| 1. |
- Ammenberg, Jonas, et al.
(författare)
-
Biogas Research Center, BRC : Slutrapport för etapp 1
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biogas Research Center (BRC) är ett kompetenscentrum för biogasforskning som finansieras av Energimyndigheten, LiU och ett flertal externa organisationer med en tredjedel vardera. BRC har en mycket bred tvärvetenskaplig inriktning och sammanför biogasrelaterad kompetens från flera olika områden för att skapa interaktion på flera olika plan:mellan näringsliv, akademi och samhälle,mellan olika perspektiv, samtmellan olika discipliner och kompetensområden.BRC:s vision är:Resurseffektiva biogaslösningar finns genomförda i många nya tillämpningar och bidrar till en mer hållbar energiförsörjning, förbättrat miljötillstånd och goda affärer.BRC:s särskilda roll för att uppnå denna vision är att bidra med kunskapsförsörjning och process-/teknikutveckling för att facilitera utveckling, innovation och implementering av biogaslösningar. Resurseffektivitet är ett nyckelord, vilket handlar om att förbättra befintliga processer och system samt utveckla biogaslösningar i nya sektorer och möjliggöra användning av nya substrat.For BRC:s etapp 1, den första tvåårsperioden mellan 2012-2014, var forskningsprojekten organiserade enligt tabellen nedan. Den visar viktiga utmaningar för biogasproducenter och andra intressenter, samt hur dessa ”angreps” med åtta forskningsprojekt. Fem av projekten var av explorativ karaktär i bemärkelsen att de var bredare och mer framtidsorienterade - exempelvis utvärderade flera möjliga tekniska utvecklingsmöjligheter (EP1-5). Tre projekt hade ett tydligare fokus på teknik- och processutveckling (DP6-8).I den här slutrapporten ges en kortfattad bakgrundsbeskrivning och det finns en introduktion till vad den här typen av kompetenscentrum innebär generellt. Därefter finns mer detaljerad information om BRC, exempelvis gäller det centrumets etablering, relevans, vision, hörnstenar och utveckling. De deltagande organisationerna presenteras, både forskargrupperna vid Linköpings universitet och partners och medlemmar. Vidare finns en mer utförlig introduktion till och beskrivning av utmaningarna i tabellen och kortfattat information om forskningsprojekten, följt av ett kapitel som berör måluppfyllelse och den externa utvärdering som gjorts av BRC:s verksamhet. Detaljerad, listad information finns till stor del i bilagorna.Kortfattat kan det konstateras att måluppfyllelsen överlag är god. Det är speciellt positivt att så många vetenskapliga artiklar publicerats (eller är på gång att publiceras) kopplat till forskningsprojekten och även i det vidare centrumperspektivet. Helt klart förekommer en omfattande verksamhet inom och kopplat till BRC. I etapp 2 är det viktigt att öka andelen mycket nöjda partner och medlemmar, där nu hälften är nöjda och hälften mycket nöjda. Det handlar framför allt om stärkt kommunikation, interaktion och projektledning. Under 2015 förväntas åtminstone två doktorsexamina, där avhandlingarna har stor koppling till forskningen inom etapp 1.I början på år 2014 skedde en extern utvärdering av verksamheten vid BRC med huvudsyftet att bedöma hur väl centrumet lyckats med etableringen samt att granska om det fanns förutsättningar för framtida framgångsrik verksamhet. Generellt var utfallet mycket positivt och utvärderarna konstaterade att BRC på kort tid lyckats etablera en verksamhet som fungerar väl och engagerar det stora flertalet deltagande aktörer, inom relevanta områden och där de flesta involverade ser BRC som en befogad och väl fungerande satsning, som de har för avsikt att även fortsättningsvis stödja. Utvärderingen bidrog också med flera relevant tips och till att belysa utmaningar.Utöver denna slutrapport finns separata publikationer från forskningsprojekten.Arbetet som presenteras i rapporten har finansierats av Energimyndigheten och de medverkande organisationerna.
|
|
| 2. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 3. |
- Björk, Magnus, 1977, et al.
(författare)
-
Exposed Datapath for Efficient Computing
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We introduce FlexCore, which is the first exemplar of a processor based on the FlexSoC processor paradigm. TheFlexCore utilizes an exposed datapath for increased performance. Microbenchmarks yield a performance boost of a factor of two over a traditional five-stage pipeline with the same functional units as the FlexCore.We describe our approach to compiling for the FlexCore.A flexible interconnect allows the FlexCore datapath to bedynamically reconfigured as a consequence of code generation. Additionally, specialized functional units may be introduced and utilized within the same architecture and compilation framework. The exposed datapath requires a wide control word. The conducted evaluation of two micro benchmarks confirms that this increases the instruction bandwidth and memory footprint. This calls for an efficient instruction decoding as proposed in the FlexSoC paradigm.
|
|
| 4. |
- Bång, Magnus, et al.
(författare)
-
Automatisk trafikövervakning genom AI i svenska farvatten : Slutrapport AutoMon Del I
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna slutrapport redogör för resultatet av projektet: AutoMon Del I—Automatisk trafikövervakning genom AI i svenska farvatten (TRV2019/95873). Projektägare är Linköpings universitet och genomförts tillsammans med Sjöfartsverket, SAAB, VTI, och Luftfartsverket. Vi kommer i denna rapport redogöra för resultaten samt diskutera framtida utmaningar med konceptet AutoMon. Syftet med AutoMon är att undersöka och belysa problemområdet automatiserad trafikövervakning genom att implementera en AI-demonstrator för svenska farvatten, initialt med fokus på att detektera anomalier i trafiken, och där hanteringen (dvs. granskning och lösning) av problemsituationer lämnas över till en mänsklig operatör. Förekomsten av fartygsolyckor och -incidenter, med potentiellt stora konsekvenser för individ och miljö - utanför etablerade VTS-områden - visar på behovet av utökad övervakning av sjötrafiken i svenska farvatten för att möjliggöra proaktiva åtgärder för att minimera olycksrisker till sjöss. Forskningsprojektet undersöker hur en hög nivå av automation kan användas för att upptäcka och hantera trafikavvikelser på svenskt vatten samt ge möjlighet till s.k. situational awareness (lägesbild) över hela dess yta, samtidigt som stöd för centralt eller distribuerat beslutsfattande ges. Runt om i världen förekommer även manipulation av AIS-systemet och dess positionsangivelser; ett problem som sannolikt kommer att öka även i Sverige. Båda problemställningarna är globala, vilket ger hög relevans. Lösningar har högt värde där digitalisering och artificiell intelligens kan användas som medel för ökad sjösäkerhet (safety och cyber security).
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Malmaeus, Mikael, et al.
(författare)
-
Bottensedimentens roll för dioxinsituationen i industrirecipienter
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultat och slutsatser från en fältstudie av dioxiner och furaner (PCDD/F) i sediment, vatten och biota i ett antal industrirecipienter och referensområden i södra Bottenhavet samt ett kustområde i norra Östersjön. Projektet har syftat till att undersöka om och hur PCDD/F och i förlängningen andra organiska miljögifter lagrade i sediment i praktiken påverkar halter av dessa ämnen i stationär kustfisk. En större ambition har varit att belysa frågan om huruvida sedimentbundna PCDD/Fs via olika processer tillgängliggörs för ekosystemet. Inledningsvis studerades recipienterna till Norrsundets bruk och Iggesunds bruk samt referensområden detaljerat. Därefter har ytterligare 7 områden tillkommit i syfte att förbättra dataunderlaget. Utanför Norrsundet, Gävle, har en unik möjlighet funnits i och med att pappersmassabruket stängdes i december 2008 och den pågående belastningen på recipienten därmed upphörde. Iggesunds-recipienten var av intresse att studera då noggranna studier av PCDD/F i sediment genomfördes där på 1980-talet. Vi konstaterar att halterna av PCDD/F varierar en hel del mellan olika lokaler. I synnerhet Norrsundet uppvisar högre halter än övriga lokaler i flertalet matriser. Ett föreslaget men ej antaget gränsvärde för miljökvalitetsnorm i fisk enligt vattendirektivet är 0,23 pg/g TEQ. Det sistnämnda värdet överskreds i Iggesund och Norrsundet. Jämförelse med resultat från tidigare studier visar på minskande halter över tid, såväl i sediment som i fisk. Djupprofiler i sediment visar på betydligt högre halter en bit ner i sedimentet som reflekterar den historiska belastningen. I fisk noteras tydligt sjunkande halter av PCDD/F över tid från Norrsundet i ett längre perspektiv. Däremot syns ingen signifikant minskning i fisk efter att Norrsundets fabrik stängdes efter 2008 utan halterna ligger alltjämt högre än övriga provtagningslokaler.Även kongenmönster skiljer sig en hel del såväl inom som mellan matriser. Med statistiska metoder (PCA) kunde en generell åtskillnad mellan kongenprofiler i sediment, bottenfauna och fisk påvisas. Däremot visar metoden inte på någon typisk "skogsindustriprofil", varken i sediment eller i övriga matriser, utan bland de undersökta kongenerna så är variationen mellan lokalerna oförklarad. Samvariationen mellan sediment, bottenfauna och fisk är störst för kongener med troligt lokalt ursprung såsom exempelvis 2378-TeCDF, medan kongener knutna till atmosfärisk deposition (t ex 23478-PeCDF och OCDD) korrelerar dåligt mellan matriser. Beträffande den kongen som bidrar mest till toxiciteten i fet fisk i Bottenhavet, 23478-PeCDF, så konstaterades att lokalt opåverkade kustområden i allmänhet har lika höga halter som industrirecipienterna. Mätningar med passiva provtagare i porvatten och ovanliggande vatten talar för att det pågår ett diffusivt flöde från sediment till bottenvatten. Ytterligare en faktor som talar för att sedimenten spelar en roll för dioxinsituationen i Norrsundet är att halterna i fisk inte sjunkit signifikant under de tre år som fabriken varit stängd. Det finns för övrigt inga belägg för att Norrsundet som fabrik släppt ut mer PCDD/F än andra massafabriker. Mer troligt är att de geomorfologiska förhållandena i recipienten förklarar skillnaden gentemot andra platser — antingen genom att mer miljögifter ackumuleras eller att sedimenten av någon anledning i högre grad påverkar faunan. Sammantaget så är det sannolikt att sedimenten bidrar till halter av PCDD/F i Bottenhavets kustnära ekosystem, men betydelsen av denna påverkan är fortfarande oklar.
|
|
| 7. |
- Rydstedt, Anton, et al.
(författare)
-
Koldioxidavtryck av olika åtgärder mot internbelastning av fosfor i sjöar
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fosfor är ett essentiellt ämne för alla fotosyntetiserande organismer. I sjöar är det framförallt växtplankton som utgör basen för näringsväven. När tillförseln av fosfor till sjöar blir förhöjd, exempelvis genom kommunala och industriella avlopp eller näringsämnesläckage från jordbruksmark, ökar produktionen av växtplankton, ett fenomen benämnt övergödning. Övergödning av sjöar började i slutet av 1960-talet uppmärksammas som ett tilltagande miljöproblem och olika samhälleliga åtgärder vidtogs för att reducera tillförseln av fosfor, exempelvis genom att introducera fosforfällning vid de kommunala avloppsreningsverken.Åtgärderna har i många, men inte alla, fall varit effektiva. Ett skäl till att vissa sjöar fortsatt att uppvisa hög näringsrikedom, trots att den externa tillförseln av fosfor till sjön via tillrinnande vattendrag och direkta punktutsläpp reducerats, är så kallad internbelastning. Normalt sett sker en betydande fastläggning av fosfor i sjöars bottensediment i biologiskt otillgängliga former, men under vissa förhållanden blir denna process mindre effektiv och biotillgänglig fosfor fortsätter år efter år att cirkulera mellan vatten och sediment och stimulerar därmed algproduktionen. Under senare år har samhälleliga åtgärder mot denna internbelastning alltmer kommit att diskuteras och på sina håll har även konkreta åtgärder genomförts. Med livscykelanalyser (LCA) kan effektiviteten i miljöskyddsåtgärder utvärderas utifrån deras sammanvägda miljöpåverkan med hänsyn tagen inte bara till deras positiva verkan på miljön utan även deras potentiellt negativa miljöpåverkan. I den här rapporten har olika åtgärder mot internbelastning av fosfor i sjöar utvärderats och hur dessa åtgärder bidrar till klimatpåverkan.Rapporten har finansierats med stöd av EU:s LIFE-program, inom ramen för LIFE IP Rich Waters
|
|
| 8. |
- Strandberg, Johan, et al.
(författare)
-
Utsläpp till ytvatten från gruvverksamhet - En handbok för beskrivning av påverkan på ytvatten
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Gruvdialogen där Boliden, Havs- och vattenmyndigheten, LKAB, Länsstyrelsen i Västerbotten, Naturvårdsverket, SGU och SveMin deltar är det långsiktiga målet att förbättra miljöprövningen av svenska gruvor. Deltagande organisationer är överens om att en förbättrad miljöprövning leder till förbättrad planeringsmöjlighet för industrin, bättre uppfyllande av industrins kunskapskrav och förenklad myndighetshandläggning; sammantaget ett bättre gemensamt resursutnyttjande och kortare ledtider. För att detta ska uppnås krävs både en större förståelse för och anpassning till respektive aktörers roller, behov och agerande i miljöprövningsprocessen samt en gemensam syn på nödvändig och rimlig omfattning på inlämnat beslutsunderlag i en prövningsprocess enligt miljöbalken. Förstudien i Gruvdialogen pekade ut utsläpp till vatten som ett sakområde som återkommer i samtliga gruvprövningar och som fram till idag ofta är föremål för frågor och kompletteringskrav från granskande myndigheter. Den här handboken ger ett underlag till hur en beskrivning av ett framtida utsläpp till ytvatten från gruvverksamhet kan tas fram. Gruvdialogen avser att följa upp hur tillämpbar handboken bedöms vara i konkreta fall och därefter utvärdera om den behöver revideras och eventuellt utvecklas ytterligare. Handbokens rekommendationer är inte rättsligt bindande. Att verksamhetsutövaren följer handboken är ingen garanti för att granskande myndigheter inte kommer att ha synpunkter på underlaget i ett enskilt mål. Det är alltid en bedömning i det enskilda fallet som måste göras. Likaså är det tänkbart att syftet med utsläppsbeskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen kan uppnås på annat vis eller med andra metoder än de som handboken föreslår.
|
|
| 9. |
- Vierth, Inge, et al.
(författare)
-
Kartläggning av godstransporterna i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten sammanfattar sex delprojekt som ingår som underlag till Trafikanalys uppdrag från regeringen att redovisa ett kunskapsunderlag och nulägesanalys av gods-transporter i Sverige. Regeringsuppdraget innefattar också hur statistiken och kunskapsuppbyggnaden på området kan utvecklas.
|
|
| 10. |
- Alfredsson, Magnus, et al.
(författare)
-
Funktionskriterier för vägkonstruktioner : Förstudie
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det projekt som här rapporteras har som syfte att identifiera och beskriva de svårigheter och möjligheter som totalentreprenader medför, respektive erbjuder, för alla parter. Målet är att utveckla totalentreprenader på ett sådant sätt att branschens effektivitet ökas. Denna rapport är en förstudie där det studerats vilka krav som byggherren ska ställa på utföraren av en vägkonstruktion i en totalentreprenad med funktionsansvar och hur utföraren ska verifiera kraven. Arbetet har genomförts med medlemmar från olika aktörer i branschen och omfattat främst litteraturstudier och intervjuer. Kunskaper och erfarenheter har sammanställts och analyserats för att slutligen kondenseras ned till ett antal förslag till fortsatt arbete.Förstudien har pekat ut ett antal områden som viktiga för att påskynda framtida utveckling av totalentreprenader:Terminologi – idag råder viss begreppsförvirringAnalys av funktionella krav i tidigare projektTrafikantkravMiljökravUtveckling av funktionella krav i samverkanVäghållarekonomiRegelbetingade begränsningar av funktionella kravUppföljning och underlättande av erfarenhetsackumuleringImplementering av nya mått och mätmetoder
|
|
