| 1. |
- Baumert, Nicolai, et al.
(författare)
-
Technology-adjusted carbon accounting
- 2022
-
Ingår i: Handbook on Trade Policy and Climate Change. - 9781839103230 ; , s. 256-271
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- We present technology-adjusted consumption-based accounting (TCBA) – a measure of shared responsibility for global greenhouse gas emissions. Unlike in conventional consumption-based accounting (CBA), countries are assigned the emission responsibility for the technology they use to produce their exports. This ensures that national emission responsibilities are not driven by differences in export production technology. If the technology for exports is less (more) carbon-intensive than world average for the relevant product group, the exporters are credited (penalized) for providing the world with these goods. By comparing the evidence on TCBA trends to conventional findings on CBA and production-based accounting (PBA) for the period 2000–2014, the map of emission responsibility is redrawn – albeit not in a way that systematically favors developed or developing countries. Lastly, we discuss how TCBA has been received in academia and among policy makers since its conceptualization.
|
|
| 2. |
- Granér, Staffan, et al.
(författare)
-
HT Forum : Miljöns historia
- 2011
-
Ingår i: Historisk Tidsskrift. - 0018-263X .- 1504-2944. ; 131:1, s. 64-84
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Jiborn, Magnus, et al.
(författare)
-
Consumption versus Technology: Drivers of Global Carbon Emissions 2000–2014
- 2020
-
Ingår i: Energies. - : MDPI AG. - 1996-1073. ; 13:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study utilizes recently published environmental extensions to the World Input–Output Database (WIOD) to compare production-based, consumption-based and technology-adjusted carbon emissions for 44 countries and country groups for the period 2000 to 2014. Results show some significant shifts in global emission trends compared to similar studies of the period before 2009. For 20 European Union (EU) countries and the US, emissions decreased over the period regardless of measure, and the same was true for the EU. Since GDP grew in 18 of these countries, the results provide unambiguous evidence for absolute, albeit modest, decoupling of economic growth from carbon emissions. The large increase in global emissions that nevertheless occurred during the period was driven almost entirely by increasing consumption in China and developing countries.
|
|
| 4. |
- Kaijser, Arne, et al.
(författare)
-
Framtida energiomställningar i historiskt perspektiv
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ör att kunna begränsa temperaturökningen till högst två grader över förindustriell nivå behöver de globala utsläppen kulminera före år 2020 och halveras till år 2050 relativt 1990 års nivå. Det betyder att de utvecklade länderna i Europa och Nordamerika behöver minska sina utsläpp med minst 80 procent till år 2050. En sådan radikal minskning innebär i praktiken att vi måste göra en samhällsomställning till en ekonomi som bygger på fossilfri energitillförsel och fossilfri produktion. Stora omvandlingar av samhällsekonomin har hänt förut, t.ex. i samband med industrialismens genombrott. Men vad är möjligt att klara av i form av omställning av framtida energisystem och långlivade infrastrukturer? Hur snabbt kan en framtida samhällsomställning till låga utsläpp ske? Vilka drivkrafter och hinder finns det för en klimatomställning? Vetenskapliga synteser, t.ex. ”Scientific perspectives after Copenhagen” har dragit slutsatsen att det finns tekniska begränsningar med att ställa om samhället snabbt. En omställningstakt på över 4 procent per år har bedömts vara praktiskt svårgenomfört med tanke på livslängden hos energi- och industrianläggningar samt transportinfrastrukturer liksom de stora nyinvesteringar och kostnader som en så snabb omställning skulle innebära.Dessa utgångspunkter för vad som krävs för att klara tvågradersmålet har intresserat Naturvårdsverket att låta forskare syntetisera aktuell forskningskunskap om historiska samhällsomställningar och dra slutsatser om möjligheten för en framtida omställning till mycket låga växthusgasutsläpp. Föreliggande studie analysererar ett antal genomgripande förändringar sedan 1800-talets mitt under den första, andra och tredje industriella revolutionen och för en avslutande diskussion om möjligheter och utmaningar för att lyckas med en klimatomställning. Studien har finansierats av Naturvårdsverkets forskningsanslag och utförts av Professor Arne Kaijser vid Institutionen för filosofi och teknikhistoria på Kungliga Tekniska Högskolan samt av Professor Astrid Kander vid Ekonomisk-historiska institutionen på Lunds Universitet. Innehållet i rapporten och de slutsatser som dras där står forskarna fullt ut själva för.
|
|
| 5. |
- Kander, Astrid, et al.
(författare)
-
Hur mäta klimatnyttan av svensk export?
- 2020
-
Ingår i: Fossilfritt Sverige : En antologi om klimatomställningen i praktiken - En antologi om klimatomställningen i praktiken. - 9789187777936 ; , s. 13-24
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nielsen, Tobias, et al.
(författare)
-
The risk of carbon leakage in global climate agreements
- 2021
-
Ingår i: International Environmental Agreements: Politics, Law and Economics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1567-9764 .- 1573-1553. ; 21:2, s. 147-163
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although climate change and international trade are interdependent, policy-makers often address the two topics separately. This may inhibit progress at the intersection of climate change and trade and could present a serious constraint for global climate action. One key risk is carbon leakage through emission outsourcing, i.e. reductions in emissions in countries with rigorous climate policies being offset by increased emissions in countries with less stringent policies. We first analyze the Paris Agreement’s nationally determined contributions (NDC) and investigate how carbon leakage is addressed. We find that the risk of carbon leakage is insufficiently accounted for in these documents. Then, we apply a novel quantitative approach (Jiborn et al., 2018; Baumert et al., 2019) to analyze trends in carbon outsourcing related to a previous international climate regime—the Kyoto Protocol—in order to assess whether reported emission reductions were offset by carbon outsourcing in the past. Our results for 2000–2014 show a more nuanced picture of carbon leakage during the Kyoto Protocol than previous studies have reported. Carbon outsourcing from developed to developing countries was dominated by the USA outsourcing to China, while the evidence for other developed countries was mixed. Against conventional wisdom, we find that, in general, countries that stayed committed to their Kyoto Protocol emission targets were either only minor carbon outsourcers or actually even insourcers—although the trend was slightly negative—indicating that binding emissions targets do not necessarily lead to carbon outsourcing. We argue that multiple carbon monitoring approaches are needed to reduce the risk of carbon leakage.
|
|
