| 1. |
|
|
| 2. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956
(författare)
-
Lustgasavgång från jordbruksmark
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen fattade den 26 juni 2008 beslut om ändring av Jordbruksverkets regleringsbrev rörande uppdraget ”Åtgärdsprogram för minskade växtnäringsförluster” vilket ersätts av uppdraget; ”Jordbruksverket ska efter samråd med berörda myndigheter och organisationer lämna förslag till ett handlingsprogram för minskade växtnärings- och växthusgasförluster från jordbruket för perioden 2011 till och med 2016 med utblick till 2020.” Framtagandet av ett handlingsprogram inom jordbruksverket bedrivs som ett projekt vilket ska utgöra underlag för vidare beslut och genomförande. Föreslagna åtgärder och styrmedel ska vara realistiska, genomförbara och kostnadseffektiva. Förslag till nytt handlingsprogram ska vara färdigt våren 2010. Som ett led i projektet gavs ett uppdrag till Åsa Kasimir Klemedtsson att utreda och ge förslag till möjliga åtgärder i jordbruket som kan minska lustgasavgången från jordbruksmark. Rapporteringen följer de anvisningar som gavs.
|
|
| 3. |
- Weslien, Per, 1963, et al.
(författare)
-
Carrot cropping on organic soil is a hotspot for nitrous oxide emissions
- 2012
-
Ingår i: Nutrient Cycling in Agroecosystems. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1385-1314 .- 1573-0867. ; 94:2-3, s. 249-253
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The emissions of the greenhouse gas nitrous oxide (N2O) were measured from a non nitrogen fertilized carrot (Daucus carota ssp. sativa) field on an organic soil in Sweden during one cropping and post-harvest season. The cumulative emission during the measuring period of 149 days was 41 (±2.8) kg N2O ha−1. Dividing the measuring period into a cropping and a post-harvest period revealed that the presence of carrots strongly stimulated N2O emissions, as the emission during the cropping period was one order of magnitude higher compared to the post-harvest period. The N2O emission from the carrot field were higher than fluxes reported from cereal crop and grass production, but in the same order as reported fluxes from vegetable cropping on organic soils. In conclusion, our results indicate that the cultivation of root vegetable, such as carrots, on organic soil can be a high point source for N2O emissions.
|
|
| 4. |
- He, Hongxing, 1987, et al.
(författare)
-
Forests on drained agricultural peatland are potentially large sources of greenhouse gases – insights from a full rotation period simulation
- 2016
-
Ingår i: Biogeosciences. - : Copernicus GmbH. - 1726-4170 .- 1726-4189. ; 13, s. 2305-2318
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The CoupModel was used to simulate a Norway spruce forest on fertile drained peat over 60 years, from planting in 1951 until 2011, describing abiotic, biotic and greenhouse gas (GHG) emissions (CO2 and N2O). By calibrating the model against tree ring data a “vegetation fitted” model was obtained by which we were able to describe the fluxes and controlling factors over the 60 years. We discuss some conceptual issues relevant to improving the model in order to better understand peat soil simulations. However, the present model was able to describe the most important ecosystem dynamics such as the plant biomass development and GHG emissions. The GHG fluxes are composed of two important quantities, the spruce forest carbon (C) uptake, 413 g C m-2 yr-1 and the decomposition of peat soil, 399 gCm-2 yr-1. N2O emissions contribute to the GHG emissions by up to 0.7 gNm-2 yr-1, corresponding to 76 g Cm-2 yr-1. The 60-year old spruce forest has an accumulated biomass of 16.0 kg Cm-2 (corresponding to 60 kgCO2 m-2). However, over this period, 26.4 kg m-2 (97 kgCO2eqm-2) has been added to the atmosphere, as both CO2 and N2O originating from the peat soil and, indirectly, from forest thinning products, which we assume have a short lifetime. We conclude that after harvest at an age of 80 years, most of the stored biomass carbon is liable to be released, the system having captured C only temporarily and with a cost of disappeared peat, adding CO2 to the atmosphere.
|
|
| 5. |
- Holz, Maire, et al.
(författare)
-
Gross nitrogen dynamics in the mycorrhizosphere of an organic forest soil
- 2016
-
Ingår i: Ecosystems. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1432-9840 .- 1435-0629. ; 19:2, s. 284-295
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The rhizosphere is a hot-spot for biogeochemical cycles, including production of greenhouse gases, as microbial activity is stimulated by rhizodeposits released by roots and mycorrhizae. The biogeochemical cycle of nitrogen (N) in soil is complex, consisting of many simultaneously occurring processes. In situ studies investigating the effects of roots and mycorrhizae on gross N turnover rates are scarce. We conducted a 15N tracer study under field conditions in a spruce forest on organic soil, which was subjected to exclusion of roots and roots plus ectomycorrhizae (ECM) for 6 years by trenching. The forest soil had, over the 6-year period, an average emission of nitrous oxide (N2O) of 5.9 ± 2.1 kg N2O ha−1 year−1. Exclusion of roots + ECM nearly tripled N2O emissions over all years, whereas root exclusion stimulated N2O emission only in the latest years and to a smaller extent. Gross mineralization–ammonium (NH4 +) immobilization turnover was enhanced by the presence of roots, probably due to high inputs of labile carbon, stimulating microbial activity. We found contrasting effects of roots and ECM on N2O emission and mineralization, as the former was decreased but the latter was stimulated by roots and ECM. The N2O emission was positively related to the ratio of gross NH4 + oxidation (that is, autotrophic nitrification) to NH4 + immobilization. Ammonium oxidation was only stimulated by the presence of ECM, but not by the presence of roots. Overall, we conclude that plants and their mycorrhizal symbionts actively control soil N cycling, thereby also affecting N2O emissions from forest soils. Consequently, adapted forest management with permanent tree cover avoiding clearcutting could be a means to reduce N2O emissions and potential N leaching; despite higher mineralization in the presence of roots and ECM, N2O emissions are decreased as the relative importance of NH4 + oxidation is decreased, mainly due to a stimulated microbial NH4 + immobilization in the mycorrhizosphere.
|
|
| 6. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956
(författare)
-
Global allians mot växthusgaser
- 2010
-
Ingår i: Miljöforskning - Formas tidning för ett hållbart samhälle. - 1650-4925. ; :Nr 4, s. 22-23
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tre forskare har utsetts att representera Sverige i en Global Research Allliance, GRA som Miljöforskning skrev om i förra numret. Där ska forskare världen runt försöka mota jordbrukets växande växthusgaser. Och bland annat nå resultat på en svår beräkning: matproduktion upp - växthusgaser ned.
|
|
| 7. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956
(författare)
-
Hur mycket lustgas blir det vid odling av biobränslen på åkermark i Sverige?
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan som här bearbetas är: hur mycket lustgas förorsakar odling av gröda för produktion av första generationens biodrivmedel för bilar? Det finns flera metoder med vilka lustgas från åkermark kan beräknas, var och en med sina för- och nackdelar. 1.Grunden för alla beräkningsmetoder är mätningar i fält med bra genomförande och teknik som ger data av god kvalitet. Den enklaste och vanligaste mätmetoden är kammarmetoden, det vill säga gastäta kammare på ramar i markytan. Luften provtas manuellt och analyseras på laboratorium. Regelbunden provtagning krävs hela året, även vintertid. Men det bästa sättet att mäta är med mikrometeorologisk teknik där emissionen mäts automatiskt på plats samtidigt som luftens rörelse mäts i tre dimensioner. Metoden påverkar varken marken eller grödan men kräver hög mätprecision, och oftast kan bara ett fält mätas åt gången. Här har sammanställts publicerade mätningar av god kvalitet från områden i norra Europa och Amerika, både odlade marker med stråsäd/raps och ogödslade gräsmarker, varav de senare anses ge en naturlig emission som inte människan har påverkat. Sammanställningen visar att ogödslade gräsmarker i medeltal avger 0,3 ± 0,1 kg N2O-N ha-1 år-1. I odlingssystem där hög kvävegiva ges under lång tid kommer ett kväveförråd att byggas upp i marken, vilket sedan bidrar till lustgasemission under lång tid. Detta är en av orsakerna till högre emission från ogödslad åker som ju ofta varit gödslad tidigare år, 1 ± 0,1 kg N2O-N ha-1 år-1. Gödslad åkermark ger i medeltal en högre emission, runt 3 kg N2O-N ha-1 år-1. Jämförelsevis har svenska mätningar av lustgas från ler- och sandjord visat en lägre emission, 0,6 och 2 kg N2O-N ha-1 år-1. Det är ofta svårt att påvisa ett tydligt samband mellan årets kvävegiva och lustgasemission, eftersom det är flera faktorer som påverkar bakterieprocesserna nitrifikation och denitrifikation och bildandet av lustgas. Figuren visar att mätdata visar stor spridning. 2.IPCC:s metod är den som är bäst känd, och i den beräknas emission från åkermark som en funktion direkt av kvävegivan. I verkligheten finns dock inget statistiskt samband mellan en låg kvävegiva och lustgasemission, utan det är först vid mycket höga givor som lustgasbildningen påverkas. Men eftersom metoden är enkel så har många LCA-analyser använt IPCC:s emissionsfaktor på 1,25 eller den nya faktorn 1% av kvävegivan som mått på lustgasemission, och det osäkerhetsspann som IPCC anger - att emissionen kan vara någonstans mellan 0,3 och 3% av kvävegivan - redovisas sällan. Metoden underskattar ofta emissionens storlek och speglar inte hur stor emissionen är från enskilda fält. Den visar dock att mer kväve i systemet ökar sannolikheten för lustgasbildning. 3.Globalt finns det en koppling mellan ökningen av reaktivt kväve (ökad kvävefixering) och ökningen av lustgas i atmosfären, och detta är grunden för en metod föreslagen av Crutzen et al. (2008). Lustgasemissionen anges vara i storleksordningen 3-5% av både biologisk kvävefixering och handelsgödseltillverkning. Den baseras på tillförsel av nytt reaktivt kväve till ekosystemet i stort inte gödsling till enskilda fält varför metoden är av global karaktär och kan inte ange var och när emission sker. 4.Eftersom lustgasbildningen är komplex har man försökt inkludera andra påverkansfaktorer än kvävetillförsel i beräkning av lustgasemission. Som exempel har två statistiska metoder samt modellberäkning med PnET-N-DNDC-modellen beskrivits (Freibauer & Kaltschmitt 2003, Stehfest & Bouwman 2006, Li et al. 2000). Dessa modeller har utvecklats och validerats med fältdata från Tyskland. Viktigt i dessa beräkningar av lustgas är att stor lustgasemission kan uppstå när tjälen går ur jorden och när det finns mycket fritt kväve. Med dessa metoder beräknas att svensk lerjord skulle ge högre lustgasemission än vad som har uppmätts i fält. 5.Det är viktigt att ange och motivera en realistisk storlek för lustgasemissionen från jord- och skogsbruk. För att det ska bli möjligt pågår mätningar samt utveckling av beräkningsmodellen Coup. Coup beräknar processer i mark-växt-systemet och har hittills mest använts i forskningssyfte för att förstå processerna men kan nu bli till ett verktyg för uppskattning av lustgasavgång i olika system, både skogsmark och jordbruksmark. Sammanfattningsvis räknar IPCC:s metoder fram en låg emission vilken är i samma storleksordning som mätningar i Sverige visar. Däremot visar de två statistiska metoderna högre emission, 3-7 kg N2O-N ha-1 år-1, för att de har baserats på mätdata från framförallt Mellaneuropa, där kvävetillförseln har varit hög under en lång tid och där mer kväve finns bundet till markens organiska material. Särskilt lerjord och områden med tjäle i marken har visats ge högre emissioner, framförallt på våren då marken tinar och organiskt material börjar brytas ner. I Sverige utgörs en stor del av jordbruksmarken av lerjord och vi har ofta tjäle på vintern, vilket med bas i europeiska mätningar skulle innebära mycket höga emissioner vilket dock, som mätdata visar, inte verkar vara fallet. Denna paradox kan kanske förklaras av en mer måttlig tillförsel av gödsel i svenska system. De båda statistiska metoderna räknar fram höga emissioner där Stehfest & Bouwman’s metod har ett brett osäkerhetsområde, varför den metoden kan sägas överensstämma i stort med medelvärden för gödslad åker sammanställda från litteraturen men inte med svenska mätdata som här presenteras. Med ett så stort osäkerhetsspann blir metoden oanvändbar för att ange precis storlek på emissionen från olika jordbrukssystem. Men dessa metoder är trots allt ett bättre försök till uppskattning av lustgasemission från enskilda åkrar än IPCC:s och Crutzen et al.’s metoder, eftersom de försöker att inkludera andra påverkansfaktorer än enbart gödseltillförsel. Markens innehåll av kväve/kol och omgivningsfaktorer som vatten, syre och temperatur kan tillsammans vara de viktigaste faktorerna som avgör lustgasbildning. Eftersom svenska mätdata pekar på en lägre emission än beräkningsmetoderna ger, söker vi efter en metod som kan användas för rättvisare beräkningar för svenskt jordbruk. Vi behöver tydligare kunna peka ut situationer som ger höga emissioner, vilket bör undvikas, och när vi kan förvänta oss en låg emission. Mer mätdata och processbaserad modellberäkning krävs för bra svar. Om alla schablonmässigt använder en metod, som anger lägre emission utan att visa att den verkligen är lägre, så kommer lustgasemission från odlingar i Europa totalt sett att underskattas. Med IPCC:s emissionsfaktorer beräknas ofta en lägre emission än 3 kg N2O-N ha-1 år-1. Gödslade men effektiva odlingssystem som har låg verklig emission kan inte tillskrivas en låg emission med denna metod eftersom en enda faktor, kvävegivan, avgör uppskattad mängd lustgas. Och det kommer i framtiden att bli viktigt att odla mycket mat, foder och energi på våra åkrar, men med liten lustgasavgång. Jag föreslår därför att lokala data eller beräkningsmodeller läggs till grund för uppskattning av emissionen från t.ex. odling av stråsäd för biobränsleändamål. Om data och beräkningsmodell saknas, bör metoder som beräknar emission runt det europeiska medelvärdet 3 kg N2O-N ha-1 år-1 användas.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956, et al.
(författare)
-
Nitrous oxide emissions from European agriculture; an analysis of variability and drivers of emissions from field experiments
- 2011
-
Ingår i: Nitrogen & Global Change 2011, Key Findings - Future Challenges.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Agricultural soils are a major source of nitrous oxide in Europe, and strategies to reduce greenhouse gas emissions from the agricultural sector frequently highlight the importance of management interventions. However, the importance of such management can be difficult to assess against a background of fluxes that are highly variable in time and space. A network of 13 experimental sites (seven arable and six grassland) was established as a part of the NitroEurope project, in which common protocols were developed for the measurement and reporting of nitrous oxide emissions and related environmental drivers. At each site a range of management interventions were compared. Annual total emissions of nitrous oxide from different treatment sites and years showed wide variability. Single variables were often poor predictors of emissions, and so a range of multivariate statistical techniques were used to explore the relationships between annual emissions and underlying driving variables. The implications for developing European strategies for the mitigation of nitrous oxide emissions from the agricultural sector are discussed.
|
|
| 10. |
- Klemedtsson, Åsa Kasimir, 1956, et al.
(författare)
-
Organic field beans have low nitrous oxide emissions and high N-efficiency
- 2011
-
Ingår i: Nitrogen & Global Change 2011, Key Findings - Future Challenges.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- It has earlier been argued that organic farming is not as efficient as conventional, concerning yields and N retention. In search for agricultural systems having high N-efficiency and low N2O emission we have measured nitrous oxide (N2O) emission in organic and conventional (integrated) fields. In contrast to the suspicions we found in average a fairly low N2O emission for the organic beans (in average 0.39 kg N ha-1 y-1), also lower than conventional beans (2.3 kg N ha-1 y-1). The efficiency of the agricultural system can be expressed as N2O intensity, emission per harvest, aiming for a low number. The organic beans had the lowest intensity compared to the conventional beans (6 g respectively 22 g N2 Methods/ApproachO-N per kg N in harvest), this due to larger emission for conventional beans. The lower harvest for organic beans had a small impact on the intensity. The high emissions for conventional cropping system were found in autumn after harvest and RoundUp application, mitigation options may be found here.
|
|
