| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Enqvist, Johan, 1982-
(författare)
-
Stewardship in an urban world : Civic engagement and human–nature relations in the Anthropocene
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Never before have humans wielded a greater ability to alter and disrupt planetary processes. Our impact is becoming so noticeable that a new geological epoch has been proposed – the Anthropocene – in which Earth systems might no longer maintain the stable and predictable conditions of the past 12 millennia. This is particularly evident in the rapid expansion of urban areas, where a majority of humans now live and where environmental changes such as rising temperatures and habitat loss are happening faster than elsewhere. In light of this, questions have been raised about what a more responsible relationship between humans and the rest of the planet might look like. Scholars in sustainability science employ the concept of ‘stewardship’ in searching for an answer; however, with multiple different applications and definitions, there is a need to better understand what stewardship is or what novelty it might add to sustainability research. This thesis investigates stewardship empirically through two case studies of civic engagement for protecting nature in cities – Bengaluru, India and New York City, USA. Further, the thesis also proposes a conceptual framework for how to understand stewardship as a relation between humans and the rest of nature, based on three dimensions: care, knowledge and agency. This investigation into stewardship in the urban context uses a social–ecological systems approach to guide the use of mixed theory and methods from social and natural sciences. The thesis is organized in five papers. Paper I reviews defining challenges in managing urban social–ecological systems and proposes that these can more effectively be addressed by collaborative networks where public, civic, other actors contribute unique skills and abilities. Paper II and Paper III study water resource governance in Bengaluru, a city that has become dependent on external sources while its own water bodies become degraded and depleted.Paper II analyzes how locally based ‘lake groups’ are able to affect change through co-management arrangements, reversing decades of centralization and neglect of lakes’ role in Bengaluru’s water supply.Paper III uses social–ecological network analysis to analyze how patterns in lake groups’ engagements and collaborations show better fit with ecological connectivity of lakes.Paper IV employs sense of place methods to explore how personal bonds to a site shapes motivation and goals in waterfront stewardship in New York City. Finally,Paper V reviews literature on stewardship and proposes a conceptual framework to understand and relate different uses and underlying epistemological approaches in the field. In summary, this thesis presents an empirically grounded contribution to how stewardship can be understood as a human–nature relation emergent from a deep sense ofcare and responsibility, knowledge and learning about how to understand social–ecological dynamics, and theagency and skills needed to influence these dynamics in a way that benefits a greater community of humans as others. Here, the care dimension is particularly important as an underappreciated aspect of social–ecological relations, and asset for addressing spatial and temporal misalignment between management institutions and ecosystem. This thesis shows that care for nature does not erode just because green spaces are degraded by human activities – which may be crucial for promoting stewardship in the Anthropocene.
|
|
| 4. |
- Nicholls, Ian A., et al.
(författare)
-
Molecularly imprinted polymers: unique possibilities for environmental monitoring
- 2002
-
Ingår i: Proceedings of Kalmar Eco-Tech'01 : conference on leachate and waste water treatment with high-tech and natural systems : the 3rd International Conference on the Establishment of Cooperation Between Companies/Institutions in the Nordic Countries and the Countries in the Baltic Sea Region : November 26 to 28, 2001 Kalmar, Sweden. - : Högskolan i Kalmar. ; , s. 285-288, s. 285-288
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Nåbo, Arne, et al.
(författare)
-
Förares tankar om framtida automatiserad bilkörning : en fokusgruppstudie
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det man ofta avser med automatiserad körning är möjligheten att låta föraren överlåta en del- eller hela köruppgiften till fordonet själv. Det kan även handla om att fordonet själv ska kunna ta över kontrollen i en situation som föraren inte klarar av. Metoden diskussion i fokusgrupp har använts för att få en bred och omfångsrik beskrivning av hur förare kan resonera kring automatiserad körning. Fyra diskussioner genomfördes med totalt 28 deltagare. Deltagarna ombads att tänka i framtida (5-20 år) möjligheter. Frågeställningar som gavs var: Vad ser man framför sig? Finns det skäl att införa automatiserad körning? Vilka funktioner vill man ha? Finns det för- och nackdelar? Hur skulle man kunna tänka kring tillit/säkerhetsfrågor om man har en bil som kör av sig själv? Den första delen av diskussionen var mer generellt fokuserad på synpunkter på automatiserad körning. Sedan fick deltagarna se filmklipp som exemplifierade olika grader av automatiserad körning, och diskussionen handlade om reflektioner på dessa. Sist fick deltagarna fylla i en enkät för att fånga varje individs tankar och åsikter. Flera olika infallsvinklar belystes och ämnen i fokus var kopplat till vem automatiserad körning är till för och vem som har råd. En hel del av diskussionen handlade om säkerhet med lite olika infallsvinklar, till exempel om det medför en ökad hastighet, tekniska problem och om datasäkerhet. En oro var att framtidens förare tappar kunskap och att utbildning blir viktigt. När det gällde framtidens fordon var det inte helt självklart att det man ser framför sig är en bil som den ser ut idag. Frågor kring ansvar, lagar och förordningar diskuterades också. En lång lista med innovativa lösningar blev även utfallet från gruppernas diskussioner. När det gällde de helautomatiserade systemen så var deltagarna mer positivt inställda till system där föraren övervakar det som sker, än system där föraren kan ägna sig åt annat. Deltagarna var i allmänhet mer positivt inställda till system som finns idag, än till mer avancerade, framtida system. Generellt kunde det noteras att vissa förare ville ha automatik för de tråkiga långa körpassen (dvs. av komfortskäl), medan andra ville ha automatik för att klara av svåra körsituationer (dvs. av säkerhetsskäl). Båda dessa behov behöver sannolikt tillgodoses i framtiden.
|
|
