SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Johnsson Harrie Anna 1972 ) "

Sökning: WFRF:(Johnsson Harrie Anna 1972 )

  • Resultat 1-9 av 9
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Johnsson Harrie, Anna, 1972- (författare)
  • En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7-9 med fokus på rasism, främlingsfientlighet och intolerans
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Den här rapporten bygger på en analys av tolv läroböcker – sex läroböcker i historia och sex i samhällskunskap. Samtliga läroböcker är för högstadiet och är utgivna efter den senaste läroplansreformen 2011. Läroböckerna har analyserats utifrån frågan hur de behandlar rasism, främlingsfientlighet och intolerans, och utgångspunkten tas i det centrala innehåll som skrivs fram i kursplanen för respektive ämne.Studien visar att ingen av läroböckerna förmedlar rasistiska eller främlingsfientliga värden. Däremot finns i några samhällskunskapsböcker ibland en uppdelning mellan ”svenskar” och ”invandrare” och ett ”vi” och ”de” som kan framträda i såväl text som bild. Denna uppdelning riskerar att exkludera många svenska elever med utländsk bakgrund.Några läroböcker täcker inte riktigt alla de områden som ska behandlas enligt det centrala innehållet i kursplanerna. Urfolket samerna och de övriga nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar ska alla tas upp i såväl historieämnet som samhällskunskapen. Alla läroböcker lever inte upp till detta. Ett annat exempel är frågan om hur historia kan användas för att skapa nationella identiteter, som inte heller behandlas i alla historieläroböcker.En lärobok ska vara ett stöd för elevens lärande i frågor som många gånger kan vara mycket komplicerade. För att kunna vara ett stöd krävs tydlighet och struktur i lärobokens framställning. I vissa fall finns en föredömlig tydlighet, även i behandlingen av svåra frågor. I andra fall saknas den tydligheten. Det kan vara begrepp som inte förklaras, eller begrepp som först definieras, men där författarna sedan inte håller sig till sina egna definitioner.Läroboken har länge haft en ohotad stark ställning i de svenska klassrummen. Idag har läroboken konkurrens från många olika kategorier av läromedel. Om den vill hålla kvar en stark ställning måste den också leva upp till höga kvalitetskrav.
  •  
2.
  • Johnsson Harrie, Anna, 1972-, et al. (författare)
  • Lärarstudenters historiekunskaper och ämneskonception
  • 2018
  • Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education. - Karlstad : Karlstads universitet. - 2000-9879. ; :2, s. 49-77
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Supporting students to master the transition from secondary school to university is a challenge that occupies educators in many countries. In order to support the students in effective ways, we need to know what subject conceptions and subject knowledge they bring to academic studies. In this study, the authors draw on questionnaire data from 462 student teachers in Sweden. The questionnaires were filled in the first week the students studied history at university. Among the students, some trained to be history teachers at primary and elementary school, whereas others trained to be history teachers at secondary school. The results indicate there are both similarities and differences between the student groups. Those training to become history teachers at primary and elementary school identified with the teacher profession but less so with the subject of history. Those studying to become history teachers at secondary school tended to identify with the subject but less so with the teacher profession. Most students argued that history is important in order to understand the present. All student groups manifested knowledge about “time-spaces” of the past, i.e. they were able to show a rough chronological framework. A minority among the students manifested a chaotic chronological order. Among students studying to become teachers at secondary school, there is a tendency that they have weaker knowledge about older history and Nordic history as compared to modern history and Swedish and world history.
  •  
3.
  • Johnsson Harrie, Anna, 1972- (författare)
  • Läroboksforskning och pedagogiskt arbete
  • 2005
  • Ingår i: Pedagogiskt arbete som forskningsfält.. - Linköping : Skapande Vetande. - 9789185297863 - 9185297860 ; , s. 109-124
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
4.
  • Johnsson Harrie, Anna, 1972-, et al. (författare)
  • Samhällsämnenas didaktik
  • 2020
  • Ingår i: Ämnesdidaktik vid Linköpings universitet. - Linköping : Linköping University Electronic Press. ; , s. 19-25
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
5.
  • Johnsson Harrie, Anna, 1972- (författare)
  • Sponsrade läromedel i samhällskunskap
  • 2012. - 1
  • Ingår i: Samhällsdidaktik. - Linköping : Linköpings universitet [Forum för ämnesdidaktik]. - 9789175197999 ; , s. 83-103
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Sju forskare vid Linköpings universitet ventilerar olika sidor av samhällsundervisningens problematik och möjligheter, såsom hur samhällsundervisningens villkor ständigt förändras och konsekvenserna av detta, vilken roll teknikhistoria bör ha i grundskolan, hur gymnasieskolans nya kursplan i historia har påverkat läromedlen, innehållet i sponsrade läromedel, betydelsen av religionsundervisning i särskolan, hur staten främjar utbildning i samband med ett jubileum samt vikten av internationellt utbyte. 
  •  
6.
  • Johnsson Harrie, Anna, 1972- (författare)
  • Staten och läromedlen : En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991
  • 2009
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Studien handlar om statlig påverkan på skolans läromedel. Här studeras såväl de politiska besluten om, som det konkreta genomförandet av, den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel, från starten 1938 till avskaffandet 1991. De politiska besluten och genomförandet sker på skilda arenor. Med hjälp av teoretiska begrepp från såväl läroplansteori som statsvetenskaplig implemen-teringsteori synliggörs och analyseras de olika arenorna samt relationerna mellan dem. Den politiska debatten studeras genom det offentliga trycket. Studien visar att granskningen infördes i politisk enighet och avskaffades helt utan politisk debatt. De politiska argumenten för granskning har varit att hålla priserna på läroböcker nere samt säkra läromedlens kvalitet. Vad som avsågs med kvalitet har dock varierat mellan olika aktörer och över tid. När det gäller genomförandet av granskningen studeras både Läroboks-/Läromedelsnämndens instruktioner till granskarna, och granskarnas utlåtanden om läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan. Den reella granskningen hade ofta fokus på att söka sakfel i läromedlen. Under 1970-talet fick objektivitetsfrågor genomslag i granskningen. Läroplanen, som betonades på den politiska arenan, användes dock i mindre utsträckning i det reella genomförandet av granskningen. Styrningsresultatet var beroende av aktörerna på realiseringsarenan och deras förståelse, vilja och kunnande. Styrningen kunde dock, i vissa fall, nå ända fram och påverka lärobokstexten. I dessa fall fanns en fungerande styrning från politisk debatt, via lagtext och granskning till en förändrad läromedelstext.
  •  
7.
  • Johnsson Harrie, Anna, 1972- (författare)
  • The Swedish State Approval of Textbooks 1974-1991
  • 2006
  • Ingår i: Eight International Conference on Learning and Educational Media: Caught in the Web or Lost in hte Textbook,2005. - Paris : STEF, IARTEM, IUFM de BasseNormandie, Jouve. ; , s. 361-
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    •     
  •  
8.
  • Ludvigsson, David, 1971-, et al. (författare)
  • Skolbarn relaterar till historiska platser
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Studien ”Skolbarn relaterar till historiska platser” analyserar hur kulturarvsmiljöer används i skolans undervisning, och som en viktig del därav hur skolbarn relaterar till sådana miljöer. Studien baseras på en digital enkät, observationer av skolklassers besök i kulturarvsmiljöer, intervjuer med elever, lärare och kulturmiljöpedagoger, samt berättelser och teckningar som producerats av elever i anslutning till deras besök. Teoretiskt används begreppen plats, haptik (haptics), affektiva praktiker (affective practices, immersion), kamratkultur (peer culture) och kunskap genom bekantskap (knowledge by acquaintance).Studien visar att grundskolelärare inom ramen för sin undervisning i historia besöker en varierad mängd kulturarvsmiljöer med sina elever. Många lärare har nämnt muséer, hembygdsgårdar, slott, kyrkor, klosterruiner, kyrkogårdar, torp, gamla industrier, forntidsbyar, fornminnen och även andra typer av historiska spår. Variationen speglar det historiska landskapet i den del av Sverige där studien genomförts. Men svaren knyter också tydligt an till grundskolans kursplan. Ett antal grundskolelärare besöker dock inte kulturarvsmiljöer; enligt vår enkätstudie är det en minoritet bland lärarna, men på grund av osäkert bortfall går det inte att säkert säga hur stor andelen är som inte besöker kulturarvsmiljöer.Flertalet lärare i studien uppger att de brukar kontakta guider, museipedagoger eller andra företrädare för kulturarvsmiljön inför ett besök. Besöken är enligt lärarna ofta men inte alltid integrerade med övrig undervisning. Ett annat motiv som lärare anför för att genomföra besöken är att eleverna ska lära sig mera om lokalsamhället och att besöket har att göra med lärarens ambition att ge eleverna lokal förankring, bildning och bidra till deras lokala identitet. Ett betydande antal lärare anför också elevernas lärande som det primära skälet till att besök i kulturarvsmiljöer genomförs. Dessa lärare talar om att mötet med fysiska platser erbjuder konkretion, vilket kontrasteras med det abstrakta historieämnet. Ord som används är till exempel ”visualisera”, ”konkretisera”, ”mer verkligt”, ”levande”. Dessa röster uttrycker att besöken ger en extra dimension till undervisningen och erbjuder en egen unik väg till historisk kunskap.En väsentlig aspekt av skolelevers möte med kulturarvsmiljöer är, som pekades ut av en del lärare ovan, att lärande kan stimuleras och ske med hjälp av flera sinnen. Vi har under analysen av observationer och intervjuer med elever fokuserat på kroppsliga, fysiska upplevelser och har ställt frågan på vilka sätt haptik leder till lärande när unga elever besöker historiska miljöer? Det haptiska lärandet sker på tre sätt. Den första aspekten av haptik handlar om beröring vilket i vårt material visas genom några uppenbart starka upplevelser då eleverna fått arbeta med sina händer. Det andra aspekten, andra kroppsliga erfarenheter, som att vandra, klättra och möta värme, kyla, buller och knott fick också eleverna att reflektera och fundera över livsvillkoren i det förflutna. Även det skolbarnen såg och hörde gjorde starkt intryck på dem under besöken i kulturarvsmiljöerna. I praktiken samspelar många sinnen under besök i en kulturarvsmiljö, varför det lärande vi definierat som baserat på syn och hörsel i praktiken också hänger ihop med lärande genom andra sinnen.Vid flera gruppintervjuer blev det tydligt att eleverna förhandlade med varandra om exkursionernas mening. Denna iakttagelse är i sig en bekräftelse på vårt grundantagande att kulturarv konstrueras genom en process och att besökarna kan finna olika saker meningsfulla. I elevernas tal om besöken i kulturarvsmiljöer finns ett starkt inslag av känslor, inte minst skratt och glädje. Elevernas humoristiska tolkning av händelser och iakttagelser under besöket tyder på att det är deras egen fysiska och mentala erfarenhet som är utgångspunkt när de talar om kulturarvsmiljön, snarare än den historiska berättelse som presenteras av vuxna. Elevernas egna livsvärldsreferenser påverkar hur eleverna relaterar till det förflutna.Genom att lyfta fram materiella aspekter, som kulturarvet, och koppla det till ett teoretiskt perspektiv (affektiva praktiker) har vi i detta projekt kunnat visa på de möjligheter som finns i ett bredare perspektiv på historiskt lärande.
  •  
9.
  • Widholm, Tomas, 1964- (författare)
  • Läromedel i praktiken : Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet
  • 2020
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Syftet med avhandlingen är att undersöka läromedelsbruk i religionskunskap på den svenska gymnasieskolan. Studien argumenterar för en vid förståelse av vad som kan betraktas vara läromedel.Resultaten visar att lärare använder en mångfald av läromedel. Förutom läroboken används olika typer av texter. Som en konsekvens av att både lärare och elever har egna datorer anslutna till internet används webbresurser i undervisningen. Dokumentärfilmer är den typ av film som används mest. Representanter från religiösa organisationer deltar vid vissa tillfällen i undervisningen. Den typ av läromedel som används mest är dock sådana som lärare producerar själva, exempelvis PowerPointpresentationer.I studien undersöks olika lektionsaktiviteter och resultaten visar en variation i läromedelsbruket beroende av ämnesinnehåll. Användning av representanter som fysiska personer eller personer som uppträder i läromedel är exempelvis utmärkande för undervisning om världsreligioner.Betydelsen av olika ramfaktorer har studerats. Tidsbrist innebär att lärare avstår från att visa spelfilm i sin helhet eller tidskrävande aktiviteter. Många av de läromedel som används medför inga direkta kostnader, vilket indikerar att betydelsen av begränsade ekonomiska resurser inte ska underskattas. Av allra störst betydelse är tillgången till digital utrustning, som möjliggör användning av stor mångfald av läromedel.Läromedel kan väljas för att möta negativa attityder bland elever till religionskunskap och för några lärare är det av stor betydelse. Hänsyn tas även till elevers problem med läsning och båda dessa faktorer styr bort från användning av läroboken.Resultaten visar även att lärares läromedelspreferenser har stor betydelse för läromedelsbruket. Även när lärare påverkas av liknande ramfaktorer och möter samma utmaningar, finns ett friutrymme att välja olika läromedel.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-9 av 9

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy