| 1. |
- Dahlberg, Anders, et al.
(författare)
-
Modelled impact of Norway spruce logging residue extraction on biodiversity in Sweden
- 2011
-
Ingår i: Canadian Journal of Forest Research. - 0045-5067 .- 1208-6037. ; 41, s. 1220-1232
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Logging residues are increasingly being extracted for bioenergy purposes. This study estimates how extraction of fine woody debris (FWD) may affect the overall habitat availability for 577 species of wood-and bark-inhabiting basidiomycetes, beetles, and lichens in Sweden using Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) as their primary substrate. We combined modeling of (i) the amount of various types of woody debris available throughout a forest rotation in managed forests with (ii) a classification of each species' associations with different types of wood. In three different regions, we compared a scenario with no logging residue extraction with three different levels of extraction. Our results suggest that the extraction may cause a 35%-45% reduction in aboveground FWD and a more than 20% decline in the potential amount of substrate for about 50% of the species (affecting basidiomycetes and beetles more than lichens). The intensified forestry during the last century has, however, steadily increased the production of FWD. Furthermore, no red-listed species is primarily associated with logging residues of Norway spruce. Therefore, the current situation in Sweden with extraction of 70% of Norway spruce FWD on 50% of the clearcuts probably constitutes a minor contribution to the regional extinction risks.
|
|
| 2. |
- Dahlberg, Anders, et al.
(författare)
-
Vedlevande arters ekologi : kunskaper för skötsel av död ved
- 2005
-
Ingår i: Död ved i levande skogar. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9162054139 ; , s. 110-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Betydelsen av död ved i skogen för biologisk mångfald är väl dokumenterad. Sveriges riksdag har fastställt 15 miljömål och varje mål är uppdelat i flera delmål. I ett av dessa mål, Levande skogar, konstateras att kvantiteten av hård död ved måste öka med åtminstone 40 procent i hela landet och betydligt mer i områden, där biologisk mångfald är speciellt hotad. Men än så länge finns inget detaljerat långsiktigt mål. Syftet med den här studien var att undersöka: 1. Vilken kvalitet och kvantitet av död ved behövs i skogen för att bevara mångfalden? 2. Var i landskapet är det viktigast att öka mängden död ved? 3. Hur når vi målet? Arbetet har baserats på litteraturöversikter och frågeformulär till markägare, avverkningsentreprenörer och tjänstemän inom skogsnäringen. Olika scenarier baserade på litteraturgranskningen framställdes via datorsimulationer, där mängden och spridningen av död ved varierade med en beräknad ökningstakt. Utifrån dessa studier kan vi dra följande slutsatser: 1. Somliga arter är specialiserade och kräver ett rikligt utbud av död ved (50 m3/ha eller mer). Dessa arter kan endast bevaras i skyddade områden. 2. Brukade skogar utanför skyddade områden med 20 m3 död ved/ha tycks vara högkvalitativa habitat för många arter. 3. I områden dominerade av skog bör sådana habitat täcka mellan 10 och 30 procent av landskapet. 4. Dessa områden bör lokaliseras i anslutning till skyddade områden och områden med sällsynta arter. 5. Om den här strategin antas, kommer medelvärdet för hela Sverige vara 10 m3 död ved/ha. 6. För att kunna nå det målet 2030 måste mängden död ved öka med 40 procent varje årtionde (vilket innebär en exponentiell ökning). 7. Men ännu viktigare än att nå ett visst medelvärde för hela Sverige är, att så snabbt som möjligt öka förekomsten av död ved i anslutning till områden med hotade arter. 8. Det gäller att så snabbt som möjligt identifiera dessa hotade områden/ biotoper och för det ändamålet behöver regionala bristanalyser tas fram. 9. Men död ved behövs även utanför speciellt rika områden, som en resurs för kommande generationer samt som spridningskorridor mellan olika “hot-spots”. Där kan mängden död ved vara mindre och ökningsgraden lägre. 10. Förutom ökningen av död ved är det viktigt med en större variation av olika kvaliteter samt en kontinuerlig tillförsel. 11. Att öka mängden död ved snabbt i hotade områden (hot-spots) enbart med hjälp av frivilliga åtgärder, kommer troligen att bli svårt. Därför kan olika nya slags politiska åtgärder vara nödvändiga (såsom ekonomisk kompensation). 12. För att definiera målet mer i detalj, behövs mer kunskap om den kritiska tröskeln, spridningsmöjligheter, habitat och substratanspråk samt populationsbiologi för några arter.
|
|
| 3. |
- Högberg, Nils, et al.
(författare)
-
Microsatellite markers for the ectomycorrhizal basidiomycete Lactarius mammosus
- 2009
-
Ingår i: Molecular Ecology Resources. - : Wiley. - 1755-098X .- 1755-0998. ; 9, s. 1008-1010
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We report the characterization of polymorphic microsatellite markers in the ectomycorrhizal fungus Lactarius mammosus Fr. Two enrichment protocols were used to isolate microsatellite loci and polymorphism was explored within 31 sporocarps originating from a forest site in northern Sweden. We found nine variable microsatellite loci with the number of alleles per locus varying between 2 and 5, and expected heterozygosities ranging from 0 to 0.84. These loci are available for the analysis of genetic structure and gene flow in L. mammosus populations.
|
|
| 4. |
- Jonsson, Mattias, et al.
(författare)
-
Cost-effectiveness of silvicultural measures to increase substrate availability for red-listed wood-living organisms in Norway spruce forests
- 2006
-
Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier. - 0006-3207 .- 1873-2917. ; 127:4, s. 443-467
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It is important that measures to maintain biodiversity are taken in a way that is cost-effective for the landowner. We analyzed the cost-effectiveness of silvicultural measures that aim at increasing the substrate availability for red-listed (species that are threatened, near threatened or where species probably are threatened but data is deficient) saproxylic (wood-inhabiting) organisms. We modelled stands of Norway spruce (Picea abies) in three regions of Sweden by using computer simulations and a database with substrate requirements of saproxylic beetles and cryptogams on the Swedish Red-List. Conclusions concerning cost-effectiveness of silvicultural measures depend on the extinction thresholds of the species they are intended to conserve; measures that generate only small amounts of coarse woody debris (CWD) may provide too little substrate to be useful for species with high extinction thresholds. In northern Sweden, forestland is relatively inexpensive, so a cost-effective strategy to increase the amount of spruce CWD was to set aside more forests as reserves. In central and southern Sweden, more emphasis should instead be given to increasing the amount of CWD in the managed forest. The regulations by the Forest Stewardship Council (FSC) could be made more cost-effective by prescribing creation of more high stumps and retention of larger amounts of naturally dying trees. Large-sized CWD, CWD from slow-growing trees, and CWD in late decay stages are substrate types that were particularly rare in managed forest in relation to unmanaged forests. Manual soil scarification and retention of living trees are measures that can increase the proportion of these underrepresented CWD types.
|
|
| 5. |
- Jonsson, Micael, et al.
(författare)
-
Divergent responses of beta-diversity among organism groups to a strong environmental gradient
- 2016
-
Ingår i: Ecosphere. - : Wiley. - 2150-8925 .- 2150-8925. ; 7:10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A limited understanding of how variation in the species composition among communities (i.e., beta-diversity) changes along natural environmental gradients, and the mechanisms responsible, inhibits our ability to understand large-scale biodiversity change resulting from either natural or anthropogenic drivers. Therefore, our aim was to test key drivers of beta-diversity patterns along a strong, natural environmental gradient for seven widely different organisms groups, that is, root-associated fungi, litter fungi, soil nematodes, vascular plants, epiphytic lichens, beetles, and spiders. Using previously published community-level data from boreal-forested islands, we calculated alpha-diversity and beta-diversity for each of the seven organism groups. Out of several available environmental variables, we identified four variables, that is, ecosystem age, total C storage, net primary productivity (NPP), and N-to-P ratio, as potential predictors of variation in beta-diversity. We found that ecosystem age was the variable with the highest overall importance. We then used two different methods to quantify the relative importance of stochastic and deterministic processes underlying patterns in beta-diversity along the ecosystem age gradient, and our detailed knowledge based on prior data collection in the study system to mechanistically explain among-group differences in these patterns. We found divergent responses in beta-diversity along the age gradient for the seven different organism groups, due to among-group differences in the relative importance of deterministic vs. stochastic community assembly, and attributed these results to reliance on resources from different energy channels that are not always related to NPP. Our results highlight the necessity to consider the importance of taxon-specific resources, and not only NPP, to obtain an understanding of beta-diversity patterns among organism groups and ecosystems, as well as large-scale patterns in biodiversity. They therefore also suggest that management and protection of beta-biodiversity in the landscape requires explicit consideration of a wide range of habitats.
|
|
| 6. |
|
|
