| 1. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(author)
-
Bussförares arbetstider kopplat till trötthet
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Bussförare i kollektivtrafiken har ofta oregelbundna arbetstider och en arbetssituation som kan innebära hög stress. Dessa faktorer kan leda till allvarlig trötthet. Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstiden påverkar sömn, stress, trötthet och körförmåga. Projektet omfattar fyra delstudier: enkätstudie, sömndagböcker och aktigrafi, analys av schemaläggning och ett experiment på riktig väg med bussförare. Hypoteserna var att tidiga morgonturer, delade skift, långa arbetsdagar och få timmars vila mellan arbetspassen bidrar till trötthet, stress och nedsatt körförmåga, som tillsammans kan leda till en sämre säkerhet. De övergripande resultaten stödjer dessa hypoteser. Generellt sett upplevs sömnighet och trötthet under körning som ett problem eftersom förarna anser att detta innebär nedsatt körförmåga, vilket ökar risken för incidenter och olyckor. Totalt 45 procent av förarna hade minst två gånger i månaden svårt att hålla sig vakna när de kör buss och 19 procent hade under det senaste decenniet varit inblandade i en incident där trötthet varit en bidragande orsak. Experimentet med delade skift med tidig start på morgonen stöder dessa rön. Rapporten avslutas med en lista med förslag.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Anund, Anna, et al.
(author)
-
Min trötta resa
- 2004
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- In order to reduce the number of fatigue related accidents and to identifycountermeasures that will be widely accepted by the drivers, it is necessaryto consider the drivers' point of view. Understanding the drivers'experiences and conception of the dangers due to driver fatigue is necessarywhen trying to find effective actions that stand a good chance of beingaccepted by the drivers. The main objective of this study was to increaseknowledge about what information drivers need to: - recognise the feeling ofbeing fatigued; - realise the danger of driving while fatigued; - encouragefatigued drivers to take a break. A questionnaire was constructed on thebasis of three discussions with focus groups; one with young drivers, onewith professional drivers and one with commuters, and sent out to a randomsample of 3,000 car owners in Sweden. The questionnaires were distributedduring the winter 2002/2003. The response rate was approximately 62 percent.The results indicated that the drivers were aware of the sensation offatigue. Furthermore, the results indicated that drivers underestimated therisk of driving fatigue and overestimated their own ability to manage thesituation. The use of countermeasures differed between the driver groups.Young drivers seem to have a lack of knowledge concerning lastingcountermeasures. They turned on the radio or increased the volume of theradio or asked passengers to talk with them. Older drivers seem to be more infavour of taking a break for a nap. Among the respondents, 55 driversreported that they had been involved in at least one fatigue related accidentduring the last ten years. The difference between drivers who had beeninvolved in a fatigue related accident and those who had not, indicated e.g.that those involved in accidents rated their capability of fighting fatiguewhile driving lower than the others.
|
|
| 4. |
- Anund, Anna, et al.
(author)
-
Trötthet i fokus
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande studie har finansierats av Vägverket. Syftet med studien har varit dels att öka kun-skapen om var trötthetsolyckorna inträffar, dels att formulera hypoteser om vad som påverkar en förare att utveckla trötthet. Fokus har legat på hypoteser om vilken information förare behöver för att:"känna igen" och uppmärksamma trötthetskänslanavstå från att köra när man blir tröttöka förståelsen av faran i att köra när man är tröttArbetet baseras på dels en analys av polisrapporterade olyckor, dels ett arbete med diskussioner i fokusgrupp. Sammanlagt har tre diskussioner genomförts, en med långpendlare, en med unga förare och en med yrkesförare. Arbetet har mynnat ut i ett frågeformulär, med vars hjälp erhållna hypoteser avses att kunna testas för att avgöra om resultaten är generaliserbara. Inom ramen för projektet har frågeformuläret testats på såväl olycksdrabbade förare som på ett slumpmässigt urval av fordonsägare ur fordonsregistret.
|
|
| 5. |
- Axelsson, John, et al.
(author)
-
Sömn och fysisk aktivitet
- 2016. - 3
-
In: FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. - Stockholm : Läkartidningen förlag AB. - 9789198171129 ; , s. 171-183
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Eriksson-Sjöö, Tina, et al.
(author)
-
Hög förekomst av sömnproblem och trötthet hos flyktingar på SFI : konsekvenser för inlärning och hälsa
- 2010
-
In: Socialmedicinsk Tidskrift. - : Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 87:4, s. 302-309
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Sextiosju flyktingar (52 % män och 48 % kvinnor), som påbörjat svenska för invandrare (SFI) besvarade Karolinska sömn- och återhämtningsformulär och som var översatt/tillbakaöversatt till arabiska. Insomnirelaterade sömnbesvär var extremt hög hos deltagarna och liknar svenskt referensmaterial som har symtom på utbrändhet. Utbrändhet är en dold stressfaktor för ohälsa och försvårar SFI-inlärning, inträde på arbetsmarknad och övrig integration i det svenska samhället. Hälsofrämjande flyktingmottagandet behöver utveckla och kvalitetssäkra metoder, t ex kognitivt beteendeinriktad hälso/sömnskola som förebygger och tidigt upptäcker nyanlända flyktingars sömn- och koncentrationssvårigheter. De hinder som finns för nyanlända flyktingar att ta sig in på arbetsmarknaden måste tas på allvar, för att den politik med fokus på ”arbetslinjen” som regeringen för ska ha effekt.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Kecklund, Göran, et al.
(author)
-
Fysisk aktivitet vid insomni
- 2021. - 4
-
In: FYSS 2021. - Stockholm : Läkartidningens Förlag AB. - 9789198509823 ; , s. 363-368
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 10. |
- Kecklund, Göran, et al.
(author)
-
Må bra i skiftarbete : Hur ser de goda lösningarna ut?
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet ”Må bra i skiftarbete” handlar om sambandet mellan skiftschemats utformning och förekomst av sömn och hälsobesvär. Projektet består av fyra delstudier:1) en enkätstudie med syfte att undersöka samband mellan objektiva arbetstider och sömn, trötthet, hälsa och välbefinnande bland sjukvårdspersonal, exklusive läkare2) i samma population undersöka skillnader i hälsa och välbefinnande mellan tre olika arbetstidsmodeller – fast schema, reducerad arbetstid (med bibehållen lön) samt individuell schemaplanering (ISP)3) en klusterrandomiserad interventionsstudie där personalen vid tre avdelningar erbjöds utbildning om skiftarbete, sömn och hälsa. Dessa avdelningar jämfördes med tre avdelningar där personalen förutom utbildning även fick individuell schemaåterkoppling. Samtliga avdelningar hade ISP.4) en pilotstudie på läkare som använder ISP. Pilotstudien omfattade en enkät samt objektiva arbetstidsdata bland ett litet urval läkare.Undersökningen är baserad på enkäter och objektiva arbetstider. De viktigaste resultaten var:(1) De besvärligaste arbetstidskomponenterna var kort dygnsvila, roterande treskift, och helgarbete. Kort dygnsvila innebar otillräcklig sömn och ungefär 2,5 timmes sömnbrist.(2) Det fanns inga samband mellan förekomst av kort dygnsvila respektive nattarbete (baserade på objektiva arbetstidsdata) och psykisk ohälsa, otillräcklig återhämtning, att arbetet stör privatlivet och uppfattning om att inte orka arbeta fram till pension.(3) Däremot fanns det tydliga samband mellan att uppleva stora besvär med kort dygnsvila och nattarbete, och psykisk ohälsa, otillräcklig återhämtning, att arbetet stör privatlivet och att inte orka arbeta fram till pension (under rådande arbetsförhållanden).(4) Även hög arbetsbelastning, att uppleva att arbetet är emotionellt krävande, samt att inte få tillräckliga raster, visade samband med psykisk ohälsa och att inte orka arbeta fram till pension.(5) Jämförelsen av arbetstidsmodellerna – fast schema, reducerad arbetstid och ISP – visade marginella skillnader när det gäller hälsa, återhämtning och arbetsrelaterade störningar av privatlivet.(6) Interventionen, särskilt utbildning, var uppskattad av deltagarna men hade ingen effekt på hälsa, återhämtning och störningar i privatlivet. Interventionen innebar en ökning av mindre personalkonflikter relaterade till de valda arbetstiderna.(7) Pilotstudien om ISP för läkare visade att många uppskattade att kunna påverka sitt arbetstidsschema och rekommenderade andra avdelningar att pröva ISP. Däremot påverkade inte ISP förekomsten av hälso- och sömnbesvär.
|
|
