| 1. |
- Eiman Johansson, Maria
(författare)
-
Sjuksköterskors kliniska beslutsfattande med fokus på perifera venkatetrar (PVK)
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att kunna ge vård av säker och god kvalitet krävs att sjuksköterskor har kunskap inom många områden, eftersom de har ansvar för såväl bedömning, planering och genomförande, som utvärdering och dokumentation av omvårdnadsarbetet. Ett av flera ansvarsområden för sjuksköterskor i deras dagliga arbete är beslutsfattande om insättning och skötsel av perifera venkatetrar (PVK). En PVK är en tunn plastkateter som sätts in i ett blodkärl via en kanyl. PVK används vid intravenös behandling med till exempel antibiotika och andra läkemedel, blodkomponenter eller näringslösningar. En stor andel av alla patienter inom hälsooch sjukvård kommer någon gång i kontakt med en PVK och riskerar då också att utsättas för komplikationer. En vanlig komplikation i samband med PVK är tromboflebit. Tromboflebit förekommer i olika svårighetsgrader och innebär att inflammation har uppstått i blodkärlet i kombination med samtidig blodpropp. Symtom som kan uppstå är rodnad, svullnad, smärta, hårdhet i kärlet och varig infektion. Det finns kliniska riktlinjer om PVK framtagna både på nationell och på lokal nivå som fungerar som ett stöd i beslutsfattandet. Tidigare forskning har visat att kliniskt verksamma ibland inte följer riktlinjer. Anledningar till att inte riktlinjer följs kan till exempel vara att de kliniskt verksamma inte håller med om det som rekommenderas, inte känner till rekommendationerna, inte har tid eller möjlighet att påverka de beslut som fattas eller att det finns individuella faktorer att ta hänsyn till för den enskilda patienten. 52 Frågan kan ställas om sjuksköterskor använder sig av kliniska riktlinjer i sitt dagliga arbete eller om det är andra faktorer och aspekter som har betydelse och påverkar beslutsfattandet. Denna licentiatavhandling syftade till att beskriva sjuksköterskors kliniska beslutsfattande genom att fokusera på deras följsamhet till riktlinjer och beslutsresonemang om PVK. Två studier har genomförts inom ramen för denna licentiatavhandling. Studie I undersökte i vilken utsträckning sjuksköterskor följer nationella och lokala riktlinjer om PVK. PVKns placering och storlek, tiden som PVKn varit placerad i blodkärlet, dokumentation vid PVKns förband samt om det fanns tecken på tromboflebit vid PVKn var variabler som undersöktes i relation till de rekommendationer som fanns. Utifrån två protokoll samlades strukturerad data in och analyserades. Totalt 343 PVK ingick i analysen. I studie II undersöktes de tecken och påverkande faktorer som har betydelse när sjuksköterskor fattar beslut om skötsel av PVK. I studien observerades 43 sjuksköterskor i sitt dagliga arbete. Sjuksköterskorna intervjuades också dels om PVK-besluten som de fattade under observationerna, dels om deras beslutsfattande om PVK-skötsel i allmänhet. Studie I visade att sjuksköterskor delvis följer riktlinjer. Det fanns skillnader mellan de vårdavdelningar som hade nationella riktlinjer och de som hade lokala riktlinjer, i hur de olika avdelningarna valde placering, storlek och dokumenterade vid PVKns förband. PVKn hade suttit längre tid än rekommenderat i varierande utsträckning. Andelen tromboflebiter var låg (7.0%) och tromboflebiterna var milda. Det tyder på att sjuksköterskor är noga med att ta bort PVK vid tecken på komplikationer. Studie II visade att sjuksköterskor i sitt kliniska resonemang om PVK-skötsel tar hänsyn till den individuella patientsituationen, sjuksköterskans arbetssituation och erfarenhet av PVK-skötsel. Det framkom även att sjuksköterskor balanserar mellan att undvika eller minimera obehag och smärta för patienten och samtidigt förebygga komplikationer från PVKn. Resultaten från denna licentiatavhandling kan få betydelse för undervisning av sjuksköterskestudenter och även när kliniska riktlinjer ska införas på vårdavdelningar.
|
|
| 2. |
- Johansson, Maria Eiman, et al.
(författare)
-
Nurses' clinical reasoning concerning management of peripheral venous cannulae
- 2009
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - : Blackwell. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 18:23, s. 3366-3375
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim was to describe nurses´clinical reasoning regarding peripheral venous cannulae management by focusing on the clinical information and circumstances considered during the decision-making process. On every shift nurses make several decisions, among others concerning the management of peripheral venous cannuae. Thrombophlebitis is a common complication associated with its use, although more severe complications can arise. There are clinical practice guidelines within the area, but they are not always adhered to. Previous studies have examined decisions related to the management of peripheral venous cannulae, but did not include observations in a naturalistic setting. A qualitative study combining observations and interviews was designed. Methods: Participant observation facilitated open interviews about the clinical reasoning behind decision-making in observed situations, as well as semi-structured interviews regarding clinical reasoning about the general management of peripheral venouscannulae. transcribed interview texts were analysed with content analysis. Three main categories describe clinical information and circumstances: the individual patient situation, the nurse´s work situation and experience of peripheral venous cannulae management. The overall theme of the interview texts was that the clinical reasoning was a balancing act between minimising patient discomfort and preventing complications from the peripheral venous cannulae. Conclusion: At all times the patients´well-being was considered, but the ways the nurses approached this differed depending on how they considered clinical information in the individual patient situation, circumstances in their own work situation and their experience of peripheral venous cannulae management. Relevance toclinical practice: Knowledge of the clinical information and circumstances considered in naturalistic settings, is valuable when implementing and adjusting clinical practice guidelines to local settings. This knowledge is also useful in nursing education as student nurses´and nurses´ability tobalance between preventing complications and avoiding discomfort is important for enhancing patient care.
|
|
| 3. |
- Johansson, Maria Eiman, et al.
(författare)
-
Registered Nurses´Adherence to Clinical Guidelines Regarding Peripheral Venous Catheters : A Structured Observational Study
- 2008
-
Ingår i: Worldviews on Evidence-Based Nursing. - : Blackwell. - 1545-102X .- 1741-6787. ; 5:3, s. 148-159
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- peripheral catheterization is a common procedure, which affects numerous patients in health care today. having peripheral venous catheters in situ might lead to complications such as thrombophlebitis and sepsis, and clinical guidelines have been developed to assist nurses in their decisionmaking. Several reasons are given for clinicians not always adhering to clinical guidelines, although such adherence might lead to fewer complications. This papaer aims to describe registered nurses´adherence to national and local guidelines on peripheral venous catheters by focusing on time in situ, site, size, and documentation at the dressing. An additional aim is to describe the thrombophlebitis frequency associated with peripheral venous catheters in situ. Structured observational study of patients with peripheral venous catheters in situ, conducted from December 2004 to June 2005. data of 343 peripheral venous catheters were analyzed. Nurses partly adhered to national and local guidelines concerning size and site. Guideline adherence concerning documentation at the dressing was low. The results showed that non-adherence pertaining to time in situ varied between 5% and 26.3%. Differences between adherence to national or local guidelines were shown for size, site, and documentation at the dressing. Mild thrombophlebitis (Grades 1 and 2) was observed in 7.0%. Nurses partly adhered to clinical guidelines. Differences in guideline adherence were observed for wards with local or national guigelines, as well as for wards with different specialities. In accordance with clinical guidelines, the nurses seemed to replace or remove peripheral venous catheters before any severe complications arose. Adherence to clinical guidelines has an impact for preventing patient complications and thus it is essential that nurses are aware of their existence. Feedback and discussions of guideline adherence or of complication rates might influence nurses´clinical decision-making.
|
|
