| 1. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion
- 2017
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2001-6131. ; 5:1, s. 26-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Skolans slöjdundervisning erbjuder ett lärande som skiljer sig i förhållande till flera skolämnen då kunskaperna utvecklas och synliggörs genom att tillverka ett fysiskt föremål. I läroplanstexter beskrivs slöjdämnet och vad eleverna förväntas utveckla, men det finns få praktiknära forskningsstudier om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Innebörden av begreppet slöjd är mångfasetterad och det kan vara problematiskt att uppfatta skillnader i slöjdens lärprocesser. Att bli mer händig, skicklig och konstfärdig i att forma slöjdföremål kan uppfattas som ’praktiskt arbete’ i allmänhet, kunnandet kan förbli dolt i oreflekterat görande. I föreliggande studie har en workshop i träsvarvning på en slöjdlärarutbildning studerats. Syftet är att undersöka slöjdkunnighet och beskriva hur slöjdkunnande konstitueras i interaktion med andra och med de situationer som skapas i den fysiska miljön för slöjdverksamheten. De videofilmade situationerna har analyserats utifrån några av slöjdbegreppens betydelser; händig, skicklig och konstfärdig. Utöver hantverkskunnande synliggör studien pedagogiska aspekter om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Analyserna visar att slöjdarbete inte bara handlar om att arbeta på ett eget slöjdföremål. Studenterna intar olika roller när de, med hjälp av flera multimodala resurser, arbetar på både egna och varandras arbeten.
|
|
| 2. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Learning situations in Sloyd ‒ to become more handy, dexterous and skilful
- 2017
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 24:2, s. 93-109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article provides examples of how students in a teacher training course in sloyd [sw. slöjd] develop their knowledge of sloyd during a workshop in woodturning. Several names from the definition of sloyd may be perceived as relatively the same, but in this article is the focus on three of the meanings included in the concept sloyd; handy [sw. händig], dexterous [sw. hantverksskicklig] and skilful in forming a crafted artefact [sw. konstfärdig]. It is of interest to explore how such skills, usually ‘hidden’ in the making processes, can be developed in learning processes. The study aims to describe how the sloyd skill develops in interaction with others and with the situations created in the physical environment during sloyd activities. The study, carried out by video documentation and microanalysis, shows that so-called practical knowledge requires support from several multimodal forms of interactions. From the video material, three sequences of microanalysis have been selected for this article. The results show that learning to do sloydwork is not something that takes place by only working on one’s own object. The students alternate between standing by and watch, or practice, or demonstrated, their skills when they work on each other's object. Body language and actions have an important role in how shared understanding is created for how for example the suitable handling of a woodturning tool should be implemented. The embedded meanings in the sloyd concept used in this article ‒ handy, dexterous and skilful in forming a crafted artefact ‒ show that knowledge of sloyd includes handicraft knowledge as well as pedagogic aspects.
|
|
| 3. |
- Gyllerfelt, Emma, 1979, et al.
(författare)
-
Multimodala resursers mediering i slöjdundervisning med nyanlända elever
- 2021
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 28:1, s. 33-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel belyser hur multimodala resurser används och medierar mening mellan slöjdlärare och nyanlända elever i slöjdundervisning. Syftet är att identifiera och beskriva hur multimodala resurser används av slöjdlärare och nyanlända elever i interaktion dem emellan utifrån de resurser som finns tillgängliga i slöjdklassrum. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av videodokumentation i årskurs 8–9 i grundskolans slöjdundervisning. Materialet har dels analyserats i sin helhet, dels på mikronivå. Sociokulturella utgångspunkter om kunskap och lärande och ett multimodalt perspektiv har använts för att synliggöra hur olika resurser samverkar. Utifrån artikelns fokus om hur slöjdundervisningens multimodala resurser används mellan slöjdlärare och nyanlända elever åskådliggör resultaten betydelsen av hur de olika resurserna samverkar till en helhet i interaktioner dem mellan, och hur de multimodala resurserna medierar mening för eleverna. Videoutdragen beskriver hur de multimodala resurserna blir centrala i lärsituationerna, dels utifrån hur de används mellan slöjdlärare och nyanlända elever, dels hur de används och ger mening av eleverna. Vidare visar resultaten betydelsen av att slöjdlärarna och de nyanlända eleverna kan läsa av varandras multimodala handlingar i de interaktioner som uppstår. Artikeln synliggör både möjligheter och begränsningar med de multimodala resurser som slöjdlärare och nyanlända elever använder sig av i slöjdundervisning för att skapa mening.
|
|
| 4. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Are teachers and students working with the same, parallel or different projects?
- 2006
-
Ingår i: Paper, presenterat vid The International Research Conference on Sloyd, Arts and Craft/Design, mars 2006, Umeå.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Are teachers and students working with the same, parallel or different projects? What learning qualities and other values do teachers and pupils think are furthered by good sloyd teaching? The goal and content of sloyd have hitherto been expressed in official Swedish texts in an almost stereotyped way, without any prior problematization or investigation. As there are neither national standards nor commonly used textbooks, teachers have to make their own interpretations to explain the purpose with and the qualities of the Sloyd subject to their students. According to a recent national evaluation of the sloyd subject (NU-03) teachers, to a quite high extent rely on locally developed documents. Further, teachers and pupils to some extent had different opinions about what qualities of learning were desirable. Through other studies and an unpublished data based on repertory grid interviews, we know that teachers in sloyd as well as the national course of study emphasis the process as the important part of the subject while the pupils think that the product is the most important factor. We want to discuss how teachers and pupils talk and communicate the learning qualities in Sloyd.
|
|
| 5. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning
- 2009
-
Ingår i: Paper, presenterat vid den Nordiske Fagdidaktikkonference, maj 2009, Middelfart, Syddansk Univiversitet, Danmark.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Utgångspunkten i denna presentation är empiriskt förankrade exempel från tre olika textilslöjdspraktiker i den svenska skolan; grundskolans slöjdundervisning skolår 8, ett specialutformat program inom gymnasieskolan (årskurserna 1 och 3) och gymnasieskolans hantverksprogram årskurs 1. Studien är relaterad till ”Komolärprojektet” (Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker) som är finansierat genom det svenska Vetenskapsrådet. Det empiriska materialet bygger på videoinspelade klassrumsobservationer. Fokus för analysarbetet är klassrumskommunikationen å den ena sidan och elevernas interaktion med material och redskap å den andra. Vad är det man kan när man kan lägga ut ett mönster trådrakt vid en tillklippningssituation? Det är inte tydliga skillnader mellan ”kan” eller ”kan inte” utan en gradvis ökad kompetens som blir synlig genom jämförelsen mellan de olika sammanhangen och vad som karakteriserar ett mera kompetent kunnande beträffande mönsterutläggning. Eleverna i de ovan nämnda sammanhangen är alla delaktiga, men i varierande grader, i de kunskaper som byggts in i handlingar, pappersmönster och andra redskap som används vid mönsterutläggningen.
|
|
| 6. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning på väg mot förändrat kunnande
- 2017
-
Ingår i: Techne series: Research in sloyd education and crafts science A.. - 1893-1774. ; 24:1, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utgångspunkten i denna artikel är empiriskt förankrade exempel från textilslöjdspraktiker i den svenska skolan; grundskolans slöjdundervisning årskurs 8 och ett specialutformat program inom gymnasieskolan med textil inriktning i årskurserna 1 och 3. Artikelns videoutdrag handlar alla om principiellt samma handling – trådrak mönsterutläggning på tyg – men, dels finns det två olika inramningar (grundskolan och gymnasieskolan), och dels exemplifierar de olika skeden av kunnande. Syftet är att beskriva skillnader i kunnande och vad som framstår som svårt för elever med liten eller ingen erfarenhet av att lägga ut mönster på ett tyg inför tillklippning och hur kunnandet förändras med ökande erfarenhet, liksom vilka nya svårigheter som följer med att elever arbetar med mönster av ökande komplexitet. Det som vid en första blick kan framstå som samma handling utvecklas över tid från något som framstår som enkel handling till att utvecklas i komplexitet. I de tvekan-situationer som beskriv finns potential för ett förändrat deltagande, där förändringen idealt är ett mer kompetent deltagande där ingen tvekan förekommer. Med ökad förtrogenhet kan uppmärksamheten förflyttas till något annat. Det vi är förtrogna med blir till rutiner och därmed behövs det en avvikelse för att fånga uppmärksamheten. I avvikelsen ligger möjligheterna till fortsatt lärande. Artikelns empiriska exempel synliggör dessa skillnader i kunnande som annars oreflekterat kan uppfattas som lika. Eleverna bygger in kunskap i sina handlingar, fokus flyttar från att inte veta vad man tittar på till självklarheten i handlingen.
|
|
| 7. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Att tänka med nålen i hand – medierande redskap i slöjdpraktik : Ingår i Hans Rystedt & Roger Säljö (red). Kunskap och människans redskap: teknik och lärande
- 2008
-
Ingår i: Ingår i H. Rystedt & R. Säljö (red) Kunskap och människans redskap: teknik och lärande. ; , s. 263-276
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Redskap och slöjdpraktik: Svarvar, symaskiner, saxar eller minsta nål... i grundskolans slöjdsalar omges eleverna av en mängd fysiska redskap och maskiner. I kapitlet utmanas ett av slöjdens minsta redskap; synålen. Elevers lärande med fysiska redskap som tankestöd, att resonera och agera med, och hur redskapen under kommunikation ger och ges mening av eleverna diskuteras. Kunskap och människans redskap: Genom historien har människor omvandlat sina idéer till materiella redskap - konstgjorda ting som vi använder i nästan allt vi gör. Man kan till och med hävda att vi numera är helt beroende av teknik också när vi tänker; vi använder kalkylatorn för att räkna, ordbehandlaren för att skriva och när vi behöver komma ihåg något tar vi till papper och penna eller någon programvara på datorn. Människors kunskaper och färdigheter är kopplade till alltfler sådana redskap, och våra kunskaper har utvecklats genom årtusendena just genom att vi kan uttrycka dem med hjälp av materiella objekt. Syftet med denna bok är att genom exempel från olika områden visa hur nära våra kunskaper är kopplade till teknik, och hur vi lär och gör erfarenheter genom att samspela med en värld av alltmer sofistikerade materiella objekt och redskap. Boken vänder sig i första hand till studenter på lärarutbildningar, men också till utbildningar inom media-, hantverks- och vårdområdena samt till alla som har ett intresse för lärande i det moderna och komplexa samhället.
|
|
| 8. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Conditions for learning in tool-mediated activities and collective work processes in sloyd practices [slöjdpraktiker]
- 2006
-
Ingår i: Paper, NERA/NFPF Congress, mars 2006, Örebro.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Conditions for learning in tool-mediated activities and collective work processes in sloyd practices [slöjdpraktiker] The issue of this paper is what pupils do and thereby can learn in sloyd practices within formal education. Social practices are formed by what people do, the tools they use, and how they communicate in doing. By exploring the context in which interaction, teaching and learning take place, we expect to be able to describe what is mediated by the activities the pupils engage in, by the material and by the symbolic and other tools the pupils work with. The paper gives examples from two contexts, the subject craft and design [slöjd] in comprehensive school and textile-related courses in two upper secondary programmes. In both studies we have paid attention to the social as well as to the physical environment in which learning takes place. We want to identify the content of sloyd that the pupils get access to, as well as what it is that constitutes progress. Concerning sloyd in comprehensive school, we will discuss conditions for learning from video-recorded classroom situations and pupils’ and teachers’ diary notes. For upper secondary school, video-recorded classroom situations have been analysed with focus on the tasks, the tools used, teachers’and pupils’ communications, and changes in these from year 1 to 3.
|
|
| 9. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Dagboksmetod – att beskriva slöjdarbete med elevers och lärares egna ord
- 2011
-
Ingår i: Techne Journal. - 1893-1774. ; 18:1, s. 79-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel ligger fokus på dagbokstexter för reflektion och lärande i skolans slöjdundervisning. Att dokumentera och skriva om sin dag och sina känslor har förekommit sedan människan började skriva. Dagböcker som lämnats åt efter¬världen har blivit intressanta dokument som speglat den tid de är skrivna i. Likaså pågår idag en omfattande dokumentation av händelser som snabbt når andra via virtuella medier. Däremot har dagboksanteckningar inom slöjdforskning använts först under senare år. I artikeln redogörs för erfarenheter med dagboks¬anteckningar insamlade som empiriskt forskningsunderlag vid tre tillfällen; Skolverkets första nationella utvärdering av grundskolans slöjdämne 1992–1996, NU-92 (Johansson, 1994, 1995; Skolverket, 1993, 1994a, 1994b), avhandlings¬studie av Johansson (Johansson, 1999, 2002) och Skolverkets andra nationella utvärdering av grundskolans slöjdämne 2003–2007, NU-03 (Hasselskog, 2004, 2010; Johansson & Hasselskog, 2008; Skolverket, 2005, 2007).
|
|
| 10. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Didactical dimensions on digital learning: One Case of Developing Software and Content for Mobile Learning
- 2013
-
Ingår i: NERA/NFPF 41st Congress, Reykjavik, Iceland.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The main project Didactic Dimensions in Digital learning, DiDiDi, at Åbo Akademi University, Finland, was initiated in the spring of 2012 with a broad spectrum as its goal. DiDiDi ranges from tablet computers in the classroom to Second Life as a learning environment, and from laboratory teaching to teacher training. DiDiDi aims to gather theoretical knowledge on digital tools as pedagogic resources to support new theories on digital learning. DiDiDi wants to stay in touch with what is digitally happening in the classrooms in Finnish schools and participate in generating pedagogic theories for teaching through different projects. For example how learning is supported by using blogs in the classroom or using tablet computers while reading in class. One of the sub-projects in DiDiDi is Talking Tools, an interdisciplinary research- and development project with the ambition to develop a smartphone-based learning platform to support a variety of learning and teaching activities in sloyd [slöjd]. Sloyd is a subject taught in grades 1-9 in primary schools in Finland. In sloyd, learners design and manufacture unique artifacts in a multifaceted process involving several steps and decision making. Since every learner in sloyd works with a unique design, there are as many unique, asynchronous work processes as there are learners. Consequently, learners are in the need of different information at very different times. The sloyd teacher is therefore often forced to repeat her instructions for individual learners focusing the teacher-learner interaction on repeating rather than tutoring individual learner in their work process. The Talking Tools platform includes a range of learning tools from quick information access using code scanning technology to work process documentation in interactive micro blogs. Our hypotheses are that portable devices combined with online pedagogical content and documentation tools makes it possible to support a mode of learning that enables learners to work both individually and in groups, in their own time, at their own pace, and from their own place. This will hopefully help learners to more independently advance in their work process and change the character of the communication between the teacher and the learners.
|
|
