| 1. |
- Ödman, Anja, et al.
(författare)
-
Jordbruk
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - Lund : Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. - 9789198157741 ; , s. 91-108
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Skåne kan klimatförändringarna förbättra förutsättningarna för produktion av grödor och annan biomassa via förlängd växtsäsong och ökad tillväxt. Samtidigt ökar dock risker för skador, sjukdomar och insektsangrepp. En intensifiering av jordbruk för att ta vara på ökad produktionspotential och för att möta ett ökat behov av biomassa riskerar att förvärra problem som redan finns när det gäller förlust av biologisk mångfald, utsläpp av växthusgaser, läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel samt fragmentering och degenerering av naturliga habitat. Förebyggande arbete för att stärka ekosystemtjänster kopplade till skadedjursreglering, vattenreglering, klimatreglering och minskat kväveläckage förbättrar förutsättningarna för en långsiktigt hållbar produktion. Jordbruket i Sverige regleras till stor del av EUs jordbrukspolitik, men frågor om skyddande och bevarande av ekosystemtjänster och biologisk mångfald har en tydlig lokal och regional prägel.
|
|
| 2. |
- Ödman, Anja, et al.
(författare)
-
Klimatsäkrat Skåne. CEC Rapport Nr 02. : 7: Jordbruk
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatet forändras, och det ar människans aktiviteter som är orsaken. Utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen och ohållbar markanvändning på global, regional och lokal nivå driver den pågående uppvärmningen. Hur dessa drivkrafter utvecklas framöver avgör hur stora klimatförandringarna blir på sikt. Därmed återfinns klimatproblematikens orsaker, men även dess lösningar, i hur vi bygger och utvecklar våra samhällen och lever det dagliga livet. Trots en ökande medvetenhet om klimatförandringarnas orsaker och konsekvenser ökar fortfarande de globala utslappen av växthusgaser. Om dagens trender fortsätter resulterar de sannolikt i stora klimatförandringar under innevarande århundrade. Detta skulle ge stora konsekvenser for världen i stort, och innebära grundlaggande förändringar i Skåne med stora behov av klimatanpassning. I rapporten kallas detta en fyragradersvärld. Emellertid är det ännu möjligt att begränsa klimatförandringarna över tid, via insatser över hela skalan från gradvisa förandringar till mer genomgripande samhällsomvandlingar. Här krävs utfasning av fossila bränslen ur energisystemet, teknikutveckling och innovation, fokus på tillgänglighet och funktionsblandning i stället för på mobilitet i samhälls- och transportplaneringen, samt norm- och vaneförandringar mot mer hållbara konsumtionsmönster. Detta behöver inte innebära en motsättning till en positiv samhällsutveckling. I rapporten kallas detta en tvågradersvärld. även i denna framtid kommer klimatanpassningsåtgärder att krävas i Skåne. Förutsättningarna för Skånes klimatarbete påverkas av klimatarbetet i övriga världen, EU och Sverige. Oavsett hur det globala klimatarbetet utvecklas så är det aktuellt för Skåne att minska sina utsläpp för att uppfylla regionala och nationella klimatmål. Ett starkt internationellt samordnat klimatarbete skulle ge bäst förutsättningar för ett framgångsrikt minskningsarbete, men hur kraftfulla de internationella överenskommelserna blir återstår att se. Länder och regioner med möjlighet att visa ledarskap har en viktig roll som förebild och som motor för teknikutveckling och innovation. Klimatarbete kan även främja andra utvecklingsmål om energisäkerhet, förbättrad hälsa och livskvalitet, hållbarhet och miljömålsarbete. Klimatrelaterade beslut som samhället fattar, lokalt, nationellt eller internationellt, ger på gott och ont återverkningar på näringslivets förutsättningar och konkurrenssituation, på individers vardagsliv och valmöjligheter, och på naturmiljön i form av förandrad markanvändning och skötsel av jord- och skogsbruk. Klimatförandringarnas effekter i Skåne innefattar negativ och positiv påverkan av förandringar i temperatur, nederbörd och havsnivå, på samhällsfunktioner och infrastruktur, på jord- och skogsbrukets förutsättningar och avkastning, på människors hälsa och på den biologiska mångfalden. Negativ påverkan och höga kostnader för samhälle och individer är starkt kopplade till ändrad återkomsttid och intensitet hos extrema vädersituationer med värmebölja, skyfall och höga vattenstånd, samt till stigande havsnivåer. Klimatanpassning är en oundviklig del i Skånes klimatarbete oavsett vilken temperaturframtid vi går till mötes, och de beslut som tas i närtid kan påverka klimatrelaterade risker under lång tid framåt. Klimatanpassningsåtgärder kan i många fall genomföras gradvis, om klimataspekten integreras i planeringen, och även öka ett områdes attraktivitet på fler sätt än att minska risker för framtida klimatrelaterade skador. Multifunktionell grönstruktur i bebyggelse kan till exempel mildra värmeeffekter, hantera dagvatten, skapa sociala mötesplatser och rekreationsmöjligheter, och bli en startpunkt for investeringar och uppgradering av eftersatta områden. Osäkerheter om framtida klimatförandringar, om vilka tekniker som kommer att finnas tillgängliga för anpassning och utsläppsminskningar, och om vilken internationell kontext Skåne kommer att agera inom, ställer höga krav på det politiska beslutsfattandet. Flexibla lösningar, exitstrategier och robusta processer förbättrar möjligheterna för beslut som fungerar under flera olika framtidsscenarier, och som kan justeras allteftersom ny kunskap finns att tillgå och nya möjligheter eller utmaningar uppenbarar sig. Detta gynnas av samverkan mellan politiska nivåer, minskad sektorisering, en öppen och transparent beslutsprocess som hanterar de målkonflikter som uppstår, och engagemang och deltagande från individer, beslutsfattare, forskning, näringsliv och civilsamhälle.
|
|
