| 1. |
- Sjögren, Jessica, 1974-
(författare)
-
Med relationen som redskap? : Om socialsekreterare, klientarbete och professionalitet i socialtjänsten
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna avhandling är att belysa hur socionomer talar om relationen och dess betydelse för klientarbete inom socialtjänsten. Relationen mellan socialarbetare och klient beskrivs ofta som ett kärnområde i socialt arbete, som ”praktikens hjärta”, men ämnet är också laddat i det sociala arbetet diskurs. I debatter om evidensbaserat socialt arbete beskrivs exempelvis relationsbaserat arbete ibland som en motpol till standardiserade arbetsmetoder. I denna avhandling undersöks en del av socionomers yrkespraktik som inte alltid förknippas med goda relationer – socialt arbete i socialtjänstens myndighetsutövande praktiker. Avhandlingen har ett professionsperspektiv och socialsekreterares tal om relationens betydelse förstås i förhållande till socionomprofessionens kunskapsbas och professionella identitet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 20 socionomer som har erfarenhet av arbetet som socialsekreterare. Det empiriska materialet har bearbetats genom tematisk analys och med hjälp av begreppen diskretion, professionell identitet, diskursuniversum och doxa. Avhandlingen har en teoretiserande ansats och resultaten tolkas och diskuteras utifrån metaforen ”att använda relationen som redskap”. Socialsekreterarna beskriver relationen till klienterna som viktig och som något de använder i sitt arbete. I många fall handlar deras reflektioner också om rollen som socialsekreterare och om gränserna för professionalitet i socialtjänsten. Socialsekreterarna talar dock inte explicit om relationen till klienterna som professionsspecifik kunskap utan relationens positiva betydelse beskrivs som något de alltid har vetat. Resultaten i avhandlingen ger fördjupad förståelse för hur relationen, och talet om dess betydelse, kan användas som ett professionellt redskap i socialt arbete.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Johansson, Kerstin, 1963-, et al.
(författare)
-
Motsträviga möten i praktikforskning : Erfarenheter från forskningsprojekt om ungdomar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder
- 2016
-
Ingår i: Uppror i elfenbenstornet<em> </em>. - Helsingfors : FSHK –publications Finland. - 9789527078174 - 9789527078181 ; , s. 186-206
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken är en akademisk vänbok med syftet att uppmärksamma professorn i praktikforskning Ilse Julkunen inför hennes 60 års dag. Upplägget är en antologi där forskare inom läroämnet socialt arbete skriver om hur deras forskningsverksamhet och forskningsresultat anknyter till det sociala arbetets praktik och om hur forskning kan och bör kunna tillämpas i utvecklandet av praktiken i socialt arbete. Aktuellt kapitel behandlar arbetsmarknadspolitdska åtgärder kopplade till ungdosmarbetslöshet och Practice Research som förhållningssätt inom praktiksnära forskning.
|
|
| 4. |
- Söderberg, Christina, 1962-
(författare)
-
Att skapa mening i en komplex praktik : Föreställningar om brottspreventiva samverkansformer mellan omsorg och kontroll
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis deals with individual-oriented crime prevention interaction (ICPI) aimed at young people who commit - or are deemed to be at risk of committing - offences. Youth crime prevention is always topical, and a great deal of attention has been paid to such initiatives in recent years. One point of departure is that crime prevention practices are influenced by prevailing political ideologies. Another is that forms of interaction result in tension between care and control.Given the above points of departure, the purpose of this thesis is to investigate further how perceptions of individual-oriented crime prevention interaction are expressed in narratives, primarily from representatives of interacting organisations.The following questions have provided guidance for the study:How are individual-oriented crime prevention interaction and young people subject to ICPI described in local interaction practice?How do interacting representatives describe the criteria and difficulties in establishing interaction practice such as ICPI?How can interaction meetings take place in the practice of ICPI, and what importance do they have?To what extent – and how – is the tension between care and control expressed in local interaction practice?Particular interest is focused on the role of social services in ICPI and potential implications for social services and individual social workers.The theoretical framework consists of new institutional theory and the concept of human service organisations, Stanley Cohen’s theory of social control and Karl E. Weick’s theory of sense-making.This is a qualitative study, and the methods used involve group and individual interviews with representatives from interacting organisations, as well as individual interviews with a number of young people and their guardians. Observations from interaction meetings in respect of ICPI have also taken place.Face-to-face interaction meetings have served as a point of departure for the presentation of results in this thesis; and as regards meetings, earlier research indicates that meetings are important for interaction, but that they do not always fulfil the intended purpose. The thesis further develops arguments about meetings (the magic of meetings) and analyses how consensus, but also tensions, are expressed in ICPI meetings.ICPI, like other interaction, is a complex interaction practice and it can be difficult to perceive specific results. This study confirms the difficulties, but also provides a developed perspective and an attempt to understand the driving force behind the obvious desire to meet the demands for local youth crime initiatives through interaction. Shared sense is made in ICPI through the willingness of stakeholders and representatives to make a difference for young people and families, but also through the organisations’ pursuit of legitimacy.In the study, the relationship between care and control, sometimes manifested in tensions, becomes important. The tension between care and control is a dynamic relationship that occurs both within and between institutions. A care-based control logic is identified as a common logic emerging in ICPI. The creation of a common logic may even lead to institutionalisation of the forms of interaction, where ICPI has a tendency to become an institution in itself, with a common language and a common logic.
|
|
