SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Johansson Mikael) "

Sökning: WFRF:(Johansson Mikael)

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • 54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
  • 2017
  • Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
  •  
2.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • Vi är oroade över senare ålderspension
  • 2017
  • Ingår i: Dagens Samhälle. - Kommunernas och landstingens tidning. - 1652-6511.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
  •  
3.
  • Gällstedt, Mikael, et al. (författare)
  • Film extrusion of Crambe abyssinica/wheat gluten blends
  • 2017
  • Ingår i: Journal of Visualized Experiments. - 1940-087X. ; 2017:119
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Crambe abyssinica is a plant with potential for use in industrial (non-food) plant oil production. The side stream from this oil production is a high-protein crambe meal that has limited value, as it is not fit for food or feed use. However, it contains proteins that could potentially make it a suitable raw material for higher-value products. The purpose of this study was to find methods of making this side stream into extruded films, showing that products with a higher value can be produced. The study mainly considered the development of material compositions and methods of preparing and extruding the material. Wheat gluten was added as a supportive protein matrix material, together with glycerol as a plasticizer and urea as a denaturant. The extrudate was evaluated with respect to mechanical (tensile testing) and oxygen barrier properties, and the extrudate structure was revealed visually and by scanning electron microscopy. A denser, more homogeneous material had a lower oxygen transmission rate, higher strength, and higher extensibility. The most homogeneous films were made at an extruder die temperature of 125-130 °C. It is shown here that a film can be extruded with promising mechanical and oxygen barrier properties, the latter especially after a final compression molding step.
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
8.
  • Johansson, Ann-Sofi, et al. (författare)
  • Cytotoxicity of Superoxide Dismutase 1 in Cultured Cells Is Linked to Zn2+ Chelation
  • 2012
  • Ingår i: PLoS ONE. - 1932-6203. ; 7:4, s. e36104
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Neurodegeneration in protein-misfolding disease is generally assigned to toxic function of small, soluble protein aggregates. Largely, these assignments are based on observations of cultured neural cells where the suspect protein material is titrated directly into the growth medium. In the present study, we use this approach to shed light on the cytotoxic action of the metalloenzyme Cu/Zn superoxide dismutase 1 (SOD1), associated with misfolding and aggregation in amyotrophic lateral sclerosis (ALS). The results show, somewhat unexpectedly, that the toxic species of SOD1 in this type of experimental setting is not an aggregate, as typically observed for proteins implicated in other neuro-degenerative diseases, but the folded and fully soluble apo protein. Moreover, we demonstrate that the toxic action of apoSOD1 relies on the protein's ability to chelate Zn2+ ions from the growth medium. The decreased cell viability that accompanies this extraction is presumably based on disturbed Zn2+ homeostasis. Consistently, mutations that cause global unfolding of the apoSOD1 molecule or otherwise reduce its Zn2+ affinity abolish completely the cytotoxic response. So does the addition of surplus Zn2+. Taken together, these observations point at a case where the toxic response of cultured cells might not be related to human pathology but stems from the intrinsic limitations of a simplified cell model. There are several ways proteins can kill cultured neural cells but all of these need not to be relevant for neurodegenerative disease.
9.
  • Johansson, Björn, et al. (författare)
  • Distributed Model Predictive Consensus
  • 2006
  • Ingår i: Proceedings of the 17th International Symposium on Mathematical Theory of Networks and Systems. ; s. 2438-2444
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • In this paper we consider the problem of designing a distributed control strategy such that a linear combination of the states of a number of vehicles coincide at a given time. The vehicles are described by linear difference equations and are subject to convex input constraints. It is demonstrated how primal decomposition techniques and incremental subgradient methods allow us to find a solution in which each vehicle performs individual planning of its trajectory and exchanges critical information with neighbors only. We explore various communication, computation, and control structures, and demonstrate the performance of the algorithms by numerical examples.
10.
  • Johansson, Björn, et al. (författare)
  • On decentralized negotiation of optimal consensus
  • 2008
  • Ingår i: Automatica. - 0005-1098. ; 44:4, s. 1175-1179
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A consensus problem consists of finding a distributed control strategy that brings the state or output of a group of agents to a common value, a consensus point. In this paper, we propose a negotiation algorithm that computes an optimal consensus point for agents modeled as linear control systems subject to convex input constraints and linear state constraints. By primal decomposition and incremental subgradient methods, it is shown that the algorithm can be implemented such that each agent exchanges only a small amount of information per iteration with its neighbors.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (322)
Typ av publikation
tidskriftsartikel (750)
konferensbidrag (480)
rapport (71)
bokkapitel (42)
annan publikation (29)
doktorsavhandling (12)
visa fler...
forskningsöversikt (12)
bok (11)
proceedings (redaktörskap) (2)
licentiatavhandling (2)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
recension (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (1109)
övrigt vetenskapligt (272)
populärvet., debatt m.m. (32)
Författare/redaktör
Johansson, Mikael, (480)
Hedenqvist, Mikael S ... (64)
Johansson, Eva (53)
Johansson, Mikael, 1 ... (39)
Johansson, Bengt (38)
Roupé, Mattias, 1975 ... (33)
visa fler...
Charalambous, Themis ... (33)
Soldati, Pablo, (31)
Gällstedt, Mikael, (30)
Mecklinger, Axel (29)
Johansson, Karl Henr ... (28)
Kuktaite, Ramune (28)
Behrendtz, Mikael, (25)
Dellborg, Mikael, 19 ... (24)
Johansson, Peter (24)
Johansson, Mattias, (24)
Johansson, Bertil, (23)
Johansson, Mikael, 1 ... (23)
Berghammer, Malin, 1 ... (22)
Feyzmahdavian, Hamid ... (22)
Rosén, Ingmar, (21)
Landén, Mikael, 1966 ... (20)
Berg, Mikael, (20)
Thilén, Ulf, (20)
Dellborg, Mikael, (19)
Vejdemo-Johansson, M ... (19)
Grankvist, Kjell, (19)
Johansson, Stefan, (19)
Wensman, Jonas Johan ... (19)
Landen, M, (18)
Luyckx, Koen (18)
Käll, Mikael, (18)
Lindgren, Magnus, (18)
Apers, Silke (18)
Budts, Werner (18)
Callus, Edward (18)
Caruana, Maryanne (18)
Eriksen, Katrine (18)
Thomet, Corina (18)
Käll, Mikael, 1963-, (17)
Johansson, Rolf, (17)
Moons, Philip, 1968- ... (17)
Johansson, Gunnar, (17)
Cho, Sung-Woo (17)
Skoglund, Mikael, (17)
Kovacs, Adrienne H. (17)
Soufi, Alexandra (17)
Löfström, Mikael, 19 ... (17)
Persson, Mikael, 195 ... (17)
Johansson, Markus, 1 ... (17)
visa färre...
Lärosäte
Kungliga Tekniska Högskolan (354)
Lunds universitet (342)
Göteborgs universitet (197)
Chalmers tekniska högskola (173)
Umeå universitet (164)
Uppsala universitet (119)
visa fler...
Linköpings universitet (107)
Karolinska Institutet (94)
Sveriges Lantbruksuniversitet (75)
Örebro universitet (71)
RISE (54)
Luleå tekniska universitet (36)
Stockholms universitet (34)
Högskolan i Borås (28)
Högskolan Kristianstad (23)
Högskolan Väst (15)
Karlstads universitet (11)
Högskolan Dalarna (11)
Högskolan i Jönköping (10)
Linnéuniversitetet (10)
Mittuniversitetet (8)
Högskolan i Gävle (6)
Naturvårdsverket (6)
Malmö universitet (5)
Högskolan i Halmstad (5)
Blekinge Tekniska Högskola (5)
Mälardalens högskola (4)
Gymnastik- och idrottshögskolan (4)
Södertörns högskola (2)
Högskolan i Skövde (1)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (1)
Naturhistoriska riksmuseet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (1289)
Svenska (93)
Odefinierat språk (6)
Tyska (3)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Teknik (512)
Naturvetenskap (367)
Medicin och hälsovetenskap (337)
Samhällsvetenskap (248)
Lantbruksvetenskap (56)
Humaniora (34)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy