| 1. |
- Bång, Magnus, et al.
(författare)
-
Automatisk trafikövervakning genom AI i svenska farvatten : Slutrapport AutoMon Del I
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna slutrapport redogör för resultatet av projektet: AutoMon Del I—Automatisk trafikövervakning genom AI i svenska farvatten (TRV2019/95873). Projektägare är Linköpings universitet och genomförts tillsammans med Sjöfartsverket, SAAB, VTI, och Luftfartsverket. Vi kommer i denna rapport redogöra för resultaten samt diskutera framtida utmaningar med konceptet AutoMon. Syftet med AutoMon är att undersöka och belysa problemområdet automatiserad trafikövervakning genom att implementera en AI-demonstrator för svenska farvatten, initialt med fokus på att detektera anomalier i trafiken, och där hanteringen (dvs. granskning och lösning) av problemsituationer lämnas över till en mänsklig operatör. Förekomsten av fartygsolyckor och -incidenter, med potentiellt stora konsekvenser för individ och miljö - utanför etablerade VTS-områden - visar på behovet av utökad övervakning av sjötrafiken i svenska farvatten för att möjliggöra proaktiva åtgärder för att minimera olycksrisker till sjöss. Forskningsprojektet undersöker hur en hög nivå av automation kan användas för att upptäcka och hantera trafikavvikelser på svenskt vatten samt ge möjlighet till s.k. situational awareness (lägesbild) över hela dess yta, samtidigt som stöd för centralt eller distribuerat beslutsfattande ges. Runt om i världen förekommer även manipulation av AIS-systemet och dess positionsangivelser; ett problem som sannolikt kommer att öka även i Sverige. Båda problemställningarna är globala, vilket ger hög relevans. Lösningar har högt värde där digitalisering och artificiell intelligens kan användas som medel för ökad sjösäkerhet (safety och cyber security).
|
|
| 2. |
- Vierth, Inge, et al.
(författare)
-
Kartläggning av godstransporterna i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten sammanfattar sex delprojekt som ingår som underlag till Trafikanalys uppdrag från regeringen att redovisa ett kunskapsunderlag och nulägesanalys av gods-transporter i Sverige. Regeringsuppdraget innefattar också hur statistiken och kunskapsuppbyggnaden på området kan utvecklas.
|
|
| 3. |
- Alfredsson, Magnus, et al.
(författare)
-
Funktionskriterier för vägkonstruktioner : Förstudie
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det projekt som här rapporteras har som syfte att identifiera och beskriva de svårigheter och möjligheter som totalentreprenader medför, respektive erbjuder, för alla parter. Målet är att utveckla totalentreprenader på ett sådant sätt att branschens effektivitet ökas. Denna rapport är en förstudie där det studerats vilka krav som byggherren ska ställa på utföraren av en vägkonstruktion i en totalentreprenad med funktionsansvar och hur utföraren ska verifiera kraven. Arbetet har genomförts med medlemmar från olika aktörer i branschen och omfattat främst litteraturstudier och intervjuer. Kunskaper och erfarenheter har sammanställts och analyserats för att slutligen kondenseras ned till ett antal förslag till fortsatt arbete.Förstudien har pekat ut ett antal områden som viktiga för att påskynda framtida utveckling av totalentreprenader:Terminologi – idag råder viss begreppsförvirringAnalys av funktionella krav i tidigare projektTrafikantkravMiljökravUtveckling av funktionella krav i samverkanVäghållarekonomiRegelbetingade begränsningar av funktionella kravUppföljning och underlättande av erfarenhetsackumuleringImplementering av nya mått och mätmetoder
|
|
| 4. |
- Fukushima, Nanna, 1978-, et al.
(författare)
-
Fossilt till bio : Klimatpåverkan av drivmedelsdistribution
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att ökad användning av biodrivmedel anses vara viktig för att uppnå klimatmålen i Sverige och EU, råder det idag brist på kunskap om hur produktionen och distributionen av biodrivmedel påverkar de svenska växthusgasutsläppen. Samtidigt har beroendet av importerat bränsle för drivmedelsförsörjningen i Sverige blivit en nationell säkerhetsfråga, vilket kräver ökad kunskap om utvecklingen av framtidens fossilfria transportsystem. Målet med denna förstudie är att utforska och kartlägga produktionen, distributionen och efterfrågan av drivmedel i Sverige idag. Inom ramen för en huvudstudie planerar vi sedan att analysera och studera hur en förändrad drivmedelslogistik, kopplad till användningen och produktionen av biodrivmedel, kan komma att se ut och vilka konsekvenser det får för landets växthusgasutsläpp. En särskild fokus kommer att läggas på att undersöka hur nettoutsläppen påverkas av en ökad självförsörjning av biodrivmedel i Sverige. Ett ytterligare delmål med förstudien har varit att etablera ett starkt konsortium för att erhålla en korrekt nulägesbild och för att fylla eventuella kunskapsluckor. Inför rapporteringen av denna förstudie har vi samarbetat med Energimyndigheten och Drivkraft Sverige, en branschorganisation för drivmedel. Dessutom har vi inlett ett samarbete med Skogforsk, ett skogsforskningsinstitut med gedigen kunskap om användningen av skogliga resurser som råmaterial för biodrivmedelsframställning, vilket är den potentiellt mest betydelsefulla råvaran för storskalig biodrivmedelsproduktion i Sverige. Genom denna förstudie har vi lagt en solid grund för fortsatta analyser där resultaten kommer att bidra till att möjliggöra effektivisering av biodrivmedelsdistributionen och ge rekommendationer för politiska åtgärder som minskar växthusgasutsläppen. Förstudien har genomförts av VTI och partners med finansiering från Triple F.
|
|
| 5. |
- Holmgren, Kristina, 1977-, et al.
(författare)
-
KNOGA. Fossilfri framdrift för tunga långväga godstransporter på väg : kostnadsfördelning och risker för olika aktörer (Executive summary)
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Användningen av förnybar energi i transportsektorn behöver öka för att vi ska nå de svenska klimatmålen om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporterna med 70 procent till 2030, och nettonollutsläpp från samtliga sektorer till 2045. Ökningen av förnybara drivmedel behöver ske i alla segment och över hela fordonsflottan.Idag används främst diesel som drivmedel för tunga långväga godstransporter på väg men det finns alternativ för fossilfri framdrift. Denna studie har kvantifierat kostnadsstrukturer och analyserat riskfördelning mellan olika aktörer för fossilfria framdriftstekniker för tunga långväga godstransporter på väg och jämfört dem med alternativet att fortsätta använda diesel som drivmedel. Följande tekniker är inkluderade i studien: biobränslen (flytande och gasformiga), batterielektriska fordon (BEV), elvägar (tre olika tekniker), vätgasdrivna bränslecellsfordon (H2-FCEV) samt elektrobränslen. Beräkningar görs för år 2030 och 2045. Från de fem huvudkategorierna för fossilfri framdrift har ett antal representativa motortekniker, bränsleproduktionstekniker och råvaror valts ut för att analyseras i detalj. Detta har resulterat i ett trettiotal olika fossilfria alternativ till dagens användning av fossil diesel
|
|
| 6. |
- Holmgren, Kristina, 1977-, et al.
(författare)
-
KNOGA. Fossilfri framdrift för tunga långväga transporter på väg : Kostnadsfördelning och risker för olika aktörer
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att nå de svenska klimatmålen om att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter (undantaget flyget) med 70% till 2030 och om att nå nettonollutsläpp för samtliga sektorer till 2045behöver användningen av förnybar energi i transportsektorn öka. Denna studie kvantifierar kostnadsstrukturer och analyserar riskfördelning mellan olika aktörer förfossilfria framdriftstekniker för tunga långväga godstransporter på väg. Följande tekniker är inkluderade i studien: biobränslen (flytande och gasformiga), elfordon med batterier (BEV), elvägar (tre olika tekniker), vätgasdrivna bränslecellsfordon samt elektrobränslen.I denna studie görs också en jämförelse avseende de olika framdrivningsteknikernas växthusgasutsläpp där bränsle/energianvändning, batteriproduktion (för tekniker med elektrisk framdrivning) och elvägsinfrastruktur inkluderas.Analyserna görs för två typer av lastbilar: HGV40 och HGV60. HGV40 är en tung lastbil med en tillåten bruttovikt om max 40 ton som används inom hela Europa. HGV60 är en lastbil med en tillåten bruttovikt om max 60 ton som står för merparten av transportarbetet med lastbil i Sverige, men som bara är tillåten i ett fåtal andra europeiska länder. Beräkningar görs för år 2030 och 2045.Kostnader för de olika teknikalternativen redovisas i vad vi i denna studie har valt att kalla relativ mobilitetskostnad. Den relativa mobilitetskostnaden inkluderar: fordonens investeringskostnader, service och reparationer av fordon samt drivmedelskostnader. Drivmedelskostnaderna består av produktions-och distributionskostnader för drivmedel, där distributionskostnaderna inkluderar bådedirekta kostnader för distribution av drivmedel från produktionsanläggning till pump, samt investeringskostnader och underhåll för distributionsinfrastruktur (d.v.s. underhåll för elväg, ladd-infrastruktur eller tankstation). Genom att tydligt presentera de olika delarnas bidrag till den relativa mobilitetskostnaden erhålls en bild av hur kostnaderna för de olika framdrivningsteknikerna fördelar sig mellan fordonsinvestering, service och reparation av fordon, drivmedelsproduktions-kostnader och distributionsinfrastruktur. Alla kostnader beräknas utan skatter och avgifter. En analys som visar påverkan på den relativa mobilitetskostnaden då man belastar alternativen med en CO2-kostnad för bränsle/energianvändningen inkluderas också i studien
|
|
| 7. |
- Johansson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Sjöfart mot svensk hamn 2007 till 2019 : förändringar i volym, struktur och rörelsemönster
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det har länge funnits en outnyttjad potential i möjligheten att via positioneringsdata för fartyg kunna studera sjöfart mot svensk hamn ur ett bredare perspektiv, med beaktande av att sjöfartsnäringen agerar mot en större marknad än den svenska och planerar för godstransporter i hela Östersjöområdet. I detta projekt undersöks därför möjligheten att kunna utnyttja den information om fartygsrörelser som samlas in via det automatiska identifikationssystemet (AIS) och hur denna information kan komplettera den som finns tillgänglig via den officiella statistiken över sjötrafik mot svensk hamn. Med hjälp av AIS går det att sammanställa hur enskilda fartyg rör sig i Östersjön, Kattegatt och östra delarna av Skagerack genom att varje fartyg lämnar en geografisk positionering ungefär var tionde sekund. För att kunna använda denna information krävs någon form av metod för att hantera den datamängd som genereras. I detta projekt har en metod utvecklats som översiktligt består av två steg. I ett första steg begränsas datamängden i AIS genom att endast datapunkter när fartyg passerar in till och ut från hamnar sparas. För varje passage in till respektive ut från hamn finns därmed ett datum och en tidpunkt. I ett andra steg sekvenseras anlöpen för varje givet fartyg i kronologisk ordning så att dess rörelsemönster mellan hamnarna i hela Östersjöområdet kan följas. Slutligen kan dessa datapunkter matchas mot den datuminformation som finns för fartygsanlöp i den officiella statistiken. Denna matchning gör att den databas som skapas kan tillföras information om lastad och lossad godsvikt vid anlöpen i de svenska hamnarna. Med hjälp av den databas som skapats har utvecklingen av den del av sjöfarten som arbetar mot svensk hamn studerats för perioden 2007 till 2018.
|
|
| 8. |
- Karlsson, Rune, et al.
(författare)
-
An outline for a validation database for SAMGODS
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En ny svensk nationell godstransportmodell, SAMGODS, har utvecklats i ett samarbete mellan svenska transportmyndigheter. Under senare tid, då detta system har börjat komma till användning i utredningar, har behovet av en valideringsdatabas vuxit sig allt starkare. Syftet med en sådan databas är att samla alla typer av data som kan användas för validering av modellen samt att underlätta själva valideringsprocessen, det vill säga jämförandet mellan utdata från SAMGODS och (oberoende) externa data. Detta notat presenterar en förstudie för, och ett första steg mot, skapandet av en valideringsdatabas för SAMGODS-systemet. Förstudien fokuserar på två delar; dels vilka datakällor som kan finnas tillgängliga för valideringen, dels hur man kan utforma verktyg som kan användas för att smidigt och enkelt genomföra den. Den senare delen är väsentlig eftersom där föreligger en lång rad praktiska svårigheter vid matchningen mellan SAMGODS-utdata och valideringsdata, vilka riskerar göra valideringsarbetet både tidskrävande och omständligt. Bland sådana svårigheter kan nämnas: den inhomogena strukturen på datatabellerna, de ofta olika avgränsningarna och aggregeringsnivåerna mellan modelldata och valideringsdata, de ibland även skilda tidsperioderna och skilda systemen för varugruppsindelningar samt att elasticiteter inte omedelbart erhålls från SAMGODS-utdata och som dessutom inte alltid är överförbara mellan olika länder/regioner. Ytterligare problem utgör hanteringen av konfidentiella data samt de stora datamängderna. I notatet läggs ett relativt detaljerat förslag fram över hur en valideringsdatabas för SAMGODS kan utformas. Designen av databasen är dock inte begränsad till SAMGODS utan är förhoppningsvis tillräckligt flexibel för att kunna tillämpas även på andra godsmodeller såsom regionala och lokala. En grundläggande idé är att använda ett enhetligt men flexibelt tabellformat för alla relevanta data.
|
|
| 9. |
- Karlsson, Rune, 1956-, et al.
(författare)
-
Valideringsverktyg och valideringsdata till godsmodeller
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten behandlar frågeställningar kring validering av den svenska nationella godstransportmodellen Samgods. I någon mån berörs även valideringsproblematiken i vidare mening. Det är angeläget att ta fram oberoende data och statistik som kan användas för jämförelser med resultat från modellberäkningar. Kvaliteten och tillgängligheten för sådana data är därvid självklara faktorer. Det är även en stor fördel om dessa data är av mångskiftande karaktär och belyser många olika aspekter hos modellresultaten och tas fram regelbundet. I rapporten görs en inventering över datakällor som kan tänkas vara användbara i valideringssyfte. För varje datakälla diskuteras kvalité och tillgänglighet. För statistiskt insamlade data beskrivs kortfattat insamlingsmetodik, osäkerheter och tillgängligheten, som begränsas på grund av sekretessbestämmelserna. Ett separat avsnitt används för att kartlägga intelligenta transport system (ITS) som redan idag kan användas eller kommer kunna användas för insamling av data relevanta för valideringsändamål. Att samla in och sammanställa valideringsdata är emellertid endast en del av problemet. För att kunna jämföra modellutdata med valideringsdata krävs att dessa först matchas samman på samma aggregeringsnivå och för samma avgränsningar, vilket är ett i praktiken relativt komplicerat problem. Ett likartat problem är att matcha och jämföra utdata från olika versioner av Samgodsmodellen. Inom ramen för projektet har en prototyp till ett programverktyg tagits fram som kan göra sådana matchningar. Verktyget och dess handhavande beskrivs också i denna rapport.
|
|
| 10. |
|
|
