SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Johansson Marléne 1953 ) "

Sökning: WFRF:(Johansson Marléne 1953 )

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson, Joakim, 1966-, et al. (författare)
  • Brobygge i lärandesituationer under slöjdarbete
  • 2016
  • Ingår i: NÄD2016, Nationell Ämnesdidaktisk Konferens 19-21 april 2016. Malmö.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Syftet med denna presentation är att diskutera hur samspelet mellan lärarstudenter, lärare och omgivning medverkar i lärandesituationer för att utveckla händig- och skicklighet under slöjdarbete. Under studenternas utbildning till att bli lärare för skolans slöjdämne ingår det under utbildningstiden också arbeten i verkstäder för att öva upp skicklighet och bli kunnig i hantverket med att forma slöjdföremål. För att som utbildad slöjdlärare kunna undervisa i skolans slöjdämne är det angeläget att själv ha fått erfarenheter i hur det succesivt kan gå till att lära sig slöjda. Videoinspelad empiri är insamlad under två dagars workshop i svarvning vid en slöjdlärarutbildning. De inspelade slöjdaktiviteterna utmärks av att de studerande samordnar sina aktivitetet med stöd av både verbal och icke verbalt kommunikation. Hur samspel bygger broar när lärprocesser formas genom instruktioner och intryck när studenterna utvecklar sin kunnighet och skicklighet är av intresse att utforska. Vi vill diskutera hur kunnande formas i interaktion med personer och omgivning när studenter lär sig forma slöjdföremål med hjälp av redskap och material. Vad är det som gör att personen växlar mellan att arbeta själv eller få hjälp av andra? Hur utvecklas studenternas lärprocesser genom samtal och andra kommunikationsformer (kroppsspråk, gester, mimik, handlingar, etc.) för att de ska bli mer kunniga, skickliga och konstfarna i slöjdarbetet? Hur används instruktioner och intryck i lärprocessen?
  •  
2.
  • Andersson, Joakim, 1966-, et al. (författare)
  • Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion
  • 2017
  • Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2001-6131. ; 5:1, s. 26-46
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Skolans slöjdundervisning erbjuder ett lärande som skiljer sig i förhållande till flera skolämnen då kunskaperna utvecklas och synliggörs genom att tillverka ett fysiskt föremål. I läroplanstexter beskrivs slöjdämnet och vad eleverna förväntas utveckla, men det finns få praktiknära forskningsstudier om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Innebörden av begreppet slöjd är mångfasetterad och det kan vara problematiskt att uppfatta skillnader i slöjdens lärprocesser. Att bli mer händig, skicklig och konstfärdig i att forma slöjdföremål kan uppfattas som ’praktiskt arbete’ i allmänhet, kunnandet kan förbli dolt i oreflekterat görande. I föreliggande studie har en workshop i träsvarvning på en slöjdlärarutbildning studerats. Syftet är att undersöka slöjdkunnighet och beskriva hur slöjdkunnande konstitueras i interaktion med andra och med de situationer som skapas i den fysiska miljön för slöjdverksamheten. De videofilmade situationerna har analyserats utifrån några av slöjdbegreppens betydelser; händig, skicklig och konstfärdig. Utöver hantverkskunnande synliggör studien pedagogiska aspekter om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Analyserna visar att slöjdarbete inte bara handlar om att arbeta på ett eget slöjdföremål. Studenterna intar olika roller när de, med hjälp av flera multimodala resurser, arbetar på både egna och varandras arbeten.
  •  
3.
  • Andersson, Joakim, 1966-, et al. (författare)
  • Learning situations in Sloyd
  • 2016
  • Ingår i: International NordFo Conference in Rauma, Finland, Sept. 28-30, 2016. ; 2016
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Learning situations in Sloyd. The aim of this presentation is to discuss how the interaction between students within the teacher education, teachers and the environment are involved in learning situations to develop dexterity and skills within Sloyd [Slöjd]. During the students' education to become teachers for the school subject Sloyd time in workshops are included to practice skills and be knowledgeable in the crafting of sloyd objects. To be able to teach as an educated teacher within sloyd it is important to have the experience of gradually learning how to learn to craft in sloyd. Video Recorded empirical data is collected during a two-day workshop in turning at a teacher education programme. The recorded crafts activities are characterized by the students’ coordination of their activities by the use of both verbal and non-verbal communication. It is of interest to explore how learning processes are formed by instructions and impressions when the students develop their knowledge and skills. We would like to discuss how knowledge is formed in interaction with people and the environment when students learn how to shape the craft objects by using tools and materials. What is it that makes a person alternate between working by oneself or receiving help from others? How are students’ learning processes developed through conversations and other forms of communication (body language, gestures, facial expressions, actions, etc.) to make them more knowledgeable in their craft, skillful and proficient in the work of forming a crafted artefact? How are instructions and impressions used during the learning process?
  •  
4.
  • Andersson, Joakim, 1966-, et al. (författare)
  • Learning situations in Sloyd ‒ to become more handy, dexterous and skilful
  • 2017
  • Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 24:2, s. 93-109
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article provides examples of how students in a teacher training course in sloyd [sw. slöjd] develop their knowledge of sloyd during a workshop in woodturning. Several names from the definition of sloyd may be perceived as relatively the same, but in this article is the focus on three of the meanings included in the concept sloyd; handy [sw. händig], dexterous [sw. hantverksskicklig] and skilful in forming a crafted artefact [sw. konstfärdig]. It is of interest to explore how such skills, usually ‘hidden’ in the making processes, can be developed in learning processes. The study aims to describe how the sloyd skill develops in interaction with others and with the situations created in the physical environment during sloyd activities. The study, carried out by video documentation and microanalysis, shows that so-called practical knowledge requires support from several multimodal forms of interactions. From the video material, three sequences of microanalysis have been selected for this article. The results show that learning to do sloydwork is not something that takes place by only working on one’s own object. The students alternate between standing by and watch, or practice, or demonstrated, their skills when they work on each other's object. Body language and actions have an important role in how shared understanding is created for how for example the suitable handling of a woodturning tool should be implemented. The embedded meanings in the sloyd concept used in this article ‒ handy, dexterous and skilful in forming a crafted artefact ‒ show that knowledge of sloyd includes handicraft knowledge as well as pedagogic aspects.
  •  
5.
  • Andersson, Joakim, 1966-, et al. (författare)
  • Samtal och meningsskapande i slöjdklassrum
  • 2019
  • Ingår i: Samtal och meningsskapande i slöjdklassrum (Skolverkets lärportal. Modul: Muntlig kommunikation. Perspektiv på muntlig kommunikation). - Stockholm : Skolverket. ; Del 7, s. 1-9
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Att det ”pratas mycket” under slöjdarbetet är något som eleverna uttryckt som positivt i slöjdforskning och i nationella utvärderingar av slöjdämnet. Elever menar att det är bra ”att man får prata och arbeta på samma gång i slöjden”. Utöver de samtal läraren har inför alla elever vid till exempel genomgångar och redovisningar inbjuder slöjd till nära kommunikation mellan läraren och eleverna under arbetet med material, redskap och slöjdföremål – både muntligt, kroppsligt och visuellt. Men frågor kan ställas om hur slöjdlärare på bästa sätt kan medverka för att lyfta språkutvecklande aspekter i samtalen. I artikeln betraktas slöjdämnets muntliga kommunikation utifrån tre utgångspunkter: Kommunikativa förhållningssätt; Lärares förhållningssätt i slöjdundervisningen, och Fiktiva och konkreta kommunikationsformer. Därefter diskuteras meningsskapanden och uttryck i slöjdundervisning. Artikeln avslutas med några didaktiska reflektioner.
  •  
6.
  • Campopiano, Christina, 1962-, et al. (författare)
  • Multimodala resurser för lärande
  • 2017
  • Ingår i: Skolverkets modul ”Från vardagsspråk till ämnesspråk, del 8” i Läs & skrivportalen. ; 12
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Att öppna upp för att lära sig på flera vis, multimodalt, är angeläget i alla skolämnen då elever möter skolans verksamheter utifrån olika sociala och kulturella erfarenheter. En mängd språkliga och symboliska intryck passerar i barns och ungas vardag och dessa ska förenas med skolans språkbruk. I de mer skapande, kroppsliga och laborativa inslagen i undervisningen inom bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd, men även i till exempel matematik, NO och teknik, har multimodala resurser för lärande till stora delar varit ouppmärksammade i elevers görande. Att konkretisera tekniska lösningar, förklara biologiska samband, tillaga en måltid, framställa ett slöjdföremål, gestalta musik, rörelse eller bild, inrymmer läsförmågor både i multimodala intryck och i egna uttryck, det vill säga att kunna tolka information exempelvis i instruktioner, symboler och bilder och överföra tankar i handlingar och gestaltningar. Över tid har vissa skolämnen förknippats med traditionell läsning och skrivning medan andra kan ha uppfattats som mer ”praktiska”, där eleverna inte har samma behov av läsförmåga. Det multimodala språkbrukets potential i och genom de skapande och laborativa ämnesområdena behöver därför lyftas, dels för att öppna upp för elevers olika sätt att lära, dels för att skapa mening och variation i lärsituationer.
  •  
7.
  • Campopiano, Christina, 1962-, et al. (författare)
  • Multimodala resurser för lärande i och genom slöjd
  • 2017
  • Ingår i: Forskningskonferens i Umeå om estetiska ämnen, 31 okt – 2 nov, 2017.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Att läsa på flera vis, multimodalt, är angeläget i alla skolämnen då elever möter skolans verksamheter utifrån olika sociala och kulturella erfarenheter. Flera språkliga och symboliska intryck passerar i barns och ungas vardag och ska förenas med skolans språkbruk. I de mer skapande ämnen som slöjd, har multimodala resurser för lärande till stora delar varit ”tysta” i elevers slöjdande. Att framställa ett slöjdföremål inrymmer läsförmågor både i multimodala intryck och i egna uttryck. Att kunna tolka information exempelvis i instruktioner, symboler och bilder och överföra dessa tankar i handlingar och gestaltningar är en central del i slöjdundervisningen. Vi har i en artikel inom Skolverkets ”Läslyftet” beskrivit bland annat ett exempel utifrån observationer i slöjdämnet om hur elever använder sig av flera olika multimodala resurser för att lära sig under en slöjdlektion. Exemplet är hämtat från arbetsområdet ”necessär”, där läsningen börjar i ett färdigt föremål. Att ”läsa av” olika slags intryck, överföra tankar i handling och sedan tillverka, inrymmer flera multimodala sätt att läsa. Intryck från föremål, redskap, skrivna texter och skisser läses och medieras till tankar som utförs i handling och uttrycks i ett föremål; ett föremål som i sin tur kan läsas. Lärandet sker med olika modaliteter, en del generella och en del specifikt i olika ämnen. Tillsammans bidrar detta till utveckling av elevers språk i vid mening att läsa och skriva, att se och känna, att uttrycka sig muntligt och visuellt, genom ord och slöjdföremål. I presentationen vill vi lyfta det multimodala språkbrukets potential i och genom slöjd för att inte stanna i tyst kunnande.
  •  
8.
  • Introduction – Knowledge qualities within the field of sloyd Techne series A: 10/2007. Research in Sloyd Education and Crafts Science. (eds.) Johansson, M. & Porko-Hudd, M.
  • 2007
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The theme for this Techne A-series report is Knowledge, Qualities and Sloyd. Research results show that individual and collective values and traditions often have a remarkable influence on one´s vision on sloyd. The lack of research re-sults or insufficient insights into existing research add to the fact that many knowledge qualities within the field of sloyd remain hidden. It is therefore a challenge to make visible how versatile the learning situations can be when making sloyd objects. Knowledge and experiences in sloyd practices develop by giving and taking in interaction with other persons, with materials, tools and artefacts. The five articles in this report are written by some of the researchers that took part in the first international research conference on sloyd Tradition in transition – teaching Sloyd, Arts and Crafts in Contemporary Society, 2006, that was arranged by Umeå University, Sweden and Åbo Akademi University, Finland. In the articles the researchers reflect on the view and complexity of Knowledge, Qualities and Sloyd.
  •  
9.
  • Johansson, Marléne, 1953-, et al. (författare)
  • Are teachers and students working with the same, parallel or different projects?
  • 2006
  • Ingår i: Paper, presenterat vid The International Research Conference on Sloyd, Arts and Craft/Design, mars 2006, Umeå.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Are teachers and students working with the same, parallel or different projects? What learning qualities and other values do teachers and pupils think are furthered by good sloyd teaching? The goal and content of sloyd have hitherto been expressed in official Swedish texts in an almost stereotyped way, without any prior problematization or investigation. As there are neither national standards nor commonly used textbooks, teachers have to make their own interpretations to explain the purpose with and the qualities of the Sloyd subject to their students. According to a recent national evaluation of the sloyd subject (NU-03) teachers, to a quite high extent rely on locally developed documents. Further, teachers and pupils to some extent had different opinions about what qualities of learning were desirable. Through other studies and an unpublished data based on repertory grid interviews, we know that teachers in sloyd as well as the national course of study emphasis the process as the important part of the subject while the pupils think that the product is the most important factor. We want to discuss how teachers and pupils talk and communicate the learning qualities in Sloyd.
  •  
10.
  • Johansson, Marléne, 1953-, et al. (författare)
  • Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning
  • 2009
  • Ingår i: Paper, presenterat vid den Nordiske Fagdidaktikkonference, maj 2009, Middelfart, Syddansk Univiversitet, Danmark.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Utgångspunkten i denna presentation är empiriskt förankrade exempel från tre olika textilslöjdspraktiker i den svenska skolan; grundskolans slöjdundervisning skolår 8, ett specialutformat program inom gymnasieskolan (årskurserna 1 och 3) och gymnasieskolans hantverksprogram årskurs 1. Studien är relaterad till ”Komolärprojektet” (Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker) som är finansierat genom det svenska Vetenskapsrådet. Det empiriska materialet bygger på videoinspelade klassrumsobservationer. Fokus för analysarbetet är klassrumskommunikationen å den ena sidan och elevernas interaktion med material och redskap å den andra. Vad är det man kan när man kan lägga ut ett mönster trådrakt vid en tillklippningssituation? Det är inte tydliga skillnader mellan ”kan” eller ”kan inte” utan en gradvis ökad kompetens som blir synlig genom jämförelsen mellan de olika sammanhangen och vad som karakteriserar ett mera kompetent kunnande beträffande mönsterutläggning. Eleverna i de ovan nämnda sammanhangen är alla delaktiga, men i varierande grader, i de kunskaper som byggts in i handlingar, pappersmönster och andra redskap som används vid mönsterutläggningen.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (1)
Typ av publikation
konferensbidrag (31)
tidskriftsartikel (26)
bokkapitel (17)
rapport (9)
samlingsverk (redaktörskap) (5)
annan publikation (2)
visa fler...
doktorsavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (62)
refereegranskat (29)
Författare/redaktör
Johansson, Marléne, ... (90)
Hasselskog, Peter, 1 ... (13)
Porko-Hudd, Mia, (10)
Lundqvist, Bert Owe, (7)
Andersson, Joakim, 1 ... (5)
Lindberg, Viveca, (5)
visa fler...
Carlberg, Ann, (4)
Illum, Bent (3)
Karlsson, Johanna (3)
Hartvik, Juha (3)
Wiklund-Engblom, Ann ... (2)
Borg, Kajsa (2)
Campopiano, Christin ... (2)
Gyllerfelt, Emma, (2)
Sjöberg, Barbro (2)
Gulliksen S., Marte (2)
Hiltunen, Kasper (2)
Falkmer, Torbjörn, (1)
Corr, Susan (1)
Johansson, Ann, (1)
Lindgren, Monica, 19 ... (1)
Björklund, Anita, 19 ... (1)
Henriksson, Marlene, (1)
Lindfors, Eila, (1)
Lindström, Lars (1)
Fristedt, Sofi, (1)
Häikiö, Tarja, 1962- ... (1)
Porko-Hudd, M. and o ... (1)
Oja, Minna (1)
Gyllerfelt, Emma, 19 ... (1)
Nygren Landgärds, Ch ... (1)
Hiltonen, Kasper (1)
Knight, Judith, (1)
Ball, Veronica (1)
Lowis, Mike (1)
Turner, Annie (1)
Ekberg, Merryn (1)
Poyser, Clare (1)
Lundmark, Patricia (1)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (90)
Umeå universitet (1)
Högskolan i Jönköping (1)
Språk
Svenska (67)
Engelska (24)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (90)
Humaniora (19)
Teknik (4)
Naturvetenskap (1)
Medicin och hälsovetenskap (1)
Lantbruksvetenskap (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy