| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby
- 2015
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 4. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 5. |
- Bosch-Sijtsema, Petra, 1971, et al.
(författare)
-
BIM Management. Ett pilotprojekt för forskning och kunskapsutveckling
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BIM managementgruppen är ett pilotprojekt inom Centrum för management i byggsektorn för att på ett otraditionellt sätt finansiera forskning och kunskapsutbyte inom ett område som är av central betydelse för att utveckla byggbranschen. Rapporten ger en översikt av arbetet som har pågått inom pilotprojekten
|
|
| 6. |
- Johansson, Victoria, et al.
(författare)
-
Språk och hjärna
- 2013
-
Ingår i: Språket, människan och världen : människans språk 1-2. - 9789144083391 ; , s. 225-241
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Johansson, Victoria, et al.
(författare)
-
Språk och hjärna
- 2013
-
Ingår i: Språket, människan och världen. - Lund : Studentlitteratur AB.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Mattsson, C. Mikael, et al.
(författare)
-
Träna för en svensk klassiker och andra långlopp
- 2015
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Förbered dig rätt inför långlopp. Att under ett år genomföra Vätternrundan, Vansbrosimningen, Lidingöloppet och Engelbrektsloppet/Vasaloppet, är ett av de mest populära sätten att skörda frukten av sin träning och nå sitt mål. För att lyckas krävs goda förberedelser, och ju bättre förberedd du är desto mer positiv blir upplevelsen. Innehållet i denna bok är en fördjupning av samlad kunskap och erfarenhet inom simning, cykel, löpning, längdskidåkning och triathlon samt hur man på bästa sätt kombinerar de olika idrotterna – deras olika moment – i träning och tävling. Här hittar du också kapitel om träningslära, idrottsnutrition, mental träning, förebyggande av idrottsskador och träningsplanering för att öka förståelsen av vad som påverkar en idrottsprestation.Extramaterial på webbplatsen: För att kunna erbjuda mer än vad som ryms i en bok, har vi också skapat en webbplats. Med hjälp av koden som följer med i boken kan du registrera dig för att ta del av fördjupande texter, träningsprogram och kostupplägg, övningar och intressanta länkar.(Text från förlaget)
|
|
| 9. |
- Nikolaev, Andrey, et al.
(författare)
-
Switching between neural modes at sequential fixations in free viewing predicts successful episodic memory
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- ObjectivesThe formation of episodic memories is critically determined by how we visually sample the world over time via sequences of eye movements. Nonetheless, in the neuroscience of human memory, memory encoding has almost exclusively been studied in experimental paradigms where the study material is presented in a single fixed location on the screen, and where eye movements are treated as artifacts. Thus, the neural mechanisms subserving memory construction across eye movements are virtually unknown.Research questionWhat are the neural correlates of episodic memory formation during eye movements in natural visual behavior?Materials and methodsWe developed an associative memory task in which participants encoded multiple events, each comprising distinct elements from three categories (faces, places, objects) in different locations of the screen. The spatial configuration of the element locations allowed us to separate relevant and irrelevant saccades for integrating them into a coherent event. Participants memorized the event, while their EEG and eye movements were simultaneously recorded. Episodic memory was thereafter assessed by testing retrieval of the element associations specifying each event. In the EEG analysis, we overcame the problem of overlapping EEG responses to sequential saccades in free viewing using a deconvolution approach. We segmented EEG relative to the fixation onset and examined the power of EEG signals in the theta and alpha frequency bands.ResultsHigh subsequent memory performance was predicted by theta synchronization over the centro-parietal areas during fixation intervals after saccades relevant to event integration. This may reflect the binding of elements into coherent event representation. High memory performance was also predicted by alpha desynchronization during fixations after task-irrelevant saccades. This may reflect discrimination of elements from the same category, which is necessary for successful memory encoding. Finally, high frontal theta power during fixations after scrutinizing, within-element saccades predicted high memory. This may reflect increased visual sampling of elements leading to better memory.ConclusionThus, memory formation across eye movements is characterized by three neural mechanisms that rapidly turned on and off in a saccadic sequence during event encoding. These mechanisms provide essential building blocks for the construction of episodic memory during naturalistic viewing.
|
|
| 10. |
- Roupé, Mattias, 1975, et al.
(författare)
-
Etapp II: Virtuell Produktions Planering - med hjälp av BIM och visualisering.
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultatet från en genomförd FoU-projekt och forskningsstudier (teknisk licentiat) som undersöker möjligheten med att en ny planeringsmetodik dvs. Virtuell Produktions Planering (VPP). Planeringsmetodik utgår från en existerande strukturplaneringsworkshop process. Avsikten med planeringsmetodiken är att få olika delaktiga aktörer i projektet att samarbeta och utnyttja varandras kunskap och erfarenheter genom att gemensamt virtuellt bygga och planera produktionen av byggobjektet innan det verkställs i verklig produktion. VPP utnyttjar 3D-visualisering och BIM-modellen och dess information under denna process. Arbetsordningen för denna planeringsprocess är följande: • BIM-modellen och dess komponenter från projektering grupperas efter yrkesgrupper dvs. vem som har ansvaret att installera/bygga dessa under byggproduktionen. • De olika ansvariga yrkesgrupperna får sina tilldelade komponenter som de tid- och resurssätter. • Modellen och dess komponenter planeras och byggs sedan ihop digitalt i rätt ordning gemensamt av de olika involverade yrkesgrupperna och resultatet är en tidplan som kan visualiseras i 4D. Studien i denna rapport visar att det finns stora möjligheter till en effektivare planeringsprocess med VPP. VPP-systemet som tagits fram i studien har visat att det är tekniskt möjligt att implementera ett VPP-system. Vidare visade observationsstudien från fyra strukturplaneringsworkshopar på utvecklingspotential av den befintliga processen. Observationsstudien visade även att denna typ av workshop ger bättre: • granskning och identifiering av felkällor i projekteringen • testning och granskning av byggbarhet av projektet • sammanförande av kunskap och erfarenheter från projektering och produktion • laganda och Team-building för projektet • gemensam målbild och målplan I slutändan skulle VPP med största sannolikhet tillföra ökad tillförlitlighet och effektivitet i produktionen. Se även filmerna nedan mer information: Film som introducerar och presenterar VPP-konceptet: https://www.youtube.com/watch?v=zfixLxeNJg4 Film visar hur VPP-systemet fungerar idag: https://www.youtube.com/watch?v=xeA6qS_0BNY
|
|
