| 1. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Bussförares arbetstider kopplat till trötthet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bussförare i kollektivtrafiken har ofta oregelbundna arbetstider och en arbetssituation som kan innebära hög stress. Dessa faktorer kan leda till allvarlig trötthet. Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstiden påverkar sömn, stress, trötthet och körförmåga. Projektet omfattar fyra delstudier: enkätstudie, sömndagböcker och aktigrafi, analys av schemaläggning och ett experiment på riktig väg med bussförare. Hypoteserna var att tidiga morgonturer, delade skift, långa arbetsdagar och få timmars vila mellan arbetspassen bidrar till trötthet, stress och nedsatt körförmåga, som tillsammans kan leda till en sämre säkerhet. De övergripande resultaten stödjer dessa hypoteser. Generellt sett upplevs sömnighet och trötthet under körning som ett problem eftersom förarna anser att detta innebär nedsatt körförmåga, vilket ökar risken för incidenter och olyckor. Totalt 45 procent av förarna hade minst två gånger i månaden svårt att hålla sig vakna när de kör buss och 19 procent hade under det senaste decenniet varit inblandade i en incident där trötthet varit en bidragande orsak. Experimentet med delade skift med tidig start på morgonen stöder dessa rön. Rapporten avslutas med en lista med förslag.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Countermeasures for fatigue in transportation : a review of existing methods for drivers on road, rail, sea and in aviation
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim with this study was to gather knowledge about countermeasures for driver fatigue (including sleepiness) in road, rail, sea and air transportation. The knowledge has been used as an input for evaluating advantages and disadvantages with different countermeasures and to estimate their potential to be used regardless mode of transportation. The method used was a literature review and a workshop with experts from all transportation modes. At the workshop the effectiveness of countermeasures for a single mode, but also regardless mode were discussed and a ranking was done. The report discuss the potential of fighting fatigue among drivers for specific mode of transport but also from a more generic point of view, considering scheduling, model prediction of fatigue risk, legislation, a just culture, technical solutions, infrastructure, education, self-administered alertness interventions and fatigue risk management (FRM). The overall judgement was that a just culture, education, possibility to nap and schedules taking the humans limitations into consideration as the most effective countermeasures to fight fatigue, regardless mode of transportation.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Min trötta resa
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to reduce the number of fatigue related accidents and to identify countermeasures that will be widely accepted by the drivers, it is necessary to consider the drivers' point of view. Understanding the drivers' experiences and conception of the dangers due to driver fatigue is necessary when trying to find effective actions that stand a good chance of being accepted by the drivers. The main objective of this study was to increase knowledge about what information drivers need to: - recognise the feeling of being fatigued; - realise the danger of driving while fatigued; - encourage fatigued drivers to take a break. A questionnaire was constructed on the basis of three discussions with focus groups; one with young drivers, one with professional drivers and one with commuters, and sent out to a random sample of 3,000 car owners in Sweden. The questionnaires were distributed during the winter 2002/2003. The response rate was approximately 62 percent. The results indicated that the drivers were aware of the sensation of fatigue. Furthermore, the results indicated that drivers underestimated the risk of driving fatigue and overestimated their own ability to manage the situation. The use of countermeasures differed between the driver groups. Young drivers seem to have a lack of knowledge concerning lasting countermeasures. They turned on the radio or increased the volume of the radio or asked passengers to talk with them. Older drivers seem to be more in favour of taking a break for a nap. Among the respondents, 55 drivers reported that they had been involved in at least one fatigue related accident during the last ten years. The difference between drivers who had been involved in a fatigue related accident and those who had not, indicated e.g. that those involved in accidents rated their capability of fighting fatigue while driving lower than the others.
|
|
| 6. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Trötthet i fokus
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande studie har finansierats av Vägverket. Syftet med studien har varit dels att öka kun-skapen om var trötthetsolyckorna inträffar, dels att formulera hypoteser om vad som påverkar en förare att utveckla trötthet. Fokus har legat på hypoteser om vilken information förare behöver för att:"känna igen" och uppmärksamma trötthetskänslanavstå från att köra när man blir tröttöka förståelsen av faran i att köra när man är tröttArbetet baseras på dels en analys av polisrapporterade olyckor, dels ett arbete med diskussioner i fokusgrupp. Sammanlagt har tre diskussioner genomförts, en med långpendlare, en med unga förare och en med yrkesförare. Arbetet har mynnat ut i ett frågeformulär, med vars hjälp erhållna hypoteser avses att kunna testas för att avgöra om resultaten är generaliserbara. Inom ramen för projektet har frågeformuläret testats på såväl olycksdrabbade förare som på ett slumpmässigt urval av fordonsägare ur fordonsregistret.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Kecklund, Göran, et al.
(författare)
-
Må bra i skiftarbete : Hur ser de goda lösningarna ut?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ”Må bra i skiftarbete” handlar om sambandet mellan skiftschemats utformning och förekomst av sömn och hälsobesvär. Projektet består av fyra delstudier:1) en enkätstudie med syfte att undersöka samband mellan objektiva arbetstider och sömn, trötthet, hälsa och välbefinnande bland sjukvårdspersonal, exklusive läkare2) i samma population undersöka skillnader i hälsa och välbefinnande mellan tre olika arbetstidsmodeller – fast schema, reducerad arbetstid (med bibehållen lön) samt individuell schemaplanering (ISP)3) en klusterrandomiserad interventionsstudie där personalen vid tre avdelningar erbjöds utbildning om skiftarbete, sömn och hälsa. Dessa avdelningar jämfördes med tre avdelningar där personalen förutom utbildning även fick individuell schemaåterkoppling. Samtliga avdelningar hade ISP.4) en pilotstudie på läkare som använder ISP. Pilotstudien omfattade en enkät samt objektiva arbetstidsdata bland ett litet urval läkare.Undersökningen är baserad på enkäter och objektiva arbetstider. De viktigaste resultaten var:(1) De besvärligaste arbetstidskomponenterna var kort dygnsvila, roterande treskift, och helgarbete. Kort dygnsvila innebar otillräcklig sömn och ungefär 2,5 timmes sömnbrist.(2) Det fanns inga samband mellan förekomst av kort dygnsvila respektive nattarbete (baserade på objektiva arbetstidsdata) och psykisk ohälsa, otillräcklig återhämtning, att arbetet stör privatlivet och uppfattning om att inte orka arbeta fram till pension.(3) Däremot fanns det tydliga samband mellan att uppleva stora besvär med kort dygnsvila och nattarbete, och psykisk ohälsa, otillräcklig återhämtning, att arbetet stör privatlivet och att inte orka arbeta fram till pension (under rådande arbetsförhållanden).(4) Även hög arbetsbelastning, att uppleva att arbetet är emotionellt krävande, samt att inte få tillräckliga raster, visade samband med psykisk ohälsa och att inte orka arbeta fram till pension.(5) Jämförelsen av arbetstidsmodellerna – fast schema, reducerad arbetstid och ISP – visade marginella skillnader när det gäller hälsa, återhämtning och arbetsrelaterade störningar av privatlivet.(6) Interventionen, särskilt utbildning, var uppskattad av deltagarna men hade ingen effekt på hälsa, återhämtning och störningar i privatlivet. Interventionen innebar en ökning av mindre personalkonflikter relaterade till de valda arbetstiderna.(7) Pilotstudien om ISP för läkare visade att många uppskattade att kunna påverka sitt arbetstidsschema och rekommenderade andra avdelningar att pröva ISP. Däremot påverkade inte ISP förekomsten av hälso- och sömnbesvär.
|
|
| 9. |
- Kecklund, Göran, et al.
(författare)
-
Sleepiness and the risk of car crash : a case control study
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Driver sleepiness is believed to be a strong contributing factor to road traffic crashes. Acute sleepiness risk factors, such as driving during early morning hours or having insufficient sleep, was observed in 15% to 25% of the car crash injuries in New Zealand. Most studies are observational and describe the information about the crashes, whereas controlled studies are rare. One exception is the study by Connor et al. (2002), which used a case-control design and compared 571 car drivers involved in crashes (in which at least one driver was admitted to hospital or killed - "cases") with 588 representative drivers (controls) recruited while driving on public roads. The results showed a strong association between indicators of acute sleepiness and the risk of an injury crash, whereas measures of chronic sleepiness showed no association with injury risk. The aim of the present study was to carry out a similar study in Sweden and examine the relationship between acute and chronic sleepiness characteristics, including disturbed sleep and other factors that may contribute to driver sleepiness, with the risk of crashes in which the driver was admitted to hospital.
|
|
| 10. |
- Mellner, Christin, et al.
(författare)
-
Segmentering och integrering : om mäns och kvinnors gränssättningsstrategier i högkvalificerat arbete
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gränssättningsstrategier undersöktes bland män och kvinnor (n=673) i högkvalificeradearbeten där gränserna mellan arbete och livet utanför arbetet kanbeskrivas som svaga. Sociodemografiska och arbetsrelaterade faktorer för detvå strategierna, segmentering respektive integrering, undersöktes samt vilkaav dessa faktorer som åtskiljer de som anser sig lyckas respektive inte lyckasmed sin valda strategi. Resultaten visade att valet av segmenteringsstrateginklart dominerade, endast 18 procent klassificerades som integrerare. Integrerarnaangav högre arbetstid per vecka, de jobbade mera på vardagkvällar och helgersamt i högre grad på olika platser än segmenterarna. Det var dock i segmenteringsgruppensom dessa tids- och rumsaspekter hade en särskiljande betydelseför om man lyckades eller inte med sitt strategival. Särskilt sammanboendekvinnor med barn som använde sig av segmentering upplevde i högre grad änövriga att de misslyckades med sin strategi. De faktorer som i båda gruppernaframkom som urskiljande för huruvida man lyckas med sitt strategival rördeindividfaktorer relaterade till gränssättning i arbetet vilka kan betraktas somförmågan till självreglering. Dessa var att kunna arbeta självständigt, organiserasitt arbete effektivt, att veta vad som förväntas i arbetet, att själv kunna avgöranär en uppgift är slutförd samt att kunna säga nej och sätta gränser. Självregleringkan därmed betraktas som en central yrkeskompetens i ett arbetsliv alltmerkännetecknat av gränslöshet. Detta bekräftades av att bland de som lyckadesmed en integrerande strategi så var andelen som även upplevde balans i livetsom högst. Detta var särskilt uttalat bland kvinnor. Fortsatta studier kan inriktaspå prövning av resultaten i andra arbetsrelaterade kontext och ytterligareidentifiering av determinanter för lyckad segmentering eller integrering samt hurdetta sammanhänger med stress och (o)hälsa.
|
|
