| 1. |
- Dierschke, Katrin, et al.
(författare)
-
Acute respiratory effects and biomarkers of inflammation due to welding-derived nanoparticle aggregates
- 2017
-
Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0340-0131 .- 1432-1246. ; 90:5, s. 451-463
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Welders are exposed to airborne particles from the welding environment and often develop symptoms work-related from the airways. A large fraction of the particles from welding are in the nano-size range. In this study we investigate if the welders' airways are affected by exposure to particles derived from gas metal arc welding in mild steel in levels corresponding to a normal welding day. In an exposure chamber, 11 welders with and 10 welders without work-related symptoms from the lower airways and 11 non-welders without symptoms, were exposed to welding fumes (1 mg/m(3)) and to filtered air, respectively, in a double-blind manner. Symptoms from eyes and upper and lower airways and lung function were registered. Blood and nasal lavage (NL) were sampled before, immediately after and the morning after exposure for analysis of markers of oxidative stress. Exhaled breath condensate (EBC) for analysis of leukotriene B4 (LT-B4) was sampled before, during and immediately after exposure. No adverse effects of welding exposure were found regarding symptoms and lung function. However, EBC LT-B4 decreased significantly in all participants after welding exposure compared to filtered air. NL IL-6 increased immediately after exposure in the two non-symptomatic groups and blood neutrophils tended to increase in the symptomatic welder group. The morning after, neutrophils and serum IL-8 had decreased in all three groups after welding exposure. Remarkably, the symptomatic welder group had a tenfold higher level of EBC LT-B4 compared to the two groups without symptoms. Despite no clinical adverse effects at welding, changes in inflammatory markers may indicate subclinical effects even at exposure below the present Swedish threshold limit (8 h TWA respirable dust).
|
|
| 2. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
Factors influencing PM10 emissions from road pavement wear
- 2009
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310. ; 43:31, s. 4699-4702
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Accelerated pavement wear is one of the major environmental disadvantages of studded tyres in northern regions and results in increased levels of PM10. Measurements of PM10 in a road simulator hall have been used to study the influence of pavement properties, tyre type and vehicle speed on pavement wear. The test set-up included three different pavements (one granite and two quartzite with different aggregate sizes), three different tyre types (studded, non-studded, and summer tyres) and different speeds (30-70 km h(-1)). The results show that the granite pavement was more prone to PM10 production compared to the quartzite pavements. Studded winter tyres yield tens of times higher PM10 concentrations compared to non-studded winter tyres. Wear from summer tyres was negligible in comparison. It was also shown that wear is strongly dependent on speed; every 10 km h(-1) increase yielded an increase of the PM10 concentration of 680 mu g m(-3) in one of the simulator experiments. (C) 2008 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
NanoWear : nanopartiklar från slitage av däck och vägbana
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Particles from road and tire wear have in recent years come to the fore as an important and relatively unexplored contribution to air particulate pollution. Mechanically generated wear particles are relatively coarse (>0.5 microns), but in controlled trials in VTI's road simulator it has been found that an ultra-fine fraction (< 100 nm) of particles is formed from tyre and pavement wear. This project was initiated to identify the source of these nanoparticles. The results show that the nanoparticles of the size 30-50 nm occur only from tests with studded tyres. One of the two tested Nordic unstudded winter tyres produced an even finer particle fraction (<10 nm), while the other unstudded winter tyre type did not give rise to nanoparticles. Tests with summer tyres did not result in the formation of nanoparticles. It is clear that the fine particle fraction contains higher relative concentrations of sulphur, which is present at relatively high levels in both bitumen and tyres. It is unclear whether the ultrafine particles formed from studded tyre wear of road pavement in the road simulator also occur in real traffic. If so, this may affect the assessment of health effects from different traffic related particle sources.
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
Slitagepartiklar från vägbeläggning med gummiinblandad bitumen : jämförelser med referensbeläggning
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studded tyre wear of road pavements cause emissions of inhalable particles (PM10). Allowed concentration of PM10 is regulated by an EU directive which is implemented in an environmental quality standard in Sweden. One way of reducing pavement wear particles is to adjust the properties of the road pavement. In the present project the effect on particle emission from mixing milled tyre rubber into the pavement bitumen has been investigated. Tests were made using the VTI road simulator with one pavement containing rubber and one reference pavement. The concentrations and size distributions of the emitted particles were measured and their chemical and morphological properties examined. Altogether, the results show that mixing rubber into the pavement bitumen results in lower emissions of both PM10 and ultrafine particles, while there were no significant differences between their chemical compositions.
|
|
| 5. |
- Gustafsson, Mats, et al.
(författare)
-
Vägbeläggningars damningsbenägenhet
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2005 gäller en miljökvalitetsnorm för inandningsbara partiklar (PM10) i Sverige, baserad på ettEG-direktiv. I Sverige är vägdamm en viktig lokal källa till överskridanden av normen, vilketuppmärksammat dubbdäcksanvändningens negativa effekter, men även initierat forskning och utvecklingrörande andra sätt att minska bildning och spridning av vägdamm till vår omgivningsluft.Mer än 100 000 ton beläggning nöts bort varje säsong. En del av detta slitagematerial är redan frånbörjan inom den inandningsbara fraktionen, medan övrigt material har potential att malas ner av trafikentill fraktioner under 10 ?m. Att minska vägbeläggningars damningsbenägenhet är därför en tänkbaråtgärd som studerats i föreliggande projekt.Åtta vägbeläggningar av ABS-typ (asfaltsbetong, stenrik) har provats i VTI:s provvägsmaskin avseendepartikelbildning för att utröna dels inverkan av största stenstorlek, dels inverkan av stenmaterialetsegenskaper. Som komplement för att analysera inverkan av olika stenmaterials tekniska egenskaperanvändes data från ytterligare nio beläggningar testade inom andra projekt.Resultaten visar att större största stenstorlek generellt ger upphov till lägre partikelemissioner och attstenmaterialets kulkvarnsvärde är ett användbart mått för att uppskatta ett stenmaterials damningsbenägenhet.Inom beläggningar med 11 mm största stenstorlek kan kulkvarnsvärdet förklara 70 % avvariationen i PM10 vid 50 km/h. Resultaten är dock inte entydiga, vilket tyder på att vissa material kanvara känsligare ur damningsbenägenhetssynpunkt för förändringar i största stenstorlek än ändra.Grundämnesanalys visar att partiklar större än ca 1 ?m helt domineras av element från stenmaterialet ibeläggningen. Svavel, som kan tänkas härröra ur däck och/eller bitumen utgör oftast en betydande andelav partiklarna under 1 ?m, medan zink, som kan härledas till däckgummit, återfinns i relativt småmängder främst i de grövre fraktionerna.Specialtester inom den norska delen av projektet visar att ökad dubbdäcksandel ökar partikelbildningenoch att odubbade vinterdäck och sommardäck som testas på en av de norska beläggningarna resulterar ica 15 gånger lägre PM10-koncentrationer än vid dubbdäcksanvändning och en högre andel fina partiklar.Vid alla tester med dubbdäck bildas även ultrafina partiklar. Källan är ännu okänd, men tester medporfyrbeläggningarna resulterar i högre halter än för kvartsit- och mylonitbeläggningarna.
|
|
