| 1. |
- Pedersen, Eja, 1957-, et al.
(författare)
-
Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på bidrag till livskvalitet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Genom att integrera värdet av ekosystemtjänster i beslutsfattande på kommunal och regional nivå skapas bättre underlag för en helhetsbedömning. Det gäller även kulturella ekosystemtjänster, det vill säga de tjänster som människor får direkt av naturen i form av exempelvis rekreation och estetiska upplevelser.I rapporten undersöks om etablerade teorier, begrepp och metoder från miljöpsykologisk forskning kring interaktionen mellan människa och naturmiljö kan bidra till förståelsen av kulturella ekosystemtjänster och deras värde. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta.Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid Lunds Universitet och Högskolan i Halmstad. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
|
|
| 2. |
- Stjernman Forsberg, Lovisa, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2011/2012 : Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom mätprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks 21 små jordbruksdominerade avrinningsområden för samband mellan jordart, klimat, odling och vattenkvalitet i bäck och grundvatten. Mätningar av kväve och fosfor har i flera områden pågått i över 20 år. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2011/2012. För varje typområde redovisas bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning. Väderleken redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden (8 st).Årsmedeltemperaturen för perioden juli 2011 – juni 2012 var högre än normalt i samtliga typområden och i flera områden var även årsnederbörden större än normalt. Gemensamt för samtliga typområden var att det framförallt var någon period under sensommaren (juli ‐september 2011) som blev ovanligt nederbördsrik. Vid den tiden är avdunstningen hög och växter tar upp en stor del av vattnet. I flera typområden var därför årsavrinningen mindre än medel, trots riklig årsnederbörd.Flödesvägda årsmedelhalter av kväve var låga i samtliga typområden. I flera typområden var årsmedelhalten bland de lägsta sedan undersökningarna startade. Årstransporten av kväve var större än medel endast i typområden med relativt riklig årsavrinning: typområde M39 (Skåne), typområde K31 (Blekinge), typområde N34 (Halland), typområde O17 (Västra Götaland), typområde AC1 (Västerbotten), typområde F26 (Småland) samt typområde C6 (Uppland).Flödesvägda årsmedelhalter av fosfor var högre än medel i hälften av typområdena, samtliga belägna i södra Sverige. Liksom för kväve var årstransporten av fosfor större än medel i typområden med riklig årsavrinning.Kvävehalterna har i flera typområden följt en nedåtgående trend sedan undersökningarna startade. Orsakerna kan vara många, men troligen har mer miljömedveten odling och införandet av flera stödberättigande åtgärder i jordbruket givit effekt (Fölster et al., 2012). Andelen fånggrödor har ökat sedan 1990 ‐talet och på flera håll odlas idag mer vall, vilket kan ha bidragit till minskande kvävehalter i vattendragen.
|
|
| 3. |
- Stjernman Forsberg, Lovisa, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2012/2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom mätprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks 21 små jordbruksdominerade avrinningsområdenför samband mellan jordart, klimat, odling och vattenkvalitet i bäck och grundvatten. Mätningar av kväve och fosforhar i de flesta områdena pågått i över 20 år. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på jordbruksmarkmed Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året2012/2013. För varje typområde redovisas i denna rapport bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning.Väderleken redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersöktatypområden (8 st).År 2012/2013 blev torrare än normalt i flera typområden lokaliserade i den sydligaste delen av landet, både när detgäller nederbörd och avrinning. Längre upp i landet blev dock året blötare och stor årsavrinning uppmättes i typområdenlokaliserade i Östergötland, Värmland, Västmanland, Uppland och Västerbotten. Året karaktäriserades avlåga kvävehalter överlag, samt även små årstransporter av kväve i de flesta områden. I typområdena AC1, F26 ochE21 kunde dock inte de relativt låga kvävehalterna kompensera för stor årsavrinning, och årstransporten av kväveblev därmed större än medel i dessa områden.Årsmedelhalterna av totalfosfor var mer eller mindre i nivå med respektive flerårsmedelvärde i de flesta typområden.Årstransporten av totalfosfor var dock relativt stor i typområde E23 och E24 i Östergötland, till följd avstora årsavrinningar, samt i intensivtypområdena F26 och C6, till följd av både stora årsavrinningar och relativt högaårsmedelhalter av totalfosfor. Typområdena i Skåne och Halland, samt typområde U8 i Västmanland, hade däremotbetydligt mindre årstransporter av totalfosfor jämfört med flerårsmedel.
|
|
