| 1. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Brobygge i lärandesituationer under slöjdarbete
- 2016
-
Ingår i: NÄD2016, Nationell Ämnesdidaktisk Konferens 19-21 april 2016. Malmö.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna presentation är att diskutera hur samspelet mellan lärarstudenter, lärare och omgivning medverkar i lärandesituationer för att utveckla händig- och skicklighet under slöjdarbete. Under studenternas utbildning till att bli lärare för skolans slöjdämne ingår det under utbildningstiden också arbeten i verkstäder för att öva upp skicklighet och bli kunnig i hantverket med att forma slöjdföremål. För att som utbildad slöjdlärare kunna undervisa i skolans slöjdämne är det angeläget att själv ha fått erfarenheter i hur det succesivt kan gå till att lära sig slöjda. Videoinspelad empiri är insamlad under två dagars workshop i svarvning vid en slöjdlärarutbildning. De inspelade slöjdaktiviteterna utmärks av att de studerande samordnar sina aktivitetet med stöd av både verbal och icke verbalt kommunikation. Hur samspel bygger broar när lärprocesser formas genom instruktioner och intryck när studenterna utvecklar sin kunnighet och skicklighet är av intresse att utforska. Vi vill diskutera hur kunnande formas i interaktion med personer och omgivning när studenter lär sig forma slöjdföremål med hjälp av redskap och material. Vad är det som gör att personen växlar mellan att arbeta själv eller få hjälp av andra? Hur utvecklas studenternas lärprocesser genom samtal och andra kommunikationsformer (kroppsspråk, gester, mimik, handlingar, etc.) för att de ska bli mer kunniga, skickliga och konstfarna i slöjdarbetet? Hur används instruktioner och intryck i lärprocessen?
|
|
| 2. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Learning situations in Sloyd
- 2016
-
Ingår i: International NordFo Conference in Rauma, Finland, Sept. 28-30, 2016. ; 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Learning situations in Sloyd. The aim of this presentation is to discuss how the interaction between students within the teacher education, teachers and the environment are involved in learning situations to develop dexterity and skills within Sloyd [Slöjd]. During the students' education to become teachers for the school subject Sloyd time in workshops are included to practice skills and be knowledgeable in the crafting of sloyd objects. To be able to teach as an educated teacher within sloyd it is important to have the experience of gradually learning how to learn to craft in sloyd. Video Recorded empirical data is collected during a two-day workshop in turning at a teacher education programme. The recorded crafts activities are characterized by the students’ coordination of their activities by the use of both verbal and non-verbal communication. It is of interest to explore how learning processes are formed by instructions and impressions when the students develop their knowledge and skills. We would like to discuss how knowledge is formed in interaction with people and the environment when students learn how to shape the craft objects by using tools and materials. What is it that makes a person alternate between working by oneself or receiving help from others? How are students’ learning processes developed through conversations and other forms of communication (body language, gestures, facial expressions, actions, etc.) to make them more knowledgeable in their craft, skillful and proficient in the work of forming a crafted artefact? How are instructions and impressions used during the learning process?
|
|
| 3. |
- Campopiano, Christina, 1962, et al.
(författare)
-
Multimodala resurser för lärande i och genom slöjd
- 2017
-
Ingår i: Forskningskonferens i Umeå om estetiska ämnen, 31 okt – 2 nov, 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att läsa på flera vis, multimodalt, är angeläget i alla skolämnen då elever möter skolans verksamheter utifrån olika sociala och kulturella erfarenheter. Flera språkliga och symboliska intryck passerar i barns och ungas vardag och ska förenas med skolans språkbruk. I de mer skapande ämnen som slöjd, har multimodala resurser för lärande till stora delar varit ”tysta” i elevers slöjdande. Att framställa ett slöjdföremål inrymmer läsförmågor både i multimodala intryck och i egna uttryck. Att kunna tolka information exempelvis i instruktioner, symboler och bilder och överföra dessa tankar i handlingar och gestaltningar är en central del i slöjdundervisningen. Vi har i en artikel inom Skolverkets ”Läslyftet” beskrivit bland annat ett exempel utifrån observationer i slöjdämnet om hur elever använder sig av flera olika multimodala resurser för att lära sig under en slöjdlektion. Exemplet är hämtat från arbetsområdet ”necessär”, där läsningen börjar i ett färdigt föremål. Att ”läsa av” olika slags intryck, överföra tankar i handling och sedan tillverka, inrymmer flera multimodala sätt att läsa. Intryck från föremål, redskap, skrivna texter och skisser läses och medieras till tankar som utförs i handling och uttrycks i ett föremål; ett föremål som i sin tur kan läsas. Lärandet sker med olika modaliteter, en del generella och en del specifikt i olika ämnen. Tillsammans bidrar detta till utveckling av elevers språk i vid mening att läsa och skriva, att se och känna, att uttrycka sig muntligt och visuellt, genom ord och slöjdföremål. I presentationen vill vi lyfta det multimodala språkbrukets potential i och genom slöjd för att inte stanna i tyst kunnande.
|
|
| 4. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Are teachers and students working with the same, parallel or different projects?
- 2006
-
Ingår i: Paper, presenterat vid The International Research Conference on Sloyd, Arts and Craft/Design, mars 2006, Umeå.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Are teachers and students working with the same, parallel or different projects? What learning qualities and other values do teachers and pupils think are furthered by good sloyd teaching? The goal and content of sloyd have hitherto been expressed in official Swedish texts in an almost stereotyped way, without any prior problematization or investigation. As there are neither national standards nor commonly used textbooks, teachers have to make their own interpretations to explain the purpose with and the qualities of the Sloyd subject to their students. According to a recent national evaluation of the sloyd subject (NU-03) teachers, to a quite high extent rely on locally developed documents. Further, teachers and pupils to some extent had different opinions about what qualities of learning were desirable. Through other studies and an unpublished data based on repertory grid interviews, we know that teachers in sloyd as well as the national course of study emphasis the process as the important part of the subject while the pupils think that the product is the most important factor. We want to discuss how teachers and pupils talk and communicate the learning qualities in Sloyd.
|
|
| 5. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning
- 2009
-
Ingår i: Paper, presenterat vid den Nordiske Fagdidaktikkonference, maj 2009, Middelfart, Syddansk Univiversitet, Danmark.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Utgångspunkten i denna presentation är empiriskt förankrade exempel från tre olika textilslöjdspraktiker i den svenska skolan; grundskolans slöjdundervisning skolår 8, ett specialutformat program inom gymnasieskolan (årskurserna 1 och 3) och gymnasieskolans hantverksprogram årskurs 1. Studien är relaterad till ”Komolärprojektet” (Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker) som är finansierat genom det svenska Vetenskapsrådet. Det empiriska materialet bygger på videoinspelade klassrumsobservationer. Fokus för analysarbetet är klassrumskommunikationen å den ena sidan och elevernas interaktion med material och redskap å den andra. Vad är det man kan när man kan lägga ut ett mönster trådrakt vid en tillklippningssituation? Det är inte tydliga skillnader mellan ”kan” eller ”kan inte” utan en gradvis ökad kompetens som blir synlig genom jämförelsen mellan de olika sammanhangen och vad som karakteriserar ett mera kompetent kunnande beträffande mönsterutläggning. Eleverna i de ovan nämnda sammanhangen är alla delaktiga, men i varierande grader, i de kunskaper som byggts in i handlingar, pappersmönster och andra redskap som används vid mönsterutläggningen.
|
|
| 6. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Conditions for learning in tool-mediated activities and collective work processes in sloyd practices [slöjdpraktiker]
- 2006
-
Ingår i: Paper, NERA/NFPF Congress, mars 2006, Örebro.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Conditions for learning in tool-mediated activities and collective work processes in sloyd practices [slöjdpraktiker] The issue of this paper is what pupils do and thereby can learn in sloyd practices within formal education. Social practices are formed by what people do, the tools they use, and how they communicate in doing. By exploring the context in which interaction, teaching and learning take place, we expect to be able to describe what is mediated by the activities the pupils engage in, by the material and by the symbolic and other tools the pupils work with. The paper gives examples from two contexts, the subject craft and design [slöjd] in comprehensive school and textile-related courses in two upper secondary programmes. In both studies we have paid attention to the social as well as to the physical environment in which learning takes place. We want to identify the content of sloyd that the pupils get access to, as well as what it is that constitutes progress. Concerning sloyd in comprehensive school, we will discuss conditions for learning from video-recorded classroom situations and pupils’ and teachers’ diary notes. For upper secondary school, video-recorded classroom situations have been analysed with focus on the tasks, the tools used, teachers’and pupils’ communications, and changes in these from year 1 to 3.
|
|
| 7. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Didactical dimensions on digital learning: One Case of Developing Software and Content for Mobile Learning
- 2013
-
Ingår i: NERA/NFPF 41st Congress, Reykjavik, Iceland.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The main project Didactic Dimensions in Digital learning, DiDiDi, at Åbo Akademi University, Finland, was initiated in the spring of 2012 with a broad spectrum as its goal. DiDiDi ranges from tablet computers in the classroom to Second Life as a learning environment, and from laboratory teaching to teacher training. DiDiDi aims to gather theoretical knowledge on digital tools as pedagogic resources to support new theories on digital learning. DiDiDi wants to stay in touch with what is digitally happening in the classrooms in Finnish schools and participate in generating pedagogic theories for teaching through different projects. For example how learning is supported by using blogs in the classroom or using tablet computers while reading in class. One of the sub-projects in DiDiDi is Talking Tools, an interdisciplinary research- and development project with the ambition to develop a smartphone-based learning platform to support a variety of learning and teaching activities in sloyd [slöjd]. Sloyd is a subject taught in grades 1-9 in primary schools in Finland. In sloyd, learners design and manufacture unique artifacts in a multifaceted process involving several steps and decision making. Since every learner in sloyd works with a unique design, there are as many unique, asynchronous work processes as there are learners. Consequently, learners are in the need of different information at very different times. The sloyd teacher is therefore often forced to repeat her instructions for individual learners focusing the teacher-learner interaction on repeating rather than tutoring individual learner in their work process. The Talking Tools platform includes a range of learning tools from quick information access using code scanning technology to work process documentation in interactive micro blogs. Our hypotheses are that portable devices combined with online pedagogical content and documentation tools makes it possible to support a mode of learning that enables learners to work both individually and in groups, in their own time, at their own pace, and from their own place. This will hopefully help learners to more independently advance in their work process and change the character of the communication between the teacher and the learners.
|
|
| 8. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Educational Sloyd–learning through making artefacts
- 2010
-
Ingår i: Accept paper, Technological learning & thinking conference, Vancouver, British Colombia, Canada.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Educational Sloyd–learning through making artefacts.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Expressions of learning in sloyd practitices
- 2012
-
Ingår i: Paper, presenterat vid Making – an international conference on Materiality and Knowledge, Høgskolen i Telemark, Notodden, Norge.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Within the master's studies in sloyd education at the Faculty of Education, Abo Akademi University, a research project focusing on learning in sloyd activities in different areas of society has been initiated. The project is called Expressions of learning in sloyd practitices and is carried through during 2011-2013. The project is led by a working group of research leader PeD Mia Porko-Hudd, associate professor Ph.D. Marléne Johansson and lecturer PeD Barbro Sjoberg. The aim of the project Expressions of learning in sloyd practitices is to scientifically collect, analyze and report on how learning is expressed in sloyd activities in various areas such as day care centers, preschools and schools and as vocational, recreational and therapeutic activities. Also sloyd activities performed by various stakeholders such as students, teachers, parents, hobby crafts people and professional craftsmen are involved in the project. The project originated in a perceived need to, on the one hand, broaden the themes of research subjects within the scientifical discipline of sloyd education and on the other hand to facilitate the student's choice of theme and advancement in their master's theses. In the initial phase of the project (autumn 2011) a group of master students in sloyd education gathered an extensive empirical data material from sloyd practitices in various fields using video observations and audio recordings. The collected data is used only for scientific purposes, primarily for the students' master's theses. The collected data material should also be made available to graduate students and postdoctoral researchers in order to write articles and reports. In addition, an aim of the project is to analyze the conclusions of the master theses on a meta level to obtain an idea of how learning has been expressed in the researched sloyd practitices.
|
|
