| 1. |
- Karlsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna (ämnesspecifik text: Slöjd, del 1)
- 2018
-
Ingår i: Skolverkets lärportal. Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden. Del 1, 1-10.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom att ge eleverna möjlighet till en varierad språk- och kunskapsutvecklande undervisning och ge dem möjlighet att uttrycka sig på ett varierat sätt exemplifierar texten hur slöjdlärare kan öka möjligheterna för nyanlända elever att nå kunskapskraven i slöjd. Centrala delar i det parallella språk- och kunskapsutvecklande arbetet är att låta eleverna via translanguaging ta hjälp av sina samlade språkliga resurser, att arbeta med kontextualisering och att uppmuntra interaktion.
|
|
| 2. |
- Karlsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Nyanlända elever och bedömning i en språk- och kunskapsutvecklande undervisning (ämnesspecifik text: Slöjd, del 6)
- 2018
-
Ingår i: Skolverkets läsportal. Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden. Del 6, 1-7. ; , s. 1-7
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utifrån slöjdspecifikt tema ges i denna text exempel på hur elever kan utvecklas med hjälp av språk- och kunskapsutvecklande formativ bedömning. Att vara tydlig och konkret är centrala aspekter i arbetet med formativ bedömning. Läraren behöver kommunicera en tydlig målbild och ge konkret och begriplig respons inte bara efter utan också under arbetets gång för att både visa på styrkor, utmana eleverna och hjälpa dem vidare. Vid kamratrespons är det angeläget att läraren förbereder den språkliga inramningen av responsen, till exempel med hjälp av frågor, för att på så vis styra responsens fokus och därmed leda in den på ett spår som främjar lärande.
|
|
| 3. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Brobygge i lärandesituationer under slöjdarbete
- 2016
-
Ingår i: NÄD2016, Nationell Ämnesdidaktisk Konferens 19-21 april 2016. Malmö.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna presentation är att diskutera hur samspelet mellan lärarstudenter, lärare och omgivning medverkar i lärandesituationer för att utveckla händig- och skicklighet under slöjdarbete. Under studenternas utbildning till att bli lärare för skolans slöjdämne ingår det under utbildningstiden också arbeten i verkstäder för att öva upp skicklighet och bli kunnig i hantverket med att forma slöjdföremål. För att som utbildad slöjdlärare kunna undervisa i skolans slöjdämne är det angeläget att själv ha fått erfarenheter i hur det succesivt kan gå till att lära sig slöjda. Videoinspelad empiri är insamlad under två dagars workshop i svarvning vid en slöjdlärarutbildning. De inspelade slöjdaktiviteterna utmärks av att de studerande samordnar sina aktivitetet med stöd av både verbal och icke verbalt kommunikation. Hur samspel bygger broar när lärprocesser formas genom instruktioner och intryck när studenterna utvecklar sin kunnighet och skicklighet är av intresse att utforska. Vi vill diskutera hur kunnande formas i interaktion med personer och omgivning när studenter lär sig forma slöjdföremål med hjälp av redskap och material. Vad är det som gör att personen växlar mellan att arbeta själv eller få hjälp av andra? Hur utvecklas studenternas lärprocesser genom samtal och andra kommunikationsformer (kroppsspråk, gester, mimik, handlingar, etc.) för att de ska bli mer kunniga, skickliga och konstfarna i slöjdarbetet? Hur används instruktioner och intryck i lärprocessen?
|
|
| 4. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion
- 2017
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2001-6131. ; 5:1, s. 26-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Skolans slöjdundervisning erbjuder ett lärande som skiljer sig i förhållande till flera skolämnen då kunskaperna utvecklas och synliggörs genom att tillverka ett fysiskt föremål. I läroplanstexter beskrivs slöjdämnet och vad eleverna förväntas utveckla, men det finns få praktiknära forskningsstudier om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Innebörden av begreppet slöjd är mångfasetterad och det kan vara problematiskt att uppfatta skillnader i slöjdens lärprocesser. Att bli mer händig, skicklig och konstfärdig i att forma slöjdföremål kan uppfattas som ’praktiskt arbete’ i allmänhet, kunnandet kan förbli dolt i oreflekterat görande. I föreliggande studie har en workshop i träsvarvning på en slöjdlärarutbildning studerats. Syftet är att undersöka slöjdkunnighet och beskriva hur slöjdkunnande konstitueras i interaktion med andra och med de situationer som skapas i den fysiska miljön för slöjdverksamheten. De videofilmade situationerna har analyserats utifrån några av slöjdbegreppens betydelser; händig, skicklig och konstfärdig. Utöver hantverkskunnande synliggör studien pedagogiska aspekter om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Analyserna visar att slöjdarbete inte bara handlar om att arbeta på ett eget slöjdföremål. Studenterna intar olika roller när de, med hjälp av flera multimodala resurser, arbetar på både egna och varandras arbeten.
|
|
| 5. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Learning situations in Sloyd
- 2016
-
Ingår i: International NordFo Conference in Rauma, Finland, Sept. 28-30, 2016. ; 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Learning situations in Sloyd. The aim of this presentation is to discuss how the interaction between students within the teacher education, teachers and the environment are involved in learning situations to develop dexterity and skills within Sloyd [Slöjd]. During the students' education to become teachers for the school subject Sloyd time in workshops are included to practice skills and be knowledgeable in the crafting of sloyd objects. To be able to teach as an educated teacher within sloyd it is important to have the experience of gradually learning how to learn to craft in sloyd. Video Recorded empirical data is collected during a two-day workshop in turning at a teacher education programme. The recorded crafts activities are characterized by the students’ coordination of their activities by the use of both verbal and non-verbal communication. It is of interest to explore how learning processes are formed by instructions and impressions when the students develop their knowledge and skills. We would like to discuss how knowledge is formed in interaction with people and the environment when students learn how to shape the craft objects by using tools and materials. What is it that makes a person alternate between working by oneself or receiving help from others? How are students’ learning processes developed through conversations and other forms of communication (body language, gestures, facial expressions, actions, etc.) to make them more knowledgeable in their craft, skillful and proficient in the work of forming a crafted artefact? How are instructions and impressions used during the learning process?
|
|
| 6. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Learning situations in Sloyd ‒ to become more handy, dexterous and skilful
- 2017
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 24:2, s. 93-109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article provides examples of how students in a teacher training course in sloyd [sw. slöjd] develop their knowledge of sloyd during a workshop in woodturning. Several names from the definition of sloyd may be perceived as relatively the same, but in this article is the focus on three of the meanings included in the concept sloyd; handy [sw. händig], dexterous [sw. hantverksskicklig] and skilful in forming a crafted artefact [sw. konstfärdig]. It is of interest to explore how such skills, usually ‘hidden’ in the making processes, can be developed in learning processes. The study aims to describe how the sloyd skill develops in interaction with others and with the situations created in the physical environment during sloyd activities. The study, carried out by video documentation and microanalysis, shows that so-called practical knowledge requires support from several multimodal forms of interactions. From the video material, three sequences of microanalysis have been selected for this article. The results show that learning to do sloydwork is not something that takes place by only working on one’s own object. The students alternate between standing by and watch, or practice, or demonstrated, their skills when they work on each other's object. Body language and actions have an important role in how shared understanding is created for how for example the suitable handling of a woodturning tool should be implemented. The embedded meanings in the sloyd concept used in this article ‒ handy, dexterous and skilful in forming a crafted artefact ‒ show that knowledge of sloyd includes handicraft knowledge as well as pedagogic aspects.
|
|
| 7. |
- Campopiano, Christina, 1962, et al.
(författare)
-
Multimodala resurser för lärande
- 2017
-
Ingår i: Skolverkets modul ”Från vardagsspråk till ämnesspråk, del 8” i Läs & skrivportalen.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att öppna upp för att lära sig på flera vis, multimodalt, är angeläget i alla skolämnen då elever möter skolans verksamheter utifrån olika sociala och kulturella erfarenheter. En mängd språkliga och symboliska intryck passerar i barns och ungas vardag och dessa ska förenas med skolans språkbruk. I de mer skapande, kroppsliga och laborativa inslagen i undervisningen inom bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd, men även i till exempel matematik, NO och teknik, har multimodala resurser för lärande till stora delar varit ouppmärksammade i elevers görande. Att konkretisera tekniska lösningar, förklara biologiska samband, tillaga en måltid, framställa ett slöjdföremål, gestalta musik, rörelse eller bild, inrymmer läsförmågor både i multimodala intryck och i egna uttryck, det vill säga att kunna tolka information exempelvis i instruktioner, symboler och bilder och överföra tankar i handlingar och gestaltningar. Över tid har vissa skolämnen förknippats med traditionell läsning och skrivning medan andra kan ha uppfattats som mer ”praktiska”, där eleverna inte har samma behov av läsförmåga. Det multimodala språkbrukets potential i och genom de skapande och laborativa ämnesområdena behöver därför lyftas, dels för att öppna upp för elevers olika sätt att lära, dels för att skapa mening och variation i lärsituationer.
|
|
| 8. |
- Campopiano, Christina, 1962, et al.
(författare)
-
Multimodala resurser för lärande i och genom slöjd
- 2017
-
Ingår i: Forskningskonferens i Umeå om estetiska ämnen, 31 okt – 2 nov, 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att läsa på flera vis, multimodalt, är angeläget i alla skolämnen då elever möter skolans verksamheter utifrån olika sociala och kulturella erfarenheter. Flera språkliga och symboliska intryck passerar i barns och ungas vardag och ska förenas med skolans språkbruk. I de mer skapande ämnen som slöjd, har multimodala resurser för lärande till stora delar varit ”tysta” i elevers slöjdande. Att framställa ett slöjdföremål inrymmer läsförmågor både i multimodala intryck och i egna uttryck. Att kunna tolka information exempelvis i instruktioner, symboler och bilder och överföra dessa tankar i handlingar och gestaltningar är en central del i slöjdundervisningen. Vi har i en artikel inom Skolverkets ”Läslyftet” beskrivit bland annat ett exempel utifrån observationer i slöjdämnet om hur elever använder sig av flera olika multimodala resurser för att lära sig under en slöjdlektion. Exemplet är hämtat från arbetsområdet ”necessär”, där läsningen börjar i ett färdigt föremål. Att ”läsa av” olika slags intryck, överföra tankar i handling och sedan tillverka, inrymmer flera multimodala sätt att läsa. Intryck från föremål, redskap, skrivna texter och skisser läses och medieras till tankar som utförs i handling och uttrycks i ett föremål; ett föremål som i sin tur kan läsas. Lärandet sker med olika modaliteter, en del generella och en del specifikt i olika ämnen. Tillsammans bidrar detta till utveckling av elevers språk i vid mening att läsa och skriva, att se och känna, att uttrycka sig muntligt och visuellt, genom ord och slöjdföremål. I presentationen vill vi lyfta det multimodala språkbrukets potential i och genom slöjd för att inte stanna i tyst kunnande.
|
|
| 9. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Att lära slöjd och hantverk
- 2014
-
Ingår i: Professorsinstallationen 2014, GU. - Göteborg : University of Gothenburg. ; , s. 36-37
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att lära slöjd och hantverk. Att tillverka fysiska föremål är en av våra äldsta kunskapsformer; det är något som människan har gjort i alla tider och kulturer och gör än i dag. I ett samhälle som ska bygga på hållbar utveckling är det angeläget att ha kunskaper om föremåls livscykler. Skolans slöjdämne är förhållandevis ensamt om att låta barn och ungdomar utvecklas i kunskapsformen att tillverka fysiska föremål. I slöjden får eleverna möjlighet att utveckla insikter om hållbar utveckling när de med hjälp av redskap och material arbetar i en hel tillverkningsprocess från en idé till ett fysiskt slöjdföremål. Arbetsinsats, upplevd materialitet och föremålet kan inge respekt för hållbar utveckling och kulturella och etiska värden. Det kan vara lätt att tro att intresset för att kunna slöjda dämpas när allt finns lättillgängligt i vårt konsumtionssamhälle, men lyckligtvis kommer hållbarhet och funktion alltmer i fokus med nya värderingar. Slöjdverksamhet blomstrar på stickkaféer och i sociala medier. Hantverket förenar och blir gränsöverskridande på flera vis. En fantastisk känsla kan upplevas med föremål som använts länge vilket visar sig i trendig re-design av second-hand kläder. Idag vill allt fler kunna göra själv, som i do-it-yourself-rörelsen. I ett hållbart samhälle är det angeläget att ha kunskaper om material och tillverkning. Känn gärna på materialet i de kläder ni har på er, eller på materialet på stolen ni sitter på! Vad är det för material? Hur ska det skötas, och kan det tvättas? Var har det tillverkats, och hur har det transporterats hit? Kunskaper om varför föremål ser ut som de gör, vilka material de är tillverkade av och hur de blir till, främjar ett reflekterat bruk. Genom att själv få arbeta med material, känna dess möjligheter och begränsningar, utvecklas handlingsburen och kroppsbaserad kunskap. Slöjdarbete kan exempelvis innehålla att se och känna skillnad på om det bearbetade materialet känns tillräckligt mjukt, eller innebära känslan av hur kroppen blir ett med verktyget. I slöjdundervisningen får eleverna möjlighet att komma åt tidigare generationers inbyggda kunskaper som levandegörs via materialens, redskapens och slöjdteknikernas möjligheter och begränsningar. Att själv kunna bygga in sina tankar och idéer i ett fysiskt föremål är i stora delar unikt för skolans slöjdämne. Begreppet slöjd är gammalt och finns omtalat redan på 1300-talet i Östgötalagen. Ordböcker beskriver att slöjd grundar sig på det fornsvenska ordet slöghþ, som står för slughet, flitighet, skicklighet, kunnighet och klokhet, och av slögher, egenskapen att vara händig, flink, hantverksskicklig, konstfärdig, förfaren, skicklig, fyndig och påhittig. Slöjdbegreppets pedagogiska betydelse stämmer väl än idag när eleven i skolan bearbetar material till ett slöjdföremål. Att lära slöjd och hantverk innefattar såväl materiella som immateriella resurser. Men det färdiga slöjdföremålet kan också skugga lärprocessen vid tillverkningen. Att lära sig slöjda kan utveckla förmågor som självförtroende, uthållighet, organisationsförmåga, koncentration, initiativförmåga, problemlösning, att våga ta risker, att föreställa sig något som ännu inte finns, att se helhet och sammanhang samt att känna välbefinnande och få tid för tankar och känslor. Listan kan göras lång och kompetenserna kan relateras till de flesta yrkesområden. Trots det verkar dessa kompetenser inte värdesättas av föräldrar då de rangordnar slöjdämnet på näst sista plats av vilka skolämnen som är viktiga för deras barns studier eller framtid. I samma undersökning uppger eleverna att de tycker att slöjd är ett av de roligaste ämnena i skolan, ett ämne där de känner engagemang, får ta ansvar och vara med och påverka. Men resultaten visar också att eleverna är mindre säkra på vad de lär sig genom att slöjda. Slöjdämnets kunskapskvalitéer verkar vara gömda i slöjdföremålet. En för snäv kunskapssyn riskerar att slöjdkunnande räknas bort i jakten på kunskaper som kan mätas, vägas eller betygsättas. Kanske beror det på att slöjdforskning om lärande i slöjd är en bristvara. Forskningsresultat behövs också för att balansera eget tyckande och inför politiska beslut. Alla som har gått i svensk och nordisk skola har haft obligatorisk slöjdundervisning. Jag har förmånen att få arbeta med nordisk lärarutbildning och forskning. Min forskning handlar om lärande, interaktion och multimodalitet vid tillverkning av fysiska artefakter i slöjdrelaterade verksamheter, såväl i skola som i miljöer utanför skolan.
|
|
| 10. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet
- 2018
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 25:3, s. 109-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln belyser och kartlägger doktorsavhandlingar inom utbildning och lärande i det nordiska slöjdfältet. Inramning och urval av avhandlingarna är gjorda i linje med NordFo´s forskningsgemenskap (Nordiskt forum för Forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd), som med samarbeten mellan de nordiska länderna bland annat ska initiera, stimulera och redovisa forskning. På så vis är det av intresse att sammanställa doktorsavhandlingar som kan relateras till slöjdfältet både för forskare, lärarutbildare och lärarstudenter, men också för personer och grupper inom andra områden och politiska sammanhang. Kartläggningen är inte fullständig dels då äldre avhandlingar endast finns i tryckta exemplar och inte alltid är inregistrerade i biblioteksbaser, dels att nordiska avhandlingstexter kan vara problematiska att ta del av om det dessutom inte finns ett abstrakt eller sammanfattning på annat språk, exempelvis engelska. Över tid har det producerats omkring hundra doktorsavhandlingar i Norden som ‒ i vid bemärkelse ‒ relaterar till utbildning och lärande inom slöjdområdet, men trots urvalets bredd kan forskningen ändå uppfattas som sparsam jämfört med flera andra forskningsområden. Doktorandanställningar som inbjuder till slöjdrelaterad forskning är få, och det behövs ett passande forskarutbildningsämne att bli antagen till för att kunna skriva doktorsavhandling. Artikelns översikt visar att doktorsavhandlingarna över tid främst har skrivits inom forskarutbildningsämnen som exempelvis pedagogik, arkitektur, etnologi och sociologi. I Finland finns däremot slöjdpedagogik och slöjdvetenskap som egna forskarutbildningsämnen vilket har öppnat upp för forskarutbildning och doktorsavhandlingar inom eget ämnesområde. Artikeln om doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet är ett tidsdokument och ska ses som en grundläggande forskningsöversikt som kan kompletteras med både äldre och kommande doktorsavhandlingar.
|
|
