| 1. |
- Hoffmann, Erik, et al.
(författare)
-
Androgen receptor-beta mRNA levels in different tissues in breeding and post-breeding male and female sticklebacks, Gasterosteus aculeatus
- 2012
-
Ingår i: Reproductive Biology and Endocrinology. - : BioMed Central (BMC). - 1477-7827. ; 10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Androgens induce male characters by activating androgen receptors (AR). Previous quantitative studies on AR in fishes have been limited to few tissues and/or a single season/reproductive state. The aim of this investigation was to study the possible role of AR-beta expression levels in the control of male traits in the three-spined stickleback. To that end, AR-beta expression levels in major tissues in breeding and post-breeding male and female sticklebacks were examined.METHODS: AR-beta mRNA levels were quantified in ten tissues; eye, liver, axial muscle, heart, brain, intestine, ovary, testis, kidney and pectoral muscle in six breeding and post-breeding males and females using reverse transcription quantitative PCR.RESULTS: Breeding in contrast to post-breeding males built nests and showed secondary sexual characters (e.g. kidney hypertrophy) and elevated androgen levels. Post-breeding females had lower ovarian weights and testosterone levels than breeding females. AR-beta was expressed in all studied tissues in both sexes and reproductive states with the highest expression in the gonads and in the kidneys. The kidney is an androgen target organ in sticklebacks, from which breeding males produce the protein spiggin, which is used in nest-building. There was also high AR-beta expression in the intestine, an organ that appears to take over hyperosmo-regulation in fresh water when the kidney hypertrophies in mature males and largely loses this function. The only tissue that showed effects of sex or reproductive state on AR-beta mRNA levels was the kidneys, where post-breeding males displayed higher AR-beta mRNA levels than breeding males.CONCLUSION: The results indicate that changes in AR-beta mRNA levels play no or little role in changes in androgen dependent traits in the male stickleback.
|
|
| 2. |
- Karlsson, G. P., et al.
(författare)
-
Test of the short-term critical levels for acute ozone injury on plants - improvements by ozone uptake modelling and the use of an effect threshold
- 2004
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310. ; 38:15, s. 2237-2245
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The current short-term critical levels for acute ozone injury on plants were evaluated based on 32 datasets from eastern Austria, Belgium and southern Sweden with subterranean clover (Trifolium subterraneum L., cv. Geraldton). Potential improvements using an exposure index related to ozone uptake (AF(st), Accumulated Stomatal Flux), a modified accumulated exposure over the threshold (mAOT) exposure index and the introduction of an effect threshold in the short-term critical level were investigated. The existing short-term critical levels did not accurately describe the effects in terms of observed visible injury. Using a mAOT based on solar radiation and vapour pressure deficit (VPD) improved the explanation of observed visible injury. However, using a simple stomatal conductance model, driven by solar radiation, air temperature, VPD and ozone uptake, the correlation between modelled and observed effects were considerably improved. The best performance was obtained when an ozone uptake rate threshold of 10 nmol m(-2) s(-1) (AF(st)10, per unit total leaf area) was used. The results suggested the use of an effect threshold of 10% leaf injury in order to minimise the risk of erroneously recorded visible injury due to observation technique or other injuries hard to distinguish from ozone injury. A new, AF(st) based exposure index was suggested, an ozone exposure of AF(st)10=75 mumol m(-2) during an exposure period of eight days was estimated to prevent more than 10% visible injury of the leaves. This study strongly suggests that a simple model for ozone uptake much better explains observed effects, compared to the currently used exposure index AOT40. However, if a lower degree of complexity, data requirements and also a lower extent of explanation of observed effects are to be considered a new short-term critical level, based on a mAOT may be suggested: a mAOT30 of 160 ppb h during an exposure period of 8 days is estimated to protect the leaves from visible injury on more than 10% of the leaves. (C) 2004 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 3. |
- Karlsson, Per Erik, 1957, et al.
(författare)
-
Evidence for Impacts of Near-ambient Ozone Concentrations on Vegetation in Southern Sweden
- 2009
-
Ingår i: Ambio. - : Royal Swedish Academy of Sciences. ; 38:8, s. 425-431
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Substantial impacts of near-ambient ozone concentrations on agricultural crops, trees, and seminatural vegetation are demonstrated for southern Sweden. Impacts of ambient ozone levels (2–15 μL L-¹ hr annual accumulated ozone exposure over a threshold of 40 nL L-¹ [AOT40]) range from a 2%–10% reduction for trees (e.g., leaf chlorophyll, tree growth) up to a 15% reduction for crops (e.g., yield, wheat/potato). Visible leaf injury on bioindicator plants caused by ambient ozone levels has been clearly demonstrated. The humid climatic conditions in Sweden promote high rates of leaf ozone uptake at a certain ozone concentration. This likely explains the comparatively large ozone impacts found for vegetation in southern Sweden at relatively low ozone concentrations in the air. It is important that the future methods used for the representation of ozone impacts on vegetation across Europe are based on the leaf ozone uptake concept and not on concentration-based exposure indices, such as AOT40.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Pihl Karlsson, G., et al.
(författare)
-
Ozonmätnätet i södra Sverige Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet. Resultat 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I maj 2009 startade IVL Svenska Miljöinstitutet AB länsbaserade undersökningar av marknära ozon inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” i Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland samt Västmanland på uppdrag av Länsstyrelser och Luftvårdsförbund. Grundtanken med detta Gemensamma Delprogram är att ge en mer detaljerad, heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljö i södra Sverige. Målet är även att kartlägga eventuella överskridanden av olika målvärden för ozon, både miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och miljökvalitetsmålet Frisk Luft. Inriktningen ligger på de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Ett mätår omfattar perioden 1 mars till 30 september. Området som omfattas av Ozonmätnätet ligger huvudsakligen söder om den biologiska norrlandsgränsen, vilket kan vara viktigt för sambandet mellan ozondynamiken och temperaturdynamiken. Urbana och periurbana områden omfattas inte av mätprogrammet. Då ozon är en gränsöverskridande luftförorening är mätstationerna inom Ozonmätnätet i södra Sverige indelade i zoner som baseras på klimatologi och ej efter länsgränser. De fem zonerna är en kustzon, en central zon som domineras av småländska höglandet samt en västlig, en ostlig och en nordlig zon. Övervakningen baseras på en metodik att uppskatta viktiga ozonindex utifrån enkla ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis i kombination med lufttemperaturmätningar på timbasis. Dessutom används resultat från förekommande ozonmätningar med instrument på timbasis. Metoden bygger på att det finns ett samband mellan variationen hos timvisa värden av ozonhalter inom en mätperiod och variationen hos lufttemperaturerna under samma period. Resultaten från 2009 och 2010 års mätningar bekräftade att denna metodik fungerar. Medan sommarhalvåret 2009 karakteriserades av lågtrycksbetonat väder karaktäriserades säsongen 2010 av en sen vår, varmt och soligt i april, svalt och ostadigt i maj och juni, soligt och varmt i juli och en höst som kom tidigt, redan i slutet av augusti i delar av södra Sverige. Dygnets genomsnittliga temperaturvariation var, precis som för 2009, för 2010 minst för de kustnära lokalerna. Detta beror framför allt på att nattemperaturerna var högre på dessa lokaler jämfört med låglänta och höglänta lokaler. För säsongen 2010 var den genomsnittliga temperaturvariationen för de kustnära lokalerna 24 % lägre jämfört med de låglänta lokalernas genomsnittliga temperaturvariation. För de höglänta lokalerna var den genomsnittliga temperaturvariationen 18 % lägre än för de låglänta lokalerna. Under 2010 var ozonförekomsten för de flesta lokalerna högst under april och juli medan augusti och september hade de lägsta ozonhalterna. De höglänta lokalerna hade under säsongen den genomsnittligt högsta ozonhalten förutom under augusti då de kustnära lokalerna hade något högre genomsnittliga ozonhalter. De låglänta lokalerna hade under april till september genomgående de lägsta ozonhalterna och av dessa hade de i den ostliga zonen de allra lägsta ozonhalterna. Miljömålssystemet har under 2010 förändrats kraftigt och generationsmålen och delmålen har tagits bort och ersatts med miljömål med preciseringar. Till skydd för växtligheten gäller därför idag att exponeringsmåttet AOT40 (april-september) inte bör överskrida 10 000 μg m-3 timmar per år. De gällande miljökvalitetsnormerna är dock oförändrade. Som genomsnitt för alla zoner och kategorier ger resultaten att miljömålet som finns för skydd av växtligheten överskreds vid samtliga höglänta platser i kustzonen, centrala zonen och ostliga zonen, men ej i den västliga och nordliga zonen. Mijömålet överskreds även vid låglänta platser i kustzonen och i den centrala zonen, medan låglänta platser i den västliga, ostliga och nordliga zonen ej överskred gränsvärdet på 10 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT 40 (apr-sept). Miljömålet överskreds ej heller vid kustnära platser i kustzonen. Det skall dock tas med i beräkningen att under 2010 förekom några ozonepisoder som påverkade vissa områden av Sverige och där gav högre halter än genomsnittet, varför gränsvärdet överskreds där. Miljökvalitetsnormen för ozon bör ej överskridas 2010 - 2019 med mer än 18 000 μg m-3 timmar beräknat som AOT 40 (maj-juli), bestämt som ett glidande 5-årsmedelvärde. Från 2020 sänks målvärdet till 6 000 μg m-3 timmar som ej bör överskridas något år. Årets resultat visar att de beräknade AOT40-värdena i genomsnitt låg klart under miljökvalitetsnormen vid samtliga kategorier i samtliga zoner, något som gällde även under 2009. Om den nya strängare normen, som skall gälla från och med 2020 hade gällt idag hade dock normen överskridits vid samtliga platser i södra Sverige förutom vid låglänta lokaler i den västliga och den ostliga zonen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Piikki, Kristin, 1975, et al.
(författare)
-
Mätningar av marknära ozon och meteorologi vid kustnära och urbana miljöer i Halland, Skåne och Västra Götalands län
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren 2007 mättes ozon- (O3) halter samt meteorologi kontinuerligt under ca en månads tid vardera, på en ö i havet (Nidingen, N län), vid en kustnära plats med förväntat höga ozonhalter (Backåkra, M län) samt i en urban parkmiljö (Göteborg, O län). På dessa platser samt på ytterligare fyra olika platser i Göteborg mättes även O3- och kväveoxid- (NOx = NO2 + NO) halter med diffusionsprovtagare på vecko-basis. Mätningarna vid Nidingen, Backåkra samt parkmiljön i Göteborg gjordes inte samtidigt utan under olika perioder under olika delar av sommarhalvåret. Jämförelser med andra kustnära platser (Råö, som ligger strax söder om Göteborg, och Malmö), där ozonhalten mättes under hela sommaren, visade att den kustnära ozondynamiken med hög medelhalt och liten dygnsvariation fanns vid båda mätplatserna, men var mer utpräglad på Nidingen än i Backåkra. Värdena för några olika ozonindex, bland annat 8-timmars-medelvärde, som används i miljömålet Frisk Luft samt inom Miljökvalitetsnormerna, var högre på Nidingen, trots att landets högsta ozonbelastning, enligt vissa modellberäkningar, kan förväntas i Skåne. En slutsats blir att små öar i havet kan vara mycket utsatta för ozon. Mätningarna i Göteborg visade att ozonförekomsten kan skilja sig väsentligt mellan olika urbana platser beroende på vindförhållanden och närhet till NOx-utsläpp, och att det bara är på platser med mycket hög trafiktäthet som titrering med NO har stor betydelse för den lokala ozonhalten. Ozonförekomsten i urban parkmiljö (Slottsskogen) kan vara relativt hög. Diffusionsprovtagarna fungerade bra för ozon och NO2.. I rapporten utvärderas olika enkla matematiska modeller för att uppskatta olika ozonindex utifrån mätningar med diffusionsprovtagare i kombination med temperaturmätningar eller genom att ta hänsyn till lokalens topografiska läge. Flera olika metoder fungerade väl och rekommendationer ges för hur de bör tillämpas i olika situationer.
|
|
