| 1. |
|
|
| 2. |
- Karlsson, Magnus, et al.
(författare)
-
Daglig skolidrott ger ökad benmassa och successivt minskad frakturrisk
- 2019
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 116:12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the Bunkeflo project, one elementary school increased duration of school physical activity (PA) to 200 minutes/week while 3 control schools continued with 60 minutes/week throughout the nine elementary school years. We then registered fractures in 3534 children, and evaluated the duration of PA, bone mass and muscle strength in a subsample (n=140) during the intervention and 3 years after. The PA intervention was associated with higher duration of PA both during and 3 years after the intervention. With each year of intervention, the fracture incidence rate ratio (IRR) declined in the intervention children so that it was 0.48 (95% CI 0.25, 0.91) the eighth year of intervention. These findings were accompanied by beneficial gain in musculoskeletal traits in both intervention girls and boys (p<0.05). Nine years of daily school-based PA is associated with a progressive reduction in fracture risk, accompanied by beneficial musculoskeletal gains and a more physically active lifestyle.
|
|
| 3. |
- Ammenberg, Jonas, et al.
(författare)
-
Biogas Research Center, BRC : Slutrapport för etapp 1
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biogas Research Center (BRC) är ett kompetenscentrum för biogasforskning som finansieras av Energimyndigheten, LiU och ett flertal externa organisationer med en tredjedel vardera. BRC har en mycket bred tvärvetenskaplig inriktning och sammanför biogasrelaterad kompetens från flera olika områden för att skapa interaktion på flera olika plan:mellan näringsliv, akademi och samhälle,mellan olika perspektiv, samtmellan olika discipliner och kompetensområden.BRC:s vision är:Resurseffektiva biogaslösningar finns genomförda i många nya tillämpningar och bidrar till en mer hållbar energiförsörjning, förbättrat miljötillstånd och goda affärer.BRC:s särskilda roll för att uppnå denna vision är att bidra med kunskapsförsörjning och process-/teknikutveckling för att facilitera utveckling, innovation och implementering av biogaslösningar. Resurseffektivitet är ett nyckelord, vilket handlar om att förbättra befintliga processer och system samt utveckla biogaslösningar i nya sektorer och möjliggöra användning av nya substrat.For BRC:s etapp 1, den första tvåårsperioden mellan 2012-2014, var forskningsprojekten organiserade enligt tabellen nedan. Den visar viktiga utmaningar för biogasproducenter och andra intressenter, samt hur dessa ”angreps” med åtta forskningsprojekt. Fem av projekten var av explorativ karaktär i bemärkelsen att de var bredare och mer framtidsorienterade - exempelvis utvärderade flera möjliga tekniska utvecklingsmöjligheter (EP1-5). Tre projekt hade ett tydligare fokus på teknik- och processutveckling (DP6-8).I den här slutrapporten ges en kortfattad bakgrundsbeskrivning och det finns en introduktion till vad den här typen av kompetenscentrum innebär generellt. Därefter finns mer detaljerad information om BRC, exempelvis gäller det centrumets etablering, relevans, vision, hörnstenar och utveckling. De deltagande organisationerna presenteras, både forskargrupperna vid Linköpings universitet och partners och medlemmar. Vidare finns en mer utförlig introduktion till och beskrivning av utmaningarna i tabellen och kortfattat information om forskningsprojekten, följt av ett kapitel som berör måluppfyllelse och den externa utvärdering som gjorts av BRC:s verksamhet. Detaljerad, listad information finns till stor del i bilagorna.Kortfattat kan det konstateras att måluppfyllelsen överlag är god. Det är speciellt positivt att så många vetenskapliga artiklar publicerats (eller är på gång att publiceras) kopplat till forskningsprojekten och även i det vidare centrumperspektivet. Helt klart förekommer en omfattande verksamhet inom och kopplat till BRC. I etapp 2 är det viktigt att öka andelen mycket nöjda partner och medlemmar, där nu hälften är nöjda och hälften mycket nöjda. Det handlar framför allt om stärkt kommunikation, interaktion och projektledning. Under 2015 förväntas åtminstone två doktorsexamina, där avhandlingarna har stor koppling till forskningen inom etapp 1.I början på år 2014 skedde en extern utvärdering av verksamheten vid BRC med huvudsyftet att bedöma hur väl centrumet lyckats med etableringen samt att granska om det fanns förutsättningar för framtida framgångsrik verksamhet. Generellt var utfallet mycket positivt och utvärderarna konstaterade att BRC på kort tid lyckats etablera en verksamhet som fungerar väl och engagerar det stora flertalet deltagande aktörer, inom relevanta områden och där de flesta involverade ser BRC som en befogad och väl fungerande satsning, som de har för avsikt att även fortsättningsvis stödja. Utvärderingen bidrog också med flera relevant tips och till att belysa utmaningar.Utöver denna slutrapport finns separata publikationer från forskningsprojekten.Arbetet som presenteras i rapporten har finansierats av Energimyndigheten och de medverkande organisationerna.
|
|
| 4. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 5. |
- Bång, Magnus, et al.
(författare)
-
Automatisk trafikövervakning genom AI i svenska farvatten : Slutrapport AutoMon Del I
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna slutrapport redogör för resultatet av projektet: AutoMon Del I—Automatisk trafikövervakning genom AI i svenska farvatten (TRV2019/95873). Projektägare är Linköpings universitet och genomförts tillsammans med Sjöfartsverket, SAAB, VTI, och Luftfartsverket. Vi kommer i denna rapport redogöra för resultaten samt diskutera framtida utmaningar med konceptet AutoMon. Syftet med AutoMon är att undersöka och belysa problemområdet automatiserad trafikövervakning genom att implementera en AI-demonstrator för svenska farvatten, initialt med fokus på att detektera anomalier i trafiken, och där hanteringen (dvs. granskning och lösning) av problemsituationer lämnas över till en mänsklig operatör. Förekomsten av fartygsolyckor och -incidenter, med potentiellt stora konsekvenser för individ och miljö - utanför etablerade VTS-områden - visar på behovet av utökad övervakning av sjötrafiken i svenska farvatten för att möjliggöra proaktiva åtgärder för att minimera olycksrisker till sjöss. Forskningsprojektet undersöker hur en hög nivå av automation kan användas för att upptäcka och hantera trafikavvikelser på svenskt vatten samt ge möjlighet till s.k. situational awareness (lägesbild) över hela dess yta, samtidigt som stöd för centralt eller distribuerat beslutsfattande ges. Runt om i världen förekommer även manipulation av AIS-systemet och dess positionsangivelser; ett problem som sannolikt kommer att öka även i Sverige. Båda problemställningarna är globala, vilket ger hög relevans. Lösningar har högt värde där digitalisering och artificiell intelligens kan användas som medel för ökad sjösäkerhet (safety och cyber security).
|
|
| 6. |
- Karlsson, Magnus, et al.
(författare)
-
Daglig fysisk aktivitet på schemat : bättre skolresultat hos pojkarna - Men för flickorna var det ingen skillnad – Bunkefloprojektet följde grundskoleelever under nio år
- 2019
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 116
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One aim of the Bunkeflo project is to evaluate if daily school physical activity (PA) is associated with higher final school grades and improved eligibility for upper secondary school. One elementary school extended PA throughout elementary school to 200 minutes/week while control schools continued with in mean 60 minutes/week. We then registered final school grades and eligibility for upper secondary school in children who began first grade in the intervention school during the years before the intervention (1994-1997) and in the children who started 1998-2003 (that is, who had daily PA during the 9 compulsory school years). We also registered final school grades and eligibility for upper secondary school in all Swedish children who started school 1998-2003. We found that boys in the intervention group had higher eligibility rates and higher grade scores than boys who finished the same school before the intervention was implemented as well as higher in all Swedish boys. These differences in were not seen in girls. Daily school PA through elementary school is associated with higher final grade scores and higher eligibility rates for upper secondary school in boys.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Karlsson, Magnus, et al.
(författare)
-
Färre frakturer med aktiv livsstil
- 2008
-
Ingår i: Nordisk Nutrition. - 1654-8337. ; :1, s. 24-26
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 9. |
-
KTH Utbildningar 2027/2028
- 2017
-
Konstnärligt arbeteabstract
- I projektet Framtidens KTH-utbildningar har vi tagit fram förslag på hur vår verksamhet skulle kunna se ut för studenter, lärare, alumner och arbetsgivare – eller vad de kommer att vara. Visioner blir ofta luddiga så vi har istället skapat konkreta bilder som vi hoppas öppnar för samtal och ett vidare arbete med utbildningar för läsåret 2027/2028 då KTH firar tvåhundraårsjubileum.Denna katalog är endast till för idévärlden och innebär inget åtagande för KTH att erbjuda de utbildningar eller koncept som beskrivs. Men det är tillåtet att önska sig dem.
|
|
| 10. |
- Malmaeus, Mikael, et al.
(författare)
-
Bottensedimentens roll för dioxinsituationen i industrirecipienter
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultat och slutsatser från en fältstudie av dioxiner och furaner (PCDD/F) i sediment, vatten och biota i ett antal industrirecipienter och referensområden i södra Bottenhavet samt ett kustområde i norra Östersjön. Projektet har syftat till att undersöka om och hur PCDD/F och i förlängningen andra organiska miljögifter lagrade i sediment i praktiken påverkar halter av dessa ämnen i stationär kustfisk. En större ambition har varit att belysa frågan om huruvida sedimentbundna PCDD/Fs via olika processer tillgängliggörs för ekosystemet. Inledningsvis studerades recipienterna till Norrsundets bruk och Iggesunds bruk samt referensområden detaljerat. Därefter har ytterligare 7 områden tillkommit i syfte att förbättra dataunderlaget. Utanför Norrsundet, Gävle, har en unik möjlighet funnits i och med att pappersmassabruket stängdes i december 2008 och den pågående belastningen på recipienten därmed upphörde. Iggesunds-recipienten var av intresse att studera då noggranna studier av PCDD/F i sediment genomfördes där på 1980-talet. Vi konstaterar att halterna av PCDD/F varierar en hel del mellan olika lokaler. I synnerhet Norrsundet uppvisar högre halter än övriga lokaler i flertalet matriser. Ett föreslaget men ej antaget gränsvärde för miljökvalitetsnorm i fisk enligt vattendirektivet är 0,23 pg/g TEQ. Det sistnämnda värdet överskreds i Iggesund och Norrsundet. Jämförelse med resultat från tidigare studier visar på minskande halter över tid, såväl i sediment som i fisk. Djupprofiler i sediment visar på betydligt högre halter en bit ner i sedimentet som reflekterar den historiska belastningen. I fisk noteras tydligt sjunkande halter av PCDD/F över tid från Norrsundet i ett längre perspektiv. Däremot syns ingen signifikant minskning i fisk efter att Norrsundets fabrik stängdes efter 2008 utan halterna ligger alltjämt högre än övriga provtagningslokaler.Även kongenmönster skiljer sig en hel del såväl inom som mellan matriser. Med statistiska metoder (PCA) kunde en generell åtskillnad mellan kongenprofiler i sediment, bottenfauna och fisk påvisas. Däremot visar metoden inte på någon typisk "skogsindustriprofil", varken i sediment eller i övriga matriser, utan bland de undersökta kongenerna så är variationen mellan lokalerna oförklarad. Samvariationen mellan sediment, bottenfauna och fisk är störst för kongener med troligt lokalt ursprung såsom exempelvis 2378-TeCDF, medan kongener knutna till atmosfärisk deposition (t ex 23478-PeCDF och OCDD) korrelerar dåligt mellan matriser. Beträffande den kongen som bidrar mest till toxiciteten i fet fisk i Bottenhavet, 23478-PeCDF, så konstaterades att lokalt opåverkade kustområden i allmänhet har lika höga halter som industrirecipienterna. Mätningar med passiva provtagare i porvatten och ovanliggande vatten talar för att det pågår ett diffusivt flöde från sediment till bottenvatten. Ytterligare en faktor som talar för att sedimenten spelar en roll för dioxinsituationen i Norrsundet är att halterna i fisk inte sjunkit signifikant under de tre år som fabriken varit stängd. Det finns för övrigt inga belägg för att Norrsundet som fabrik släppt ut mer PCDD/F än andra massafabriker. Mer troligt är att de geomorfologiska förhållandena i recipienten förklarar skillnaden gentemot andra platser — antingen genom att mer miljögifter ackumuleras eller att sedimenten av någon anledning i högre grad påverkar faunan. Sammantaget så är det sannolikt att sedimenten bidrar till halter av PCDD/F i Bottenhavets kustnära ekosystem, men betydelsen av denna påverkan är fortfarande oklar.
|
|
