| 1. |
- Erixson, Lea, et al.
(författare)
-
Att se det som inte syns – om talföljder i årskurs 3 och 4
- 2013
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - : Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet. - 2000-9674 .- 2001-6131. - 9789198112405 ; :10, s. 64-81
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Internationell forskning och undersökningar visar att elever har svårt att lära sig algebra i allmänhet samt att konstruera och beskriva talföljder i synnerhet. Undervisningen, som fokuserar på olika undervisningsmetoder i stället för på det som krävs för att lära, anses vara en av de viktigaste orsakerna till detta.Studiens syfte är att, utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv, studera det som är kritiskt för elever i årskurs 3 och 4 när de ska lära sig att konstruera och beskriva vad som kännetecknar olika talföljder. I artikeln beskrivs de identifierade kritiska aspekterna och hur dessa gjordes synliga i undervisningen genom variation. Learning study användes som metod.Resultatet visar att eleverna utvecklade förmågan att beskriva talföljder när det i undervisningen gavs möjlighet för dem att urskilja sambandet mellan talen och talens inbördes förhållande till varandra, urskilja helheten, förstå att det finns ett system mellan talen som kan varieras i oändlighet och upptäcka att talföljder kan byggas upp på olika sätt. Detta benämns i studien som kritiska aspekter.
|
|
| 2. |
- Kerekes, Klara
(författare)
-
Undervisning om växande geometriska mönster : En variationsteoretisk studie om hur lärare behandlar ett matematiskt innehåll på mellanstadiet
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien är att analysera och beskriva hur lärare behandlar innehållet när de undervisar om växande geometriska mönster. Lärares handlingar och undervisning, där vissa aspekter av undervisningsinnehållet fokuseras och andra lämnas ofokuserade, ses som potential för förändringar i elevers erfarande av det undervisade innehållet. I studien analyseras vilka aspekter av innehållet växande geometriska mönster som är fokuserade i undervisningen. Centrala frågor i studien är vilka dimensioner av variation öppnar lärare upp och vad ges möjligt för eleverna att lära.Studien omfattar fyra lärare, deras undervisning om växande geometriska mönster och elever i klasser som är undervisade av dessa lärare. Samtliga lärare undervisar i årskurserna 4-6. Fyra videofilmade matematiklektioner, en för varje lärare, där växande geometriska mönster behandlas utgör studiens data. Materialet har analyserats i fyra steg. Vid analysen användes variationsteori och variationsteoretiska begrepp.Resultatet visar att samtliga lärare behandlar det matematiska innehållet på ett sådant sätt att de åstadkommer, medvetet eller omedvetet, någon form av innehållsvariation. Beroende på vilka aspekter av växande geometriska mönster som varieras och hålls konstanta öppnas olika dimensioner av variation i undervisningen och eleverna erbjuds att erfara ett ämnesinnehåll med skilda innebörder. De öppnade dimensionerna av variation resulterar i konstitution av olika lärandeobjekt i de fyra lärarnas undervisning, trots att lärarna undervisar om samma matematiska innehåll. Tre av dessa lärandeobjekt kan relateras till innehållet växande mönster. Dessa lärandeobjekt benämns i studien som 1. Beskriva ett matematiskt mönster, 2. Fortsätta på redan påbörjat matematiskt mönster och konstruera egna matematiska mönster samt 3. Uttrycka generellt hur ett mönster växer med matematiskt symbolspråk. Två lärandeobjekt hör till annat matematiskt innehåll. Det identifierades fler skillnader än likheter mellan hur fyra lärare behandlar innehållet växande geometriska mönster. En av likheterna är att samma variationsmönster iscensätts i olika lärares undervisning. En annan likhet är att flera lärare öppnar samma dimension av variation. Däremot skiljer sig sättet att öppna en och samma dimension av variation åt i de olika lärares undervisning när olika aspekter i en och samma dimension varieras. Det kan bidra till att eleverna förstår samma ämnesinnehåll på olika sätt. Vissa lärare öppnar fler dimensioner av variation än andra vilket kan bidra till en större möjlighet till elevernas lärande. I vissa klasser är det lärare som riktar elevernas uppmärksamhet mot en aspekt genom att variera värden inom aspekten. I andra klasser är det elever som öppnar en dimension av variation.
|
|
| 3. |
- Kerekes, Klara, et al.
(författare)
-
VA MER 2.0 – Forskningsbaserad matematikundervisning i förskoleklass och årskurs 1
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ur abstraktet: Sedan 2019 har forskningsgruppen i matematik, vid Högskolan för Lärande och Kommunikation, Jönköping University, ett väl upparbetat samarbete med Vaggeryds kommun. Forskare och kommunens lektor har under tre år utarbetat ett hållbart samverkansavtal (ULF) där utveckling av matematikundervisning i förskoleklass stått i fokus. I det så kallade VA-MER projektet har forskare tillsammans med lärare i förskoleklass i en iterativ process utvecklat och systematiskt utprövat ett antal vetenskapligt förankrade undervisningsaktiviteter som ska främja elevers taluppfattning och problemlösningsförmåga. Det har resulterat i ett antal dokumenterade undervisningsaktiviteter som är tänkta att fortsättningsvis vara ett stöd i matematikundervisningen för såväl verksamma som nyanställda lärare i kommunens förskoleklasser. En fråga som har väckts under projektets gång är hur de grundläggande matematiska idéer ska förvaltas och utvecklas i årskurs 1.
|
|
