| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Jarebrant, Caroline, et al.
(författare)
-
Framtidens VårdArbete. Proaktivt förändringsarbete för hållbart arbetsliv
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets övergripande hypotes utgår från att riskfaktorer för mental och fysisk ohälsa kan minskas, genom att arbetsmiljöarbetet integreras i utvecklings- och effektiviseringsarbetet. Verktyget Ergonomisk VärdeFlödesAnalys (ErgoVFA) har vidareutvecklats för att stödja förändringsprocessen. Tre vårdenheter arbetade med ErgoVFA (värdeflödesanalys med arbetsmiljöperspektiv) och två använde traditionell värdeflödesanalys (VFA). Ett gemensamt tillvägagångssätt tillämpades men där förändringsprocessen utgick från respektive vårdenhets behov och förutsättningar. Handlingsplanerna (central del i processen) innehöll mellan åtta och 39 förändringsförslag. Handlingsplanerna tyder på att ErgoVFA genererar fler förslag än traditionell VFA. Effektivitet beaktas i lika omfattning. ErgoVFA tenderar att i högre grad fokusera den psykosociala arbetsmiljön. När endast patientkvalitet prioriteras, noteras risker för försämringar i arbetsmiljön. Resultaten tyder på att ErgoVFA jämfört med VFA medför effekter på förändringsarbetet som skulle kunna leda till högre grad av organisatorisk hållbarhet. Beträffande upplevd förändring under projekttiden visade resultaten att ErgoVFA-enheterna upplevde den ”psykosociala arbetsmiljön” som signifikant bättre jämfört med VFA-enheterna. I projektet framkommer att ErgoVFA skapar engagemang och ger möjlighet till helhetslösningar. En arena för kommunikation skapas, där kontinuitet i analysarbetet över tid möjliggörs. ErgoVFA har vidareutvecklats där arbetsgången förtydligats och verktyget som ett processinstrument betonas. I vidareutvecklingen har förenkling av handledningstext och bedömningsmallar eftersträvats.
|
|
| 5. |
- Johansson Hanse, Jan, 1954, et al.
(författare)
-
Optimering av handlingsplaner för utveckling av hållbara arbetsprocesser inom vården
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med projektet var att skapa bättre förutsättningar för att kombinera effektiva flöden och en god arbetsmiljö bland anställda inom sjukvården. I projektet studerades vad som har betydelse i selektionsprocessen av lösningsförslag fram till handlingsplan vid användning av Ergonomisk VärdeFlödesAnalys (ErgoVFA), dvs. värdeflödesanalys med integrerat arbetsmiljöperspektiv. Tre vårdenheter ingick i projektet. Tillvägagångssättet vid vårdenheterna var att identifiera ett flöde i sin verksamhet, genomföra analys av det valda flödet med hjälp av ErgoVFA, ta fram lösningsförslag och upprätta en handlingsplan och implementera. Datainsamling skedde med hjälp av intervjuer med vårdenhetschefer och analysgrupper. Syftet med intervjuerna var att få en förståelse för val av flöde, problemidentifiering samt eventuella selektionsmekanismer från lösningsförslag fram till handlingsplan. Dessutom ställdes intervjufrågor utifrån ledarskapsteorin ”servant leadership” när det gäller dialogen och samspelet mellan vårdenhetschefen och medarbetarna under förändringsprocessen. Resultaten indikerar, när det gäller den initiala selektionsprocessen av lösningsförslag, att det är viktigt att det finns en öppenhet och delaktighet på vårdenheten där ledningen uppmuntrar sina medarbetare att komma med nya idéer (”empowerment”). När det gäller faktorer som har betydelse för hur goda idéer på bästa möjliga sätt når fram till handlingsplanen visar resultaten att det är viktigt med en förankring hos ledningen. Med ErgoVFA visualiseras problem för olika yrkeskategorier och på så vis skapas transparens i organisationen. Resultat från vårdenheterna vittnar också om betydelsen av att ha en långsiktig vision (”stewardship”) för att medarbetarnas idéer ska nå fram till handlingsplaner.
|
|
| 6. |
- Johansson, Kerstin, 1963-, et al.
(författare)
-
Att förena teori och praktik i socionomutbildng
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- On the sixth semester at the program for Social Work at Växjö University, the students choose one of two courses in which one seeks to deepen knowledge in social work with children, youth and family. It is our experience from this course that are in the focus of this report.The purpose of this report is to describe and reflect on how, through an educational model applied in professional education, you can combine research, theory, training and personal development. The reflection mirrors both teachers and students perspective in relation to the development of knowledge and professional social work and the report should be seen as a form of self-evaluation on the objectives of the course.Work on the report have been implemented by the course responsible teachers and the students who took the course during the spring semester 2006th The idea to write a joint report arose from discussions held at one of the seminars on the course. Format of the report is based on discussions gradually developed during the work and is based on a description of the course three sections of which are described in the text. These should be considered as a whole to the parts that include training in methods and calls that are in focus. All students from the course contributed with their papers, but it is the main author (Kerstin Johansson and Eva Johnson) who are responsible for the final product. Former students Margita Björkenklint, Sofia Eneroth, Carolina Karlsson and Tina Svanbring have all been a great help.Our aim has been to ultimately contribute to the discussion on the development of social work and the importance of skills development and the link between science and practice. Work on these issues must take place at several levels and both within academia and in practice. An important part of the work is the common, between scientists and the so-called practitioner or business representatives responsible to link science and practical social work for the benefit of those who are users of Social Work.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Johansson, Kerstin, 1963-, et al.
(författare)
-
Att motverka kriminalitet genom samverkan : Studie av Social insatsgrupp i Linköping
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sociala insatsgrupper riktar sin verksamhet mot unga i åldern 15–25 år. I Linköping har man dock satt en flexibel åldersgräns till 13- 25 år för målgruppen i Sociala insatsgruppen, en åldersindelning man tolkar flexibelt. Enligt regeringsuppdraget ska Social insatsgrupp vända sig dels till unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil. Dels ska verksamheten rikta sig till unga som önskar lämna ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil. I Social insatsgrupp (SIG) Linköping kan vi se att fokus i denna fråga kan skilja sig något åt mellan informanterna. Medan vissa betonar det förebyggande arbetet lyfter andra upp behovet av att stödja avhoppare.Social insatsgrupp syftar till att motverka kriminalitet genom samverkan. Detta ska ske genom att identifiera nyrekrytering av unga till kriminalitet, men det ska även ske genom att hjälpa de personer som önskar lämna en kriminell livsstil eller ett kriminellt nätverk. Verksamhetens målgrupp kan därmed sägas vara tudelad; de som riskerar att hamna i kriminalitet och de som önskar hoppa av kriminalitet. I våra intervjuer är det tydligt att informanterna upplever en stor svårighet i att stödja unga som vill hoppa av kriminell verksamhet s.k. ”avhoppare”. Inom arbetsgruppen finns det en enighet om att målgruppens behov ställer stora krav på såväl SIG som på samhället i stort. Detta tudelade verksamhetssyfte kan i sig vara känsligt då denna grupp unga kräver resurser som kan väcka normativa åsikter.Vår samlade bedömning är att SIG, av studiens informanter upplevs ha gett positiva effekter för många klienter. Effekterna uppfattas vara varierande; från att ha varit ”livsavgörande” till att ha bidragit till en minskad brottsaktivitet. Vi kan också se att informanterna upplever att SIG inte utgör en garanti för att klienter inte börjar begå kriminella handlingar igen. Det finns sålunda en upplevelse av att en uppföljning eller en ytterligare insats skulle kunna vara på sin plats. Det finns behov av ökat samförstånd kring målgruppen, särskilt om verksamheten ska fokusera på det brottsförebyggande arbetet eller på den s.k. ”avhoppardelen”. Det finns även behov av mer kunskap om målgruppens situation såväl inom myndigheter som i samhället i stort.Utöver synen på verksamhetens syfte och målgrupp är det tydligt att det finns en konsensus kring arbetsformens betydelse i Social insatsgrupp. Samverkan antas kunna motverka kriminalitet. I intervjuerna påtalar informanterna hur viktigt samordnade insatser är i arbetet med unga som riskerar att hamna i kriminalitet eller som önskar lämna en kriminell livsstil. Trots (eller kanske tack vare) två organisatoriska förändringar inom SIG finns en tilltro till att nuvarande verksamhet leder till en effektiv process i arbetet med en klient. Genom att parterna har en direkt ingång till varandras organisationer kan insatser snabbt koordineras.Upplevelsen av att arbetsgruppen är personbunden uppfattar vissa av informanterna dock som ett problem. Det finns en rädsla för att arbetet i Social insatsgrupp skulle försämras om resursstarka och engagerade personer skulle lämna verksamheten. Utifrån intervjuerna kan vi se att informanterna har positiva upplevelser av arbetsformen i Social insatsgrupp. De organisatoriska fördelarna i form av snabba kommunikationsvägar och ett öppet arbetsklimat förklaras bero på det engagemang och den kompetens som personerna i arbetsgruppen har. Dock kan vi i det empiriska materialet se att det finns en viss organisatorisk otydlighet inom arbetsgruppen. Detta gäller dels arbetsfördelningen mellan koordinatorn och Frivårdens representant, dels handlar det om rollen som Råd & Stöds representant har i Social insatsgrupp.Av det empiriska materialet är vår sammantagna bedömning att informanterna upplever att arbetsformen i verksamheten fungerar väl. Centrala aspekter av samverkan, såsom gemensam problemformulering, samförstånd kring syfte och arbetsform, verkar sålunda ha präglat arbetsprocessen.I vår studie kan vi se att det finns en positiv upplevelse av arbetet i Social insatsgrupp bland samverkansparterna.
|
|
| 9. |
- Johansson, Kerstin, 1963-, et al.
(författare)
-
Brottspreventioni Östergötland : en kartläggning av aktiviteter och kunskapsläge
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt Brottsförebyggande rådet har det visat sig att den brottsförebyggande aktiviteten är särskilt stor i kommuner där det finns ett engagemang på länsnivå. En regional organisation kan bland annat stimulera bildandet av brottförebyggande råd i länets kommuner, bygga upp nätverk av brottförebyggare och samordna insatser för utbildning.Allt sedan det nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt ansvar presenterades 1999 har Östergötlands kommuner och Polismyndigheten i Östergötland haft ett samarbete på regional nivå. Ett samarbete mellan de 13 kommunerna i Östergötland, polismyndigheten i Östergötland och Linköpings universitet sker sedan 2010 under benämningen Regbrå – regional samverkan för brottsprevention. Syftet med Regbrå är att öka kunskapen om prevention och medverka till ökad kraft i det lokala brottspreventiva arbetet i kommunerna.Genom det regionala nätverket sker ett erfarenhets- och informationsutbyte. Det har varit sporadiska ”nedslag” i olika verksamheter i samband med nätverksträffar och gemensamma utbildningar - någon samlad bild av vad som försiggår i länet har varit svår att få.Denna rapport har tillkommit inom ramen för Regbrå med finansiering av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet. Rapporten syftar till att ge alla intressenter en gemensam bild av hur det brottsförebyggande arbetet ser ut i länet. Den ska också utgöra underlag för fortsatt utveckling. Rapporten innehåller en kartläggning som genomförts under perioden 2012 och våren 2013 och består av tre delar:en webbenkät utskickad till länets 13 kommunerintervjuer med representanter för en kommunal verksamhetintervjuer med representanter från polismyndigheten i ÖstergötlandI rapporten diskuteras och definieras även två centrala begrepp – brottsförebyggande arbete och samverkan.I rapportens inledande kapitel beskrivs det regionala samarbetet och syftet med rapporten. I kapitel 2 ges en bakgrund till hur det brottsförebyggande arbetet vuxit fram.Kapitel 3 presenterar resultatet av enkätundersökningen som skickades ut till representanter för länets 13 kommuner. Enkätundersökningen genomfördes via enkätverktyget Defgo. Dess syfte var att få en samlad bild av det, för Regbrå centrala, brottspreventiva arbetet i länet Den visar bland annat att:samtliga kommuner i Östergötland har ett organiserat samarbete med poliseni alla kommuner utom en har kommunstyrelsen det yttersta ansvaret för 7 det brottspreventiva arbetetalla kommuner, utom en har samordnare som kordinerar arbetetsamverkan i det brottsförebyggande arbetet sker i huvudsak mellan polisen och kommuners olika enheteri samtliga kommuner finns ett organiserat samarbete mellan skolasocialtjänst-polisav länets 13 kommuner har drygt hälften gjort kartläggningar av den lokala problembilden de två senaste åreni nio av länets 13 kommuner finns särskilt avsatta medel för brottsförebyggande arbetenästan alla kommuner ser behov av kunskap om brottspreventiondet finns ett uttalat behov av utbildning om brottspreventionI kapitel 4 intervjuas företrädare för det operativa brottsförebyggande arbetet i Motala om deras erfarenheter. De ger en bild av en välfungerande grupp som trivs med sitt arbete på grund av att samarbetet har fungerat friktionsfritt.I kapitel 5 redovisas intervjuer med polisföreträdare. Samtliga intervjuade talar om hur viktigt det är att etablera en god kontakt, ”att personkemin stämmer” som de själva uttrycker det. All samverkan tycks inte fungera bra och detta kan tänkas ha sitt ursprung i att det nödvändiga etablerandet av gemensamma arbetsförutsättningar uteblivit.I kapitel 6 diskuteras kunskapsutveckling och forskning. Kapitlet visar hur de olika aktörerna (i första hand polis, socialtjänst och skola) på det brottspreventiva fältet företräder olika organisationer med olika kunskapssyn. För en fortsatt positiv utveckling krävs mer kunskap om de olika kunskapstraditioner som råder.I kapitel 7 förs en avslutande diskussion av rapportens två redaktörer. I Östergötland har kommunerna haft ett organiserat brottsförebyggande arbete i samverkan med polisen sedan slutet av 1990-talet. Mycket tid har lagts ned på att diskutera hur samverkan ska se ut, men aktörerna har inte lyckats enas om en metod eller ett antal verktyg. Få kommuner har lyckats få till stånd systematik i sin samverkan. Det finns därför lika många modeller för samverkan i länet som det finns kommuner. Samtliga kommuner i länet har samverkansöverenskommelser med polismyndigheterna men de är till innehåll och omfattning olika. Kartläggningen visar vidare att flera vedertagna framgångsfaktorer fått genomslag i kommunerna; brottsförebyggande arbete är med något undantag placerat högt upp i den kommunala organisationen, under kommunstyrelsen, och det finns en samordnare i varje kommun. Brister att peka på är framförallt avsaknaden av samordnare på lokal nivå inom polisen och det faktum att inte alla kommuner baserar sina insatser på en kartläggning av den lokala problembilden.En diskussion i Regbrå kring struktur och innehåll utifrån erfarenheterna av denna kartläggning skulle kunna bidra till en utveckling av samverkan i det brottsförebyggande arbetet.Det behövs en länsövergripande strategi för hur forskning och utbildning kan underlätta för kommunerna i arbetet för att få till stånd ett effektivt arbete med kvalité. Den studie som presenteras i denna rapport är ett bidrag till ett sådant kvalitetsarbete.
|
|
| 10. |
- Johansson, Kerstin, 1963-
(författare)
-
De professionella och etableringsuppdraget
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport handlar om professionella som arbetar inom Arbetsförmedlingens (Afs) etableringsuppdrag. Etableringsreformen lagstadgades den 1 december 2010 i syfte att skapa en effektivare integrationsprocess för nyanlända flyktingar. I fokus i rapporten är de professionellas berättelser och reflektioner över sin arbetssituation och sitt uppdrag. Diskussionen behandlar även etableringsuppdraget på organisationsnivå – alltså hur vi kan förstå Af som en människobehandlande organisation inom statlig offentlig sektor och dess institutionella praktik. Genom redovisning av den här studien ges röst åt de professionella.Rapportens kunskapsbidrag handlar om att vetenskapaliggöra och kontextualisera dessa berättelser. Detta görs i två steg med hjälp av teorier och begrepp från olika teoribildningar. Syftet med studien och denna rapport är därmed att:Ge en bild av de professionellas uppfattning om sitt arbete och sin arbetssituation inom etableringsuppdraget och att bidra med fördjupad förståelsen av detta professionella fält.Kontextualisera detta fält genom att diskutera organisationen inte bara som organisation utan även som en institutionell praktik och en människobehandlande organisation.För att fånga de yrkesverksammas bild av etableringsuppdraget och i viss mån fånga ”etableringsuppdragets vardag ” har dels observationer vid tre Arbetsförmedlingar eller lokalkontor, intervjuer med chefer, individuellt eller i par då det funnits delat chefskap, dels gruppintervjuer av fokusgruppstyp använts i undersökningen. Totalt har ca 25 personer ingått i studien. Undersökningen kan beskrivas som en fallstudie.Med hjälp av professionsteori diskuterar jag arbetsförmedlarnas profession. Via begrepp hämtade från denna teoribildning och en del mer sociologisk, psykologisk och socialpsykologisk teori analyseras hur de professionella hanterar sitt arbete. De anställdas upplevda situationer, såväl chefer som professionella, förstås med hjälp av begrepp som coping och handlingsutrymme. De anställda inom Afs etableringsuppdrag har fler olika professioner och yrken. De bildar ett professionellt fält snarare än en enskild profession. Informanternas berättelser visar en arbetssituation med stor ärendemängd, men som succesivt från 2011 fram till idag blivit bättre, -en situation som hanteras genom flera olika copingstrategier dvs. sätt att hantera sin arbetssituation. Copingteori används för att för att visa på kognitiva och beteendemässiga försök att hantera interna och externa krav som överskrider en persons resurser (Lazarus & Folkman 1984). De har begränsat handlingsutrymme och följer regler och riktlinjer i allt högre utsträckning.Samtliga informanter har, direkt eller indirekt, kommit in på ämnet samverkan. De har alla understrukit vikten av samverkan. Det gäller såväl samverkan inom den egna organisationen som samverkan mellan Af och kommunen, försäkringskassan m.fl. och samverkan med arbetsgivare och branschorganisationer. Samverkan är självklart men kanske något att fundera vidare på och då i termer av vad mer exakt man avser och hur denna samverkan skall se ut.Att arbeta inom Af är att arbeta inom en organisation som samtidigt är en institutionell praktik. Organisationen har stor betydelse för de professionella arbete. Därför och för att kunna sätta de anställdas berättelse i en kontext behövs särskilda begrepp och teorier. De som arbetar inom dessa organisationer förstås som gräsrotsbyråkrater, mellanchefer och professionella med olika titlar och kompetenser. Rapporten beskriver och diskuterar Af och etableringsuppdraget som exempel på New public management (NPM) och som en Människobehandlande organisation (MBO), med dess särskilda logik.Studien visar att Arbetsförmedlingen och etableringsuppdraget med dess professionella fält är ett exempel på en verksamhet starkt påverkad av samhällsförändring (i detta fall migration) samt pågående akademisering och professionalisering av dess uppdrag. Detta menar jag är centrala delar och centralt för Arbetsförmedlingens fortsatta verksamhet. Arbetsförmedlingen är också ett exempel på att förändringar av strukturella och organisatoriska förutsättningar i offentlig sektor ställer högre krav på vetenskaplighet, mätbara värden och kunskap. Resultat och kvalitet blir värdeladdade mål som ska operationaliseras i kontakten med kunder.Min upplevelse då jag mött och samtalat med några medarbetare inom etableringsuppdraget är medarbetare med mycket kunnande, god vilja och förståelse för verksamhetens utmaningar. Utmaningen handlar därför, menar jag, till stor del om organisationen. En viktig förutsättning är att förstå Afs verksamhet både som en organisation men också som en institutionell praktik och som en människobehandlande organisation med dess logik.
|
|
