| 1. |
- Johansson, Charlotta, et al.
(författare)
-
Bymiljövägen i Bonäs, ombyggnad till ett körfält : utvärdering av effekter för gåendes och cyklisters säkerhet och framkomlighet
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Väg 1001 genom Bonäs har studerats då den har smalnats av med intermittent linje och timglashållplatser. Syftet med åtgärderna var att öka framkomligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter. Högsta tillåtna hastighet har även sänkts på delar av sträckan. Projektets syfte är att utreda effekterna av 2-1 väg, dvs. väg med ett körfält, även kallad bymiljöväg, genom Bonäs avseende gåendes och cyklisters säkerhet, framkomlighet och trygghet. Studien avser även effekten på fordonstrafikens hastighetsefterlevnad och framkomlighet. Syftet med åtgärderna var att ge underlag för att utveckla trafikplaneringen för fotgängare och cyklister på landsbygden, och med enkla medel öka säkerheten och tillgängligheten för gående och cyklister på landsbygden. De åtgärder som infördes på vägsträckan är relativt obeprövade i Sverige. Idén har hämtats från Danmark där liknande förhållanden råder, men åtgärderna har modifierats något för att passa förhållandena på platsen. Åtgärderna kostade totalt 1,4 miljoner kronor vilket kan jämföras med en uppskattad kostnad av 36 miljoner kr för en förbifart. Den nya utformningen ger dock fördyrade underhållskostnader på ca 90 000 kr/år, men den nya utformningen är ändå totalt mycket billigare. Det har blivit en förbättring beträffande oskyddade trafikanters oro för olycka; före var 95 % orolig för olycka, efter var 76 % orolig för olycka. Gående och cyklister var också mer nöjd med utrymmet att färdas på efter åtgärd, före åtgärderna var det 2% som var nöjd med utrymmet och efter åtgärder var det 36% som var nöjd med utrymmet. Före åtgärder tyckte 30% att det var lätt att korsa vägen, och efter åtgärder var det 50% som tyckte det, en ökning med 20 procentenheter således. Före åtgärder var det 91% av dem som färdas som fordonsförare längs sträckan som var orolig för olycka med fotgängare eller cyklist, och efter åtgärder var det 71% som var mycket orolig; en förbättring således totalt beträffande fordonsförares oro för olycka med oskyddade trafikanter. Före åtgärder var det också 91% av alla fordonsförare som var orolig för olycka med annat fordon, och efter åtgärder var det 83% som var orolig. Fordonsförare var också mer nöjd med utrymmet att färdas på efter åtgärd, före åtgärderna var det 4% som var nöjd med utrymmet, och efter åtgärder var det 26% som var nöjd. Fordonshastigheterna för fordonen som färdades på vägen sänktes med 3-7 km/h vilket betyder ökad trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna, men hastigheterna får ändå beskrivas som höga då medelhastigheten var ca 45 km/h och 90-percentilen var tydligt över 50 km/h. På sträckan med hastighetsgräns 30 km/h vid förskolan var medelhastigheterna ca 38 km/h och 90-percentilen var 50 km/h. Alternativa åtgärder för att förbättra trafiksituationen för gående och cyklister som färdas genom Bonäs till en säker trafikmiljö innebär att gående och cyklister separeras från fordonstrafiken. Förutom förbifart som ändå skulle innebära viss trafik genom Bonäs, är ett alternativ att anlägga separerad gång- och cykelväg parallellt med nuvarande vägen eller i annat läge väster eller öster om bebyggelsen. För att förbättra den nuvarande utformningen, som inte innebär separering av trafikanter, kan den förstärkas med variabla hastighetsskyltar på sträckan eller annan typ av ITS som fysiska åtgärder som sidoförskjutningar eller avsmalningar för att tydligt sänka fordonshastigheterna. De fördelar och nackdelar med åtgärderna på väg 1001 som har beskrivits i detta projekt kan sammanfattas med: Fördelar: Gående och cyklisters anspråk tas i beaktande Sänkta fordonshastigheter Fordonsförare uttrycker en förbättring Gående, cyklister och fordonsförare uttrycker en förbättring Billiga åtgärder Nackdelar: För höga fordonshastigheter för att det ska vara säkert för oskyddade trafikanter Gående, cyklister uttrycker viss osäkerhet Bristande regelefterlevnad för fordonsförare med avseende på hastighetsgräns
|
|
| 2. |
- Johansson, Charlotta, et al.
(författare)
-
Effekten av avsmalnade landsvägar genom byar för gåendes och cyklisters säkerhet och framkomlighet : studier i Bonäs, Björsbyn, Roknäs och Gäddvik
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fem vägsträckor har studerats där en väg genom ett mindre samhälle har smalnats av med intermittent linje eller spärrlinje. Syftet med avsmalningarna var att öka framkomligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter. Den skyltade hastigheten har även sänkts på tre av sträckorna. De studerade vägsträckorna är väg 597 i Björsbyn, väg 616 i Gäddvik, väg 551 och 550 i Roknäs, alla i Norrbotten, samt väg 1001 genom Bonäs i Dalarna. Syftet med åtgärderna var att utveckla trafikplaneringen för fotgängare och cyklister på landsbygden samt sänka fordonshastigheterna. För speciellt Björsbyn men till viss del även för de andra orterna gäller att åtgärderna avser särskilt barmarksförhållanden, då behovet att färdas på vägsträckorna för gående och cyklister är högst under sommarhalvåret. De åtgärder som infördes på de fem vägsträckorna är relativt obeprövade i Sverige. Målet med studien är att utvärdera effekten av åtgärderna med avseende på gåendes och cyklisters säkerhet, trygghet och framkomlighet, samt effekten på fordonstrafikens hastighetsefterlevnad och framkomlighet. De fördelar och nackdelar med avsmalnade vägar genom mindre orter som har beskrivits i detta projekt kan sammanfattas med: Fördelar: Gående och cyklisters anspråk tas i beaktande Sänkta fordonshastigheter Gående och cyklister uttrycker en förbättring Fortsatt "säkert" m a p konflikter och olyckor Nackdelar: För höga fordonshastigheter för att det ska vara säkert för oskyddade trafikanter Gående, cyklister och fordonsförare uttrycker viss osäkerhet Bristande regelefterlevnad för fordonsförare med avseende på spärrlinje och hastighetsgräns
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lyckman, Mikael, et al.
(författare)
-
Trafikstudie av industriområde : Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Till arbetsområdet Smurfit Kappa kommer ca 250 personer per dag inklusive entreprenörer som arbetar i området. Därtill kommer ca 300 tunga fordon per dag med leverans av flis, timmer, övrigt material och kemikalier. Inom området finns även ett antal olika arbetsfordon; truckar, traktorer och servicefordon. Anställda och entreprenörer färdas dessutom till fots och per cykel inom området. Ungefär tre tåg per dag ansluter även området. En vecka per år (v 36) är trafiken än mer intensiv då det är driftstopp för underhåll av produktionen vilket leder till att antalet entreprenörer ökar inom området. Trafiksituationen på området upplevs som otillfredsställande samt att fordonshastigheterna upplevs som för höga. Olika trafikantslag blandas på området. Skyltning av gällande trafikregler och information saknas delvis på området. Under veckorna 33-37, 2007 genomfördes trafikmätningar på Smurfit Kappa av Forskargruppen trafikteknik. Syftet med studien var att kartlägga olika trafikflöden inom området och föreslå åtgärder för att öka trafiksäkerheten inom området. Syftet var även att ge förslag på trafikreglering av området, samt stöd för upphandling avseende trafiksäkerhet för transporter som färdas inom området. De olika åtgärderna som föreslås utgår från Vägverkets fyrstegsprincip som bör utgöra grunden för all planering och förbättring av trafiknät. Fyrstegsprincipen syftar till att främst hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan, samt öka trafiksäkerheten.
|
|
| 5. |
- Rosander, Peter, et al.
(författare)
-
Förhöjda övergångsställen för alla trafikanter : en studie om farthinder
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskargruppen trafikteknik vid Luleå tekniska universitet har beviljats medel av Vägverkets Skyltfond att genomföra en jämförande studie av gupp. De tre typer av gupp som studerats är GP-guppet, även kallat ergoguppet, vägkudde samt platågupp. Enkäter till bussförare har skickats ut för att få deras syn som yrkesförare på gupp. Tre platser har studerats, Karby, Täby och Åkersberga, samtliga i norra Stockholm. Urvalet av platser var baserat på att finna de tre typerna av gupp inom ett rimligt närområde samt platser med busstrafik. Dessutom har platserna skolor i sin närhet vilket var en annan viktig parameter eftersom det genererar en del unga gående samt cyklister. I projektet har följande datafångstmetoder använts: enkäter till bussförare, mätning av fordonshastigheter med laser, videofilmning av de studerade platserna med efterföljande kodning av trafikantbeteenden, stöt- och vibrationsmätningar i bussar samt scanning av guppens geometri. Den sammanfattade slutsatsen från detta projekt är att alla studerade gupp har positiva effekter på fordonshastigheten, dvs låga fordonshastigheter, och därmed en indirekt positiv effekt på oskyddade trafikanters säkerhet och framkomlighet. Alla tre guppen har dock tydliga negativa effekter på bussförares komfort och troligtvis även hälsa. Vägkudde innebar minst dålig komfort, och ergoguppet samt platågupp gav direkt dålig komfort och innebar stötar och vibrationer som påverkar människors hälsa negativt. Effekten av alla gupp är dock mest troligt direkt avhängd hur väl guppen är anlagda och underhållna. Dåligt anlagda och underhållna gupp ger mest troligt sämre komfort och mer vibrationer än gupp som är rätt anlagda och underhållna.
|
|
