sitt inträde i Kants text. Trots att ämnet får en begränsad behandling bör man ta tillfället i akt att peka på hur viktig epigenesprincipen ändå var för Kant, och då inte bara när det gällde hans tankar om organismernas kontinuitet genom generationerna eller för att handskas med embryologisk utveckling, utan även generellt för hans filosofi. Det är något som blir tydligt i den transcendentala deduktion av det rena förståndets begrepp såsom den utförs i den andra upplagan av Kritik der reinen Vernunft (1787). Epigenestanken var bokstavligen en princip med potential både inom biologi och filosofi.
|
|
| 9. |
- Johansson, Kaj, 1971
(författare)
-
Mendelismen och Mendels hybridiseringar. Ett tankekollektiv och ett historiografiskt problem
- 1999
-
Ingår i: Vetenskap och historia. Sju essäer (red. Ingemar Nilsson) Arachne. - 0283-2798. ; 12, s. 49-75
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppsatsen rör sig inom två teman, nämligen mendelismen som tankekollektiv och den vetenskapshistoriska tolkningen av vad Mendels hybridiseringar syftade till och hur Mendel såg på sina resultat. När det gäller det första temat utgår resonemangen från Ludwik Flecks vetenskapsfilosofi, och mer specifikt från uppdelningen av vetenskapen i tidskriftsvetenskap, handboksvetenskap och populärvetenskap. Här redogörs för Flecks perspektiv för att sedan från mendelismens tidiga skede studera några axplock ur varje kategori i relation till Flecks synpunkter. Det andra temat är i bred mening historiografiskt och kommer behandlar uttolkningarna av Mendels experiment i relation till förklaringen av hans senkomna berömmelse. Historiografiskt berörs även frågan om hur vetenskaplig konsensus nåddes i konflikten mellan mendelismens och biometrins uppfattning av det biologiska arvet. Slutligen återkopplas frågan om konsensus till Ludwik Flecks syn på det vetenskapliga tankekollektivets karaktär.
|
|
| 10. |
- Johansson, Kaj, 1971
(författare)
-
Pervers populärvetenskap
- 2000
-
Ingår i: Alba - Tidning för kultur, vetenskap och samhälle. ; :nr. 4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Populärvetenskapens tillskyndare hävdar ofta att formens förändringar är att likna vid en översättares arbete och att läsaren av god populärvetenskap, liksom av en god skönlitterär översättning, kan bibringas väsentligheterna, även om en del detaljer går förlorade. Populärvetenskapens vedersakare hävdar däremot att förändringen i formen förvrider innehållet och att vetenskap kräver sina specifika former för att göras rättvisa. Kritikerna menar att förändringen i form antingen urvattnar populärvetenskapen eller driver populariseringen utanför vetenskapens domäner och in i den svindlande metafysiken. Populärvetenskap är antingen en tunn och näringsfattig soppa eller en alltför häftigt kryddad anrättning. Vilken av parterna kan sägas ha rätt? Kritikerna har en poäng om man tror att populärvetenskap är en genväg till fackkunskap, det är den inte. Å andra sidan stöter man sällan på populariseringar som utger sig för att ha det anspråket. Man bör därför inte förneka att populärvetenskap kan vara ett första steg på vägen, precis som en lärobok med en hjälpande lärare är det. Populärvetenskap är ju på en och samma gång både en väg in och en påminnelse om att man står utanför.
|
|
