| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Johansson Hanse, Jan, 1954, et al.
(författare)
-
Lean och arbetsmiljö inom sjukvården: Proaktivt förändringsarbete för hållbara arbetsprocesser inom vården
- 2013
-
Ingår i: FALF Abstracts. Arbetslivets föränderlighet. FALF 17-19 juni 2013, Stockholm. ; , s. 15-16
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med projektet (som finansieras av AFA Försäkring) är att skapa bättre förutsättningar för att kombinera effektiva patientflöden och en god arbetsmiljö bland anställda inom sjukvården. Ett delsyfte är att utveckla ett ergonomiskt integrerat komplement till LEAN-verktyget värdeflödesanalys (VFA). Ett annat delsyfte är att studera vilka faktorer som har betydelse i selektionsprocessen av lösningsförslag. Inom Lean är VFA ett etablerat verktyg för att effektivisera flöden. När ett flöde kartläggs så är huvudsyftet att reducera icke värdeskapande aktiviteter, dvs. den tid/aktiviteter som inte tillför varan eller tjänsten något värde. Genom visualisering av olika arbetsuppgifter i flödet (med hjälp av post it-lappar) och dialog tar man sig från ett nuläge till ett önskat framtida läge. Vid VFA finns dock en risk för arbetsintensifiering och därmed en risk för försämrad fysisk och/eller psykosocial arbetsmiljö. Därför är verktyget ERGONOVA (ergonomisk värdeflödesanalys) framtaget som ett integrerat komplement till VFA. Med ERGONOVA beaktas arbetsmiljöaspekter i ett flöde. De arbetsmiljöaspekter som beaktas är fysisk belastning(arbetsställningar, lyft av föremål mm) och arbetsinnehåll (krav, kontroll, kommunikation). Här görs bedömningar på arbetsuppgiftsnivå, flödesnivå och jobbnivå. Utifrån en nulägeskarta för flödet identifieras problem/hinder för arbetets utförande och arbetsmiljöbrister. Analysprocessen resulterar i konkreta lösningsförslag och en preliminär handlingsplan vad gäller ett framtida flöde. Förslagen exponeras sedan på avdelningen, där alla medarbetare ges tillfälle att lämna synpunkter. Slutligen fastställs en handlingsplan med de aktiviteter och åtgärder som krävs för att förändringarna ska kunna genomföras och implementeringen påbörjas. Resultat från tre vårdenheter inom Västra Götalandsregionen visar att de anställda blir delaktiga i förändringsarbetet, där analys av arbetssätt blir i centrum. Fördelen med att använda post it-lappar (olika färger för olika yrkeskategorier) är att de anställda får arbetsuppgifter och flödet ”framför ögonen”. Därmed förskjuts fokus från person till arbetssätt och flöde. De preliminära resultaten visar att den anställde ofta får en bättre förståelse för vad de gör i ett flöde och vad andra yrkeskategorier gör. Ergonomisk värdeflödesanalys genererar en betydande idérikedom vad gäller förslag till förändringar. Resultaten indikerar att de anställda får en tvärfunktionell dialog där man diskuterar och föreslår förändringar som ofta leder till både ökad effektivitet och bättre arbetsmiljö.
|
|
| 7. |
- Jarebrant, Caroline, et al.
(författare)
-
Framtidens VårdArbete. Proaktivt förändringsarbete för hållbart arbetsliv
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets övergripande hypotes utgår från att riskfaktorer för mental och fysisk ohälsa kan minskas, genom att arbetsmiljöarbetet integreras i utvecklings- och effektiviseringsarbetet. Verktyget Ergonomisk VärdeFlödesAnalys (ErgoVFA) har vidareutvecklats för att stödja förändringsprocessen. Tre vårdenheter arbetade med ErgoVFA (värdeflödesanalys med arbetsmiljöperspektiv) och två använde traditionell värdeflödesanalys (VFA). Ett gemensamt tillvägagångssätt tillämpades men där förändringsprocessen utgick från respektive vårdenhets behov och förutsättningar. Handlingsplanerna (central del i processen) innehöll mellan åtta och 39 förändringsförslag. Handlingsplanerna tyder på att ErgoVFA genererar fler förslag än traditionell VFA. Effektivitet beaktas i lika omfattning. ErgoVFA tenderar att i högre grad fokusera den psykosociala arbetsmiljön. När endast patientkvalitet prioriteras, noteras risker för försämringar i arbetsmiljön. Resultaten tyder på att ErgoVFA jämfört med VFA medför effekter på förändringsarbetet som skulle kunna leda till högre grad av organisatorisk hållbarhet. Beträffande upplevd förändring under projekttiden visade resultaten att ErgoVFA-enheterna upplevde den ”psykosociala arbetsmiljön” som signifikant bättre jämfört med VFA-enheterna. I projektet framkommer att ErgoVFA skapar engagemang och ger möjlighet till helhetslösningar. En arena för kommunikation skapas, där kontinuitet i analysarbetet över tid möjliggörs. ErgoVFA har vidareutvecklats där arbetsgången förtydligats och verktyget som ett processinstrument betonas. I vidareutvecklingen har förenkling av handledningstext och bedömningsmallar eftersträvats.
|
|
| 8. |
- Johansson Hanse, Jan, 1954, et al.
(författare)
-
Optimering av handlingsplaner för utveckling av hållbara arbetsprocesser inom vården
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med projektet var att skapa bättre förutsättningar för att kombinera effektiva flöden och en god arbetsmiljö bland anställda inom sjukvården. I projektet studerades vad som har betydelse i selektionsprocessen av lösningsförslag fram till handlingsplan vid användning av Ergonomisk VärdeFlödesAnalys (ErgoVFA), dvs. värdeflödesanalys med integrerat arbetsmiljöperspektiv. Tre vårdenheter ingick i projektet. Tillvägagångssättet vid vårdenheterna var att identifiera ett flöde i sin verksamhet, genomföra analys av det valda flödet med hjälp av ErgoVFA, ta fram lösningsförslag och upprätta en handlingsplan och implementera. Datainsamling skedde med hjälp av intervjuer med vårdenhetschefer och analysgrupper. Syftet med intervjuerna var att få en förståelse för val av flöde, problemidentifiering samt eventuella selektionsmekanismer från lösningsförslag fram till handlingsplan. Dessutom ställdes intervjufrågor utifrån ledarskapsteorin ”servant leadership” när det gäller dialogen och samspelet mellan vårdenhetschefen och medarbetarna under förändringsprocessen. Resultaten indikerar, när det gäller den initiala selektionsprocessen av lösningsförslag, att det är viktigt att det finns en öppenhet och delaktighet på vårdenheten där ledningen uppmuntrar sina medarbetare att komma med nya idéer (”empowerment”). När det gäller faktorer som har betydelse för hur goda idéer på bästa möjliga sätt når fram till handlingsplanen visar resultaten att det är viktigt med en förankring hos ledningen. Med ErgoVFA visualiseras problem för olika yrkeskategorier och på så vis skapas transparens i organisationen. Resultat från vårdenheterna vittnar också om betydelsen av att ha en långsiktig vision (”stewardship”) för att medarbetarnas idéer ska nå fram till handlingsplaner.
|
|
| 9. |
- Sjögren, Jessica, 1974-
(författare)
-
Med relationen som redskap? : Om socialsekreterare, klientarbete och professionalitet i socialtjänsten
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna avhandling är att belysa hur socionomer talar om relationen och dess betydelse för klientarbete inom socialtjänsten. Relationen mellan socialarbetare och klient beskrivs ofta som ett kärnområde i socialt arbete, som ”praktikens hjärta”, men ämnet är också laddat i det sociala arbetet diskurs. I debatter om evidensbaserat socialt arbete beskrivs exempelvis relationsbaserat arbete ibland som en motpol till standardiserade arbetsmetoder. I denna avhandling undersöks en del av socionomers yrkespraktik som inte alltid förknippas med goda relationer – socialt arbete i socialtjänstens myndighetsutövande praktiker. Avhandlingen har ett professionsperspektiv och socialsekreterares tal om relationens betydelse förstås i förhållande till socionomprofessionens kunskapsbas och professionella identitet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 20 socionomer som har erfarenhet av arbetet som socialsekreterare. Det empiriska materialet har bearbetats genom tematisk analys och med hjälp av begreppen diskretion, professionell identitet, diskursuniversum och doxa. Avhandlingen har en teoretiserande ansats och resultaten tolkas och diskuteras utifrån metaforen ”att använda relationen som redskap”. Socialsekreterarna beskriver relationen till klienterna som viktig och som något de använder i sitt arbete. I många fall handlar deras reflektioner också om rollen som socialsekreterare och om gränserna för professionalitet i socialtjänsten. Socialsekreterarna talar dock inte explicit om relationen till klienterna som professionsspecifik kunskap utan relationens positiva betydelse beskrivs som något de alltid har vetat. Resultaten i avhandlingen ger fördjupad förståelse för hur relationen, och talet om dess betydelse, kan användas som ett professionellt redskap i socialt arbete.
|
|
| 10. |
- Jarebrant, Caroline, et al.
(författare)
-
Utveckling och validering av verktyg och arbetssätt för hållbara produktionssystem inom vård och omsorg
- 2007
-
Ingår i: Nordisk FoU-nätverk inom Vård och Omsorg. NOVO.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- En väl etablerad metod inom Lean Production är värdeflödesanalysen (VFA) som är ett proaktivt processverktyg baserat på delaktighet. Verktyget visualiserar flöden och slöserier. Nuläget visualiseras, problem identifieras och genom förslag till förbättringar skisseras ett framtida bättre och mer effektivt läge, där tid i icke-värdeskapande arbete minimeras i omfattning. Våra tidigare studier tyder på att värdeskapande arbete innebär mer riskfyllda exponeringar än ickevärdeskapande arbete. Mot denna bakgrund har vi påbörjat utveckling av en evidensbaserad belastningsergonomisk tilläggsmodul ERGONOVA (Ergonomisk Värdeflödesanalys). Nästa steg är att även utveckla denna tilläggsmodul för användning inom vård- och omsorgssektorn där lean-principerna håller på att introduceras. Verktyget ska utvecklas till ett fungerande förändringsverktyg innehållande såväl belastningsergonomiska som psykosociala dimensioner i syfte att underlätta en balansering mellan värdeflödesbaserade effektiviseringar och arbetsmiljöinsatser.
|
|
