| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Jood, Katarina, et al.
(author)
-
Faktorer i arbetslivet och återgång till arbete efter stroke eller risk för ny stroke : en kunskapsöversikt
- 2021
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Syftet med kunskapsöversikten var att sammanfatta och värdera kunskapsläget vad gäller arbetsrelaterade faktorer som påverkar återgång i arbete efter stroke och om det finns faktorer i arbetslivet som kan påverka risken för att återinsjukna i stroke. En litteratursökning genomfördes i tre databaser och omfattade studier publicerade till och med januari 2019. För att en studie skulle tas med i kunskapssammanställningen krävdes att: – det var en originalartikel – studiepopulationen utgjordes av personer som drabbats av stroke – återgång i arbete eller återinsjuknande i stroke fanns med som utfallsmått – minst en arbetsrelaterad exponeringsfaktor hade studerats Totalt identifierades 2 864 publikationer i databaserna och efter genomgång kvarstod 33 publikationer som inkluderades i kunskapssammanställningen. Kvantitativa metoder hade använts i 27 studier och kvalitativa metoder hade använts i sex studier. De inkluderade studierna var utförda i 16 olika länder. Uppföljningstid och definition av återgång i arbete varierade betydligt mellan studierna. Ett fåtal, ofta breda, arbetsrelaterade faktorer hade undersökts i relation till återgång i arbete efter stroke. De två vanligaste jämförelserna var tjänstemän jämfört med arbetare och icke-manuellt jämfört med manuellt arbete. Andra jämförelser var anställningsform, offentlig/privat sektor, storlek på företag samt organisatoriska och psykosociala faktorer. Resultaten tyder på att personer med tjänstemannayrken respektive personer med icke-manuella arbeten återgår till arbete efter stroke i högre utsträckning än arbetare och personer med manuella arbeten men resultaten är inte entydiga. För de övriga arbetslivsfaktorerna är kunskapsunderlaget alltför osäkert för att kunna dra slutsatser om deras betydelse för återgång i arbete. I de kvalitativa studierna framkom det att stöd från arbetsgivare och kollegor, samt flexibilitet på arbetsplatsen rapporterades som viktiga främjande faktorer för återgång i arbete. Bristande stöd, arbetsrelaterad stress och bristande kunskap om stroke hos arbetsgivaren angavs som faktorer som kan hindra eller försvåra återgång till arbete efter stroke. Inga studier där arbetslivsfaktorer analyserades i relation till risk för återinsjuknande i stroke identifierades i litteratursökningen.
|
|
| 4. |
- Jood, Katarina, 1966
(author)
-
Stroke hos yngre
- 2007
-
In: Vårdalinstitutets tematiska rum: Stroke-vård, omsorg och rehabilitering. - : Vårdalinstitutet.
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Elektronisk artikel: www.vardalinstitutet.net
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Rosengren, Björn, et al.
(author)
-
EPA – en modell för att träna och bedöma dagligt läkarjobb
- 2019
-
In: Läkartidningen. - : Läkartidningen Förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 116:19-20
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Entrustable Professional Activities (EPAs) define observable key tasks that a doctor should be able to do independently after having completed a certain level of education. Progression is facilitated by frequent assessments of the defined activities, with increased degree of independence. The observations should be supported by constructive feed-forward. EPA is currently used in several countries both in undergraduate and post graduate education. In the context of pending changes in Swedish legislation regarding undergraduate education qualifications ordinance and medical licensing, a Swedish national work group has begun to define Swedish EPA for the future undergraduate education.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
