| 1. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(author)
-
Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning
- 2009
-
In: Paper, presenterat vid den Nordiske Fagdidaktikkonference, maj 2009, Middelfart, Syddansk Univiversitet, Danmark.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Utgångspunkten i denna presentation är empiriskt förankrade exempel från tre olika textilslöjdspraktiker i den svenska skolan; grundskolans slöjdundervisning skolår 8, ett specialutformat program inom gymnasieskolan (årskurserna 1 och 3) och gymnasieskolans hantverksprogram årskurs 1. Studien är relaterad till ”Komolärprojektet” (Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker) som är finansierat genom det svenska Vetenskapsrådet. Det empiriska materialet bygger på videoinspelade klassrumsobservationer. Fokus för analysarbetet är klassrumskommunikationen å den ena sidan och elevernas interaktion med material och redskap å den andra. Vad är det man kan när man kan lägga ut ett mönster trådrakt vid en tillklippningssituation? Det är inte tydliga skillnader mellan ”kan” eller ”kan inte” utan en gradvis ökad kompetens som blir synlig genom jämförelsen mellan de olika sammanhangen och vad som karakteriserar ett mera kompetent kunnande beträffande mönsterutläggning. Eleverna i de ovan nämnda sammanhangen är alla delaktiga, men i varierande grader, i de kunskaper som byggts in i handlingar, pappersmönster och andra redskap som används vid mönsterutläggningen.
|
|
| 2. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(author)
-
Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning på väg mot förändrat kunnande
- 2017
-
In: Techne series: Research in sloyd education and crafts science A.. - 1893-1774. ; 24:1, s. 1-16
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Utgångspunkten i denna artikel är empiriskt förankrade exempel från textilslöjdspraktiker i den svenska skolan; grundskolans slöjdundervisning årskurs 8 och ett specialutformat program inom gymnasieskolan med textil inriktning i årskurserna 1 och 3. Artikelns videoutdrag handlar alla om principiellt samma handling – trådrak mönsterutläggning på tyg – men, dels finns det två olika inramningar (grundskolan och gymnasieskolan), och dels exemplifierar de olika skeden av kunnande. Syftet är att beskriva skillnader i kunnande och vad som framstår som svårt för elever med liten eller ingen erfarenhet av att lägga ut mönster på ett tyg inför tillklippning och hur kunnandet förändras med ökande erfarenhet, liksom vilka nya svårigheter som följer med att elever arbetar med mönster av ökande komplexitet. Det som vid en första blick kan framstå som samma handling utvecklas över tid från något som framstår som enkel handling till att utvecklas i komplexitet. I de tvekan-situationer som beskriv finns potential för ett förändrat deltagande, där förändringen idealt är ett mer kompetent deltagande där ingen tvekan förekommer. Med ökad förtrogenhet kan uppmärksamheten förflyttas till något annat. Det vi är förtrogna med blir till rutiner och därmed behövs det en avvikelse för att fånga uppmärksamheten. I avvikelsen ligger möjligheterna till fortsatt lärande. Artikelns empiriska exempel synliggör dessa skillnader i kunnande som annars oreflekterat kan uppfattas som lika. Eleverna bygger in kunskap i sina handlingar, fokus flyttar från att inte veta vad man tittar på till självklarheten i handlingen.
|
|
| 3. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(author)
-
Conditions for learning in tool-mediated activities and collective work processes in sloyd practices [slöjdpraktiker]
- 2006
-
In: Paper, NERA/NFPF Congress, mars 2006, Örebro.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Conditions for learning in tool-mediated activities and collective work processes in sloyd practices [slöjdpraktiker] The issue of this paper is what pupils do and thereby can learn in sloyd practices within formal education. Social practices are formed by what people do, the tools they use, and how they communicate in doing. By exploring the context in which interaction, teaching and learning take place, we expect to be able to describe what is mediated by the activities the pupils engage in, by the material and by the symbolic and other tools the pupils work with. The paper gives examples from two contexts, the subject craft and design [slöjd] in comprehensive school and textile-related courses in two upper secondary programmes. In both studies we have paid attention to the social as well as to the physical environment in which learning takes place. We want to identify the content of sloyd that the pupils get access to, as well as what it is that constitutes progress. Concerning sloyd in comprehensive school, we will discuss conditions for learning from video-recorded classroom situations and pupils’ and teachers’ diary notes. For upper secondary school, video-recorded classroom situations have been analysed with focus on the tasks, the tools used, teachers’and pupils’ communications, and changes in these from year 1 to 3.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(author)
-
Textile literacy as prerequisite for design in textile related practicies: From Sloyd in swedish compulsory education to individual collection in upper secondary education
- 2010
-
In: Paper, presenterat vid FISCAR, Nordic conference on activity theory and the fourth finnish conference on cultural and activity research, Helsingfors, Finland.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- This paper is related to a research project, Communication in Sloyd-practices, funded by the Swedish Research Council. During the project, video- and audio data was produced in classrooms of compulsory school, grades 4-9, and upper secondary school. In Swedish compulsory school, sloyd is one of the school subjects for students from grades 4-9 related to the national curriculum. In upper secondary school, sloyd related subjects related to the materials (textile or wood) are included in some programmes. Further, digital photos were taken of classroom environment and documents given to the students to work with. Here, the paper is framed within a sociocultural perspective on learning, where various tools, material and communication are seen as crucial for appropriating the specific of a social practice. We focus on a specific aspect of textile sloyd – the textile literacy as (re)presented and used in the sloyd classroom of the compulsory school and in comparison to the same aspects in upper secondary. The issue of our paper is to firstly describe the textile-related literacy that is mediated in the classrooms/workshops, both as part of the environment and as part of the subject specific practice. Secondly, we will outline the progress in literacy practice, we have identified, from early textile literacy in sloyd to the final task in two 3-year upper secondary textile related programmes: a three-part collection designed by each student. In the analysis of the material we firstly focus on the literacy environment of each classroom, looking for similarities and differences. Secondly, we look for evidence of how literacy material is introduced and used in communication between teacher and students, but also for changes in students’ communication related to literacy aspects of their work. Thirdly, we compare the material between grades in compulsory school and between compulsory school and upper secondary education.
|
|
