| 1. |
|
|
| 2. |
- Aldman, Lili-Annè, 1955-
(författare)
-
En merkantilistisk början : Stockholms textila import 1720–1738
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this thesis is to, from an institutional approach, study how the Stockholm importers within the textile sector adapted their foreign trade to the change in economic policy 1720 through 1738. The focus is to investigate to what extent the introduction of new laws, regulations etc. can be an explanation for what happened to Stockholm’s foreign trade, mainly imports, particularly textile imports during the period. It is mainly the economic policies that had been enacted during the Hornian government and their effects that have been studied. This is a period that has seldom been studied in other research. This thesis begins when the Russian raids were over. This was a year when the foreign trade still was relatively free and was untouched by the 17th century’s regulations. After 1721 the policies that would be introduced to increase Sweden's level of self-sufficiency and strengthen ties with the North Sea area had several components. Besides the economic policy, the main sources for the thesis are the city toll records. The trade policies in the shape of tolls and fees, import and consumption bans etc. and the commercial policies together became different kinds of political tools used for several purposes. The conclusion of this thesis is that the economic policies made the Stockholm importers adapt their trade to the change. The import bans and sumptuary laws had an effect. The economic policies gave rise to an increase in the import of textile raw materials. The rise in toll costs and import fees contributed to displacing the foreign trade towards other areas. The change in the economic policies was successful in the sense that it gave rise to new conditions for domestic production within the textile sector and forced Stockholm's importers to adapt their foreign trade.
|
|
| 3. |
- Almgren, Maria, et al.
(författare)
-
Länge leve skolan! En text om utbildning, estetik och skolutveckling
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna skrift har arbetats fram av en grupp studenter på Lärande och samhälle som fortsättning och utveckling av examinationsuppgift på en terminslång kurs, där de hade att iscensätta ett dokumentärfilmsprojekt på högstadiet. Projektet ägde rum inom ramen för huvudämnet Kultur, medier, estetik (KME) - skapat genom en sammanslagning av estetiska ämnen med medie- och kulturstudier 2001 – som ända från starten har tillskrivit det estetiska en särskild förmåga att vända upp och ner på invanda synsätt och kritiserat skolan för att inte lämna tillräckligt utrymme åt denna radikala potential. Den som är det minsta intresserad av skol- och kulturarbete kan inte undgå att dras in i det nät av glödande engagemang, intrikata spörsmål och brottstycken av teoretiska diskussioner som dessa sju studenter väver. Man kommer mycket nära de problem de brottas med utan att någonsin hitta några definitiva svar. Viljan att göra nytt tillsammans med eleverna och med utgångspunkt i deras horisont är obändig. Men så är det ramarna för arbetet... De sju befinner sig i ett interregnum, i en korseld av krav från lärarutbildarna, lärarna på skolan och eleverna, som påminner dem: "Ni är inte våra lärare. Ni kommer hit några timmar i veckan från någon annanstans". Ingenting visar sig vara enkelt. Varför gläds inte eleverna åt att få göra något som kan få betydelse för dem "på riktigt"? Vad är egentligen skillnaden mellan dokumentär- och fiktionsfilm? Hur bedömer man elevernas prestationer i ett så pass öppet projekt? Finns det över huvud taget rum i dagens skola för en pedagogik som vill vara på en gång passionerad, polyfon, prövande och provokativ? Alla dessa är ord som väl kännetecknar skriftens första del, ett grafiskt kaos av utlagda spår som läsaren kan välja bland att följa. Här får man en "cut-up-bild" av de tankevärldar som studenterna försöker orientera sig mot och inom. Den läsare som finner estetiken för provocerande kan alltid börja med andra delen i stället, som analytiskt redogör för de olika filmprojekten. Del tre, slutligen, diskuterar förutsättningarna för de förhållningssätt som utvecklats inom KME att göra sig gällande inom ramen för den nya läroplanen Lgr 11.
|
|
| 4. |
- Ascher, Henry, 1953, et al.
(författare)
-
Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet ensamkommande barn innefattar enligt svensk lag asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från såväl föräldrar som annan vuxen person som kan anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller barn som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Vår systematiska genomgång av den vetenskapliga litteraturen har inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga. Vår systematiska genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga, har resulterat i sju övergripande teman (teman på nivå tre*): – Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas erfarenheter av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid. – Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga. – Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter. – Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, för att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron. – Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet men också möjligheter till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i de olika relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling. – Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården. – Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och att stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet i tillvaron. * Teman på nivå tre är formulerade så att de centrala budskapen ska framgå. De har använts för att ordna och presentera resultatet på ett enkelt och läsvänligt sätt. Temana har kondenserats utifrån samtliga andra nivåns teman, oavsett evidensstyrka.
|
|
| 5. |
- Axelsson, Mette, et al.
(författare)
-
Mat vid diabetes. : En systematisk översikt med utvärdering av effekter samt hälsoekonomiska och etiska aspekter.
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SlutsatserTyp 1- och typ 2-diabetes Det finns ett samband mellan att äta medelhavskost och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (måttlig tillförlitlighet). Det finns ett samband mellan att äta en större andel2 fibrer eller baljväxter och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (måttlig tillförlitlighet). Det kan även finnas ett samband mellan att äta en större andel nötter och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (låg tillförlitlighet) samt lägre risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom (låg tillförlitlighet). Det finns ett samband mellan att dricka mer2 kaffe och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak och lägre risk att dö i förtid i kranskärlssjukdom (måttlig tillförlitlighet) samt möjligen en lägre risk att dö i förtid i hjärt- och kärlsjukdom (låg tillförlitlighet). Det råder generell brist på studier med lång uppföljningstid som jämför inverkan av olika slags kostråd på överlevnad, diabeteskomplikationer, diabetesremission3, livskvalitet och biverkningar. Tillförlitligheten av befintliga resultat är dessutom mycket låg för de flesta koster, kostbehandlingar, livsmedel och näringsämnen som har utvärderats. Effekter på hälsa och relaterade mått kan i dessa fall inte bedömas.2. Begreppet ”större andel” eller ”mer” avser inte nödvändigtvis att äta eller dricka mer totalt utan att öka mängden av ett visst livsmedel genom att byta ut annan mat eller dryck.Typ 2-diabetes Det kan finnas ett samband mellan att äta en större andel mättat fett och högre risk för att dö i förtid av hjärt- och kärlsjukdom (låg tillförlitlighet). Det kan även finnas ett samband mellan att äta en större andel enkelomättat fett och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (låg tillförlitlighet). En behandling med en initial period av kraftigt minskat energiintag med hjälp av lågenergipulver (VLED) med efterföljande övergång till mat för viktstabilitet jämfört med vanlig kostbehandling har gynnsamma effekter på livskvalitet (enligt EQ-5D), långtidsblodsocker (HbA1c) och vikt upp till 12 månader (måttlig tillförlitlighet)4. Vidare kan metoder där VLED ingår ha gynnsamma effekter på diabetesremission5 och midjeomfång upp till 12 månader (låg tillförlitlighet) och långtidsblodsocker (HbA1c) upp till 24 månader (låg tillförlitlighet). Intensiv livsstilsbehandling därlågfettkost kombineras med fysisk aktivitet och minskat energiintag har gynnsamma effekter jämfört med vanlig kostbehandling på långtidsblodsocker (HbA1c), vikt, kroppsmasseindex (BMI), midjeomfång och vissa blodfetter upp till 12 månader (måttlig tillförlitlighet)3. Viktminskningen kan kvarstå upp till omkring 10 år (låg tillförlitlighet). Behandlingen kan leda till bättre fysisk livskvalitet upp till 8 år (låg tillförlitlighet) medan effektskillnaden i psykisk livskvalitet under samma tid kan vara obefintlig eller försumbar (låg tillförlitlighet). Jämförelsen påvisar ingen förändrad risk att dö i förtid oavsett orsak eller att dö eller insjukna av kardiovaskulära orsaker efter omkring 10 år (låg tillförlitlighet). I det hälsoekonomiska perspektivet är intensiv livsstilsbehandling mer resurskrävande än vanlig kostbehandling, och beräkningar visar små eller inga vinster i kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) på individnivå. Energirestriktion i samband med intensiv livsstilsbehandling med ketogen kost eller med högproteinkost (20 E%) i kombination med fysisk aktivitet jämfört med vanlig kostbehandling kan ge en viktminskning upp till 11 månader (låg tillförlitlighet) men det saknas studier som kan visa om vikten kan bibehållas på längre sikt. Det saknas studier som undersökt kliniskt viktiga utfall som dödlighet, kardiovaskulära sjukdomar, livskvalitet och diabetesremission.3. Gäller endast vid typ 2-diabetes.4. Utgår från individer med en medelkroppsvikt på cirka 100 kg och medel-HbA1c på 60 mmol/mol.5. Resultaten för utfallet diabetesremission (att uppnå normala blodsockervärden) gäller när en diabetesdiagnos sattes för mindre än 6 år sedan eller för mindre än 3 år sedan. Definitionen för diabetesremission var ett HbA1c på mindre än 48 mmol/mol och att samtidigt vara fri från blodsockersänkande läkemedel.Graviditetsdiabetes Det saknas studier om kost vid graviditetsdiabetes med tillräcklig tillförlitlighet för att kunna bedöma effekterna.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Flygare, Sara, 1976-
(författare)
-
The Cooperative Challenge : Farmer Cooperation and the Politics of Agricultural Modernisation in 21st Century Uganda
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main purpose of this dissertation is to study whether the official rhetoric on the role that cooperatives could play in the quest for agricultural modernisation in Uganda have any resemblance with how farmers view the benefits and problem with cooperation. This question was motivated by the political initiative in the early 21st century to revive the cooperative movement in Uganda, a movement burdened with a history of political intervention and difficulties to adapt to a de-regulated agricultural market system. In the thesis, the move to revive the cooperative movement is linked to another more encompassing political initiative, that of the modernisation and commercialisation of small-scale agriculture. The book consists of two empirical studies, where interviews and text analysis have been important research methods. By first analysing the rhetoric emanating from political institutions and donor agencies, the conclusion is drawn that cooperatives are seen primarily as an institutional device which, it is hoped, will fill spaces that have been abandoned by the state and not filled with private sector initiatives.A focused case study of a dairy cooperative and a number of its members in Uganda shows that farmers’ expectations of the cooperative to some extent converge with those revealed in the first study: for example they expected the cooperative to provide a stable outlet for their production of milk. The interviews and quantitative analysis indicate that farmers’ preferences for both fast cash and a stable income can create incentives for members to free-ride on the collective efforts of their fellow members. This can be cumbersome in a competitive marketing situation where other buyers compete with the cooperative for the members’ produce. The cooperative can find it difficult to secure a necessary level of member commitment if members do not share a common code of conduct.
|
|
| 10. |
|
|
