| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ernsth-Bravell, Marie, 1973-, et al.
(författare)
-
Partneromsorg och uppsökande verksamhet
- 2020
-
Ingår i: Äldre i centrum. - 1653-3585. ; :2, s. 60-63
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ingress: Trots att familjen är den viktigaste omsorgskällan belyses omsorgen om den äldre sällan ur den anhöriges perspektiv. Uppsökande verksamhet med fokus på samboende äldre innebär att man tidigt kan identifiera stödbehov hos anhöriga och bidra till stärkta omsorgsrelationer.
|
|
| 4. |
- Gori, Cristiano, et al.
(författare)
-
How different countries allocate long-term care resources to older users : changes over time
- 2016
-
Ingår i: Long-term care reforms in OECD countries. - Bristol : Policy Press. - 978 144731 071 6 ; , s. 77-116
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- A key policy debate in long-term care (LTC) policies across OECD countriestoday can be summarised by the following question: what measures and strategiescan be adopted to optimise resources? New policies are required for balancingfinances and access to care, with different options on the table and waiting forgovernments’ decisions.This chapter looks at changes over time in public resource allocation amongLTC users in the same OECD countries considered in the previous chapter (exceptfor Australia). As in Chapter Four, this chapter focuses exclusively on publiccare inputs, defined as those inputs that are (at least partially) publicly funded,and looks at users aged 65 and over. Chapter Four led the way to reconsideringhow public resources are allocated in different LTC systems through an in-depthanalysis of current spending. To complement that analysis, this chapter adopts along-term perspective, investigating the changes that have occurred over the last20–25 years in three crucial dimensions of resource allocation: the mix of LTCservices for older people, their intensity, and their coverage.The countries considered are representative of the OECD environment withrespect to both the overall welfare models and the models of LTC policies.Concerning the former, as Campbell et al have noted in Chapter Four, ‘wehave Sweden in social-democratic Northern Europe, Italy in familial SouthernEurope, Germany in corporatist mid-continent, Australia, the US and Englandas quite different versions of the Anglo-Saxon “residual” model, and Japan as therelatively new entry that shares aspects of all the other models.’ From the pointof view of LTC policies, the sample of countries selected represents the differentmodels in the OECD context:• Universal coverage within a single programme: this model guarantees people access toformal services without taking into account users’ income or assets as eligibilitycriteria. It is also organised as a single system, separated or integrated with theoverall health system (Germany, Japan and Sweden).• Mixed systems: in this case, LTC is provided through a mix of different universalprogrammes and benefits operating alongside, or a mix of universal and meanstestedLTC entitlements (England and Italy).• Means-tested systems: under this type of scheme, LTC coverage is providedthrough safety-net programmes. In countries using this system, income and/or asset tests are used to define thresholds for eligibility to publicly fundedcare. Only those falling below a set threshold are entitled to publicly fundedservices or benefits (the US) (Colombo et al, 2011).This chapter is organised as follows. First, it addresses the issue of resourceallocation, providing a definition of the topic and the methodology used. Themain policies implemented in each of the six countries are then examined. Finally,a comparative discussion on the trends emerging across our sample is presented,followed by a final paragraph looking ahead.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hanson, Elizabeth, et al.
(författare)
-
Carers Outcome Agreement Tool, A new approach to working with family carers
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report describes a joit Anglo-Swedish project to develop and pilot both a new instrument, the Carers Outcome Agreement Tool (COAT), and a new model of working with family carers based om creating partnership between carers, practitioners and service systems. Most countries are pursuing a policy of community care for older people and vast majority of the help that older need to remain at home is provided by their family. Ensuring appropriate and senitive support sevices for family carers is therefore a major policy priority. COAT has been designed to help overcome existing limitations by promoting a new approach to carer assesement and service provision. It builds om several years of research om carer assement, and is based om a model that views the carer as a `co-expert`. Carers and practitioners therefore work together to agree the type of goals and outcomes that carers see as important, and the support needed to achieve these.
|
|
| 7. |
- Hanson, Elizabeth, et al.
(författare)
-
Planeringsinstrument för anhörigstöd
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta arbete har syftat till att utveckla och pröva ett instrument för planering, uppföljning och utvärdering av stöd till anhörigvårdare. Arbetet har genomförts i Sverige och England och bygger på tidigare forskning avseende anhörigstöd, brukarmedverkan och partnerskap vid ÄldreVäst Sjuhärad, Högskolan i Borås och Universitetet i Sheffield. Instrumentet benämns COAT (Carers´ Outcome Agreement Tool). Det färdiga instrumentet består av fyra frågeformulär och baseras på områden identifierade som viktiga av anhöriga som vårdar en närstående. Varje formulär innehåller ett antal påståenden som den anhöriga i diskussion med den som svarar för planeringen får möjlighet att värdera. Till varje område hör en stödplan för planering av åtgärder, uppföljning och utvärdering av den överenskomna hjälpen. En användarguide som vänder sig till de anhöriga och en manual som vänder sig till vård- och omsorgspersonalen har utarbetats. Omfattande konsultationer i form av fokusgrupper med anhöriga och vård- och omsorgspersonal har använts för att arbeta fram instrumentet. Instrumentet har prövats i tre svenska kommuner, Göteborg, Ulricehamn och Härnösand, av vård- och omsorgspersonal med erfarenhet av anhörigstöd. Efter varje samtal med anhöriga dokumenterades hur instrumentet hade fungerat och hur anhöriga och de själva upplevt samtalet samt förslag på förbättringar. Uppföljande telefonintervjuer genomfördes med de anhöriga och fokusgruppsintervjuer genomfördes med vård- och omsorgspersonalen. Testarbetet visade att majoriteten av anhörigvårdarna upplevde hembesöket och möjligheten att få tala om sin situation som mycket positivt. De kände sig involverade och lyssnade till. Personalen uppgav att de fick ny kunskap och nya insikter även om det var anhörigvårdare som de känt länge. De synpunkter som framkom har åtgärdats i det instrument som medföljer denna rapport. Anhörigvårdarna och personalen som deltagit i utvecklingsarbetet bedömer nu att instrumentet är färdigt att användas. Det stora intresse och positiva gensvar som framkommit från alla berörda grupper under projektets gång talar för att det finns en ökande vilja att möta anhörigvårdare där de är och att arbeta tillsammans med dem. Planeringsinstrumentet för anhörigstöd, COAT, kan vara till stor nytta i ett sådant arbete.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Johansson, Lennarth, et al.
(författare)
-
Ett halvt århundrade svensk äldreomsorg
- 2018
-
Ingår i: Tidsskrift for omsorgsforskning. - : Universitetsforlaget. - 2387-5976 .- 2387-5984. ; 4:1, s. 62-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den svenska offentliga äldreomsorgen växte starkt från 1950-talet, och nådde sin högsta nivå på 1980-talet, för att därefter minska under 2000-talet. Med hjälp av riksrepresentativa befolkningsundersökningar från 1954 och fram till 2009 studerar vi mönster i äldres hjälpbehov och insatser från familj och offentlig omsorg. Ansvarsförhållandet mellan stat och familj har skiftat över tid, men omsorg från anhöriga och det offentliga överlappar allt mer. De offentliga insatserna minskar samtidigt som allt fler på sikt får hjälp, men mindre och senare i livet. Allt fler äldre har anhöriga, som ger mer omsorg.
|
|
