| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Jonsson, Anna
(författare)
-
Det saknade miljömålet : Om miljöpåverkan i andra länderav svensk konsumtion, medförslag till nytt miljökvalitetsmålAndra upplagan
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 1999, the Swedish parliament adopted 15 environmentalgoals. Taken together, they are intended to function asan action plan for the national environmental policy. Anevaluation every fourth year is part of the environmentalgoal policy, as a necessary step for this policy to be reliable.A sixteenth goal was decided in 2005. There does not seemto exist anything similar to the Swedish environmentalgoals anywhere in the world.However, the global perspectives are almost totallymissing in the Swedish environmental goal structure,the only exceptions being the global warming and ozonlayer goals. This is remarkable, considering the everincreasing globalisation. One practical manifestation ofthe globalisation are the growing imports of food, feed,pulp and paper from the developing world to the wealthy,industrialized countries. Very recently, the industrializedcountries have started to import large quantities of biofuelsfrom the South. Together with increasing wealth in theSouth and a rapidly growing population, this results inforests and savannas being cleared to make room for newpastures, plantations and arable land. This leads to habitatdestruction, which is by far the most important cause ofthe ongoing impoverishment of biodiversity.There is an obvious need for a new environmental goalfocusing on impacts in the South from growing importsof agricultural and forest products to the North. Sucha complementary environmental goal, including eightsubgoals, is proposed and formulated in this report.This report contains 14 case studies, 11 of which concernrenewable natural resources and three non-renewables.The renewables are wood & paper, cotton, ethanol,palm oil, soybeans, Brazilian beef, coffee, cocoa, bananas,giant prawns, and fish meal & fish oil, the non-renewablestantalum, gold and oil. The 11 renewable natural resourceshave in common that they require large areas, which isthe fundamental reason for the habitat destruction thatthey cause (fish meal & fish oil being one exception, as itdoes not cause extensive habitat destruction).Areas necessary to meet Swedish imports of renewableshave been calculated. It has not been possible to calculateany area for wood & paper or giant prawns from aquaculture,respectively. Furthermore, ”area” is not relevantwith respect to fish oil & fish meal, or to the portion ofgiant prawns imports that has its origin in fishery. Theareas below are given in square kilometres.Cotton 1 600Soy 1 600Coffee 1 300Brazilian Beef 1 100Ethanol 500Palm Oil 300Cocoa 300Bananas 100Wood & Paper ?Giant Prawns ?Fish Oil & Fish Meal -At the UN Conference on Environment and Developmentin Rio de Janeiro (UNCED) in 1992, Friends of the EarthInternational launched the concept of EnvironmentalSpace, focusing on all human beings’ equal right to theworld’s natural resources, and the current extremelyuneven distribution of resource consumption (one fifthof global population accounts for a dominating share ofworld consumption of natural resources). Part of the environmentalspace concept is also that today’s utilizationof natural resources must not impoverish biodiversity orconfine the options of future generations. There are manysimilarities between the environmental space concept andthe philosophy behind the views of the Swedish environmentalgoal policy presented in this report.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lundvall, Stefan, et al.
(författare)
-
Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö: [åren 2003-2006]
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta åtgärdsprogram omfattar miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö samt delmål 3 och 4 under Bara naturlig försurning. Programmet syftar till att de miljömål för Jönköpings län som antogs av Länsstyrelsens styrelse i december 20021 ska uppnås. Ett förslag togs fram under "Luftens och hälsans år 2002" och sändes på remiss till berörda intressenter för synpunkter. Den 14 november 2003 beslutade Länsstyrelsens styrelse att ställa sig bakom de åtgärder som ingår i programmet. Programmet löper över åren 2003-2006 och ska därefter revideras. Ett länsövergripande åtgärdsprogram täcker naturligtvis inte in allt åtgärdsarbete som förekommer i länet för berörda miljökvalitetsmål. I framtagandet av åtgärdsprogrammet har pågående miljöarbete kartlagts. Åtgärdsprogrammens syfte är att effektivisera det fortsatta miljöarbetet, bland annat genom att:- fokusera på de insatser som gör bäst nytta- prioritera bland olika åtgärder- öka samarbetet mellan olika myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer- peka ut åtgärder där det är väsentligt med samordnade insatser från olika intressenter Ambitionen är alltså inte att ersätta annat miljöarbete utan programmet ska vara ett hjälpmedel för berörda intressenter att prioritera i miljöarbetet. I åtgärdsprogrammet ges tillståndsbeskrivningar och analyser för vart och ett av de fyra miljökvalitetsmålen. Programmet innehåller också tips om vad allmänheten kan tänka på dels i privatlivet och dels på arbetsplatsen. [...] Åtgärderna har delats in i två nivåer: A. Åtgärder som Länsstyrelsen bedömer kommer att genomföras med stor uppslutning av ansvariga aktörer (Länsstyrelsen är aktör i många åtgärder). B. Övriga åtgärder som effektivt kan främja miljökvalitetsmålen. Dessa åtgärder är oftast inte tidsatta. För många av dem avser Länsstyrelsen att stötta genomförandet med information och samordning. Motiv till åtgärderna framgår av texterna under respektive miljökvalitetsmål.
|
|
| 6. |
- Sobek, Anna, et al.
(författare)
-
Dioxiner i Bottenhavet och Bottenviken - pågående utsläpp eller historiska synder
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med det här projektet var att undersöka vilka källor som är viktiga för dagensdioxinbelastning i sediment i kustnära områden i Bottenhavet och Bottenviken.Dioxinkoncentrationer i åtta daterade sedimentkärnor från fjärdar med olika typer av historiskoch pågående verksamhet i närområdet analyserades. Dessutom gjordes enkällfördelningsanalys för att tydliggöra bidraget av olika källor och hur det har förändrats övertid. Dioxinkoncentrationer i bottenvatten och sedimentens porvatten har också undersökts föratt få en bild av om sedimenten idag läcker dioxiner till vattenkolonnen, eller om sedimentenfungerar som en sänka och tar upp dioxiner från överliggande vatten. Resultaten visadegenerellt på en mycket tydlig minskning i totalkoncentrationer av dioxiner i de undersöktasedimentkärnorna. Vid de flesta lokalerna var koncentrationerna som högst under 1960-tal till1980-tal och har sedan dess minskat drastiskt fram till idag, med en genomsnittlig minskningpå 73 % från toppnivåerna. Det är därmed tydligt att tidigare åtgärder som förbud motpentaklorfenol och bättre reningsprocesser inom industrin har resulterat i en tydlig minskningav dioxinutsläpp till havsmiljön. Den här studien visar vidare att samtliga av de undersöktakustnära sedimenten läcker ut dioxiner till överliggande vatten. Samtidigt binder dioxinernamycket starkt till det organiska materialet i sedimenten, och det är därmed en mycket litenandel av den totala mängden dioxiner i sedimenten som är tillgängliga för läckage till vattenoch upptag i biota. Genom en källfördelningsanalys där man studerar den relativaförekomsten av olika dioxinkongener och kopplar det till en viss typ av källa, kunde tydligakopplingar göras till tidigare och pågående verksamheter vid de flesta lokalerna. Exempel påhistoriska källor som det fanns tydliga spår av är klorfenolanvändning, som har haft enmycket stor inverkan på flera platser och en påverkan kan fortfarande ses även i ytligasediment. Till skillnad från klorfenolanvändningen visade sig klorgasblekning ha lågpåverkan på de studerade sedimenten. På några platser pekar källfördelningsanalysen pårelativt oförändrade förhållanden även efter topphalterna. Baserat på den här studien kanpågående emissioner därmed inte uteslutas, men det är också mycket troligt att resuspensionhar orsakat en långsam återhämtning av sedimenten på de aktuella platserna. Analyser avutsjösediment visar att för Östersjön som helhet, är det atmosfäriskt relaterade källor inklusiveolika typer av förbränning och högtemperaturprocesser (t.ex. metallindustri) som dominerardagens emissioner.
|
|
