| 1. |
- Boström, Magnus, 1972-, et al.
(författare)
-
Social sustainability requires social sustainability procedural prerequisites for reaching substantive goals
- 2015
-
Ingår i: Nature and Culture. - : Berghahn Books. - 1558-6073 .- 1558-5468. ; 10:2, s. 131-156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The synergies and trade-offs between the various dimensions of sustainable development are attracting a rising scholarly attention. Departing from the scholarly debate, this article focuses on internal relationships within social sustainability. Our key claim is that it is diffi cult to strengthen substantive social sustainability goals unless there are key elements of social sustainability contained in the very procedures intended to work toward sustainability. Our analysis, informed by an organizing perspective, is based on a set of case studies on multi-stakeholder transnational sustainability projects (sustainability standards). This article explores six challenges related to the achievement of such procedures that can facilitate substantive social sustainability. Three of these concern the formulation of standards and policies, and three the implementation of standards and policies. To achieve substantive social sustainability procedures must be set in motion with abilities to take hold of people's concerns, frames, resources, as well as existing relevant institutions and infrastructures.
|
|
| 2. |
- Klintman, Mikael, et al.
(författare)
-
Citizen-consumers
- 2016
-
Ingår i: Research handbook on climate governance. - : Edward Elgar Publishing. - 9781783470594 ; , s. 309-319
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Klintman, Mikael, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av vindkraftsetablering: Förankring, acceptans och motstånd.
- 2008
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Many politicians and researchers perceive wind power as an important part of future energy supply, nationally and globally. However, it has turned out to be problematic to expand wind power in the pace necessary to meet the national and international goals about wind power expansion. A significant challenge concerns the social and policy-related processes surrounding the establishment of wind power in local regions. Depending on how these processes are designed and carried through, the result may become anything from a well-supported development in the local area to a heavily criticized and socially disintegrating process, where the wind power projects sometimes have to be cancelled. Previous research on wind power establishments has typically been local in scope. Moreover, cross-nationally comparative overviews of local wind power projects are rare. In the few studies that have been done, only two countries, or a few establishments have been examined. In this report, the experiences are collected and analysed from a broad range of local processes of wind power planning and establishments throughout Europe. The aim of the report is to identify what characterizes more – as well as less – efficient and “well-anchored” planning and establishing processes. The goal is to provide increased knowledge about how the actors involved may design and carry through the planning and establishment in ways that resonate with the (often changing) concerns and interests of the local population throughout the process. As a background to the local comparisons, the report examines more general, national tendencies. In certain countries, the development and expansion of wind power has been far more difficult and slow than in others. Unsurprisingly, the report indicates strong connections between the degree of successful wind power development and the degree of support among the public. Yet, the bases for public support vary. In wind power projects, the likelihood of public opposition is high. The attitudes to specific wind power prospects are dependent on local values, such as appreciation of nature, and local views on the relation between “untouched” nature, recreation and tourism. Still, we would like to emphasize that the level of acceptance differs substantially across countries and across local regions, differences that cannot be directly tied to the proportion of the landscape that has been used for wind power establishments. The level of acceptance is rather connected to a range of factors that concern the organizing, public participation, decision-making, and the economy. The report suggests strategies that can be used in order to acknowledge wind power opposition, particularly strategies based on open dialogue, genuine public participation, but also financial benefits, such as co-ownership of wind power plants, among the local community. It stands clear that wind power projects should not be forced upon a local community by an external actor. This is not only a moral or democratic issue. If the wind power establishment is to work on a long-term basis, and if it is to stimulate further establishments in other local areas, it is necessary that the process be based on open and straight dialogue with local actors, particularly with negative groups. The report distinguishes four possible situations related to wind power planning. In the first situation, the wind power plant is built, and the population is positive to wind power and to the project. This process is characterized by local support, and the possibilities for developing wind power further in the area are good. The second situation is in the report called resignation. This situation means that the wind power plant is built, although the local public remains negative. To be sure, wind power actors may perceive this as positive in the sense the project is completed, as is the share of renewable energy. Yet, the negative or resigned attitude among the local public constitutes a significant risk that the opposition may grow more powerful and more categorical against wind power in the local region. In the third situation, there is a high acceptance of wind power among the local population, although other obstacles contribute to the cancelling of the wind power project. Here, there is a social potential for wind power establishments, but it may require a different strategy and planning process, or modifications at the policy level. The fourth and last situation, which we call conflict and cancellation, is when the protests of the local population are so powerful that the opportunities for developing wind power in the local area are highly limited during the near future. In the report, these four situations are analyzed, through concrete European examples, and through elucidations of how wind power actors may have an impact on the outcome. Very roughly, and pulled out of context, here follow certain recommendations to wind power actors. In order to make use of these recommendations, and to adapt them to various types of wind power projects, the reader will need to consult the report as a whole. • Inform yourself about the entire range of various local groups’ attitudes to the plans for establishing local wind power; also inform yourself about what views are represented by the respective groups and what knowledge they have about wind power. • Regard the local attitudes and engagement as a changeable process. Positive viewpoints should be taken care of, and an initially negative viewpoint may become a positive engagement. • Acquire thorough knowledge about the history, culture and current challenges of the local society, in order to identify local opportunities that can be tied to the wind power project. • Do not invite the affected local public to “participatory meetings” if there is no real room for their influencing the outcome. • Consider alternative types of financial participation that only require the local population to make small investments.
|
|
| 4. |
- Persson, Ola
(författare)
-
Scaling sufficiency : Towards less material consumption
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Various researchers have pointed out that avoiding further catastrophicconsequences related to the deteriorating ecological state of the planet,brought about by unsustainable production and consumption patterns,requires not only technological innovation and efficiency in productionprocesses, but also absolute reductions in energy and material use (i.e.,sufficiency). The rapid expansion of research on ideas such as sufficiency andpost-growth indicate an increasing realization that fundamental societalchange is needed if we are to avoid devastating environmental effects andsocial inequities.Using a theoretical perspective consisting of the literature on sustainableconsumption, sufficiency politics and policies, and scaling sustainabilityinitiatives, this thesis aims to contribute to our knowledge about socialecologicaltransformations from the perspective of sufficiency, specificallyaddressing (un)sustainable consumption. Sweden serves as the case with, onthe one hand, its strong civil society, policy and business promotion ofsustainable development and, on the other, high per-capita levels ofunsustainable consumption of resources.This thesis comprises four separate articles and a cover essay. Article oneexplores how environmental non-governmental organizations (ENGOs) areframing different sufficiency activities—ranging from those that can beapplied within the current market arrangements to others that deal withsocial relations and non-commercial values beyond market exchange—as away to attract a wider audience. Article two analyses the individual motivesfor working less and the socio-ecological outcomes of Gothenburg City’s ‘rightto part-time’ policy. The third article contrasts the visions and discourses of‘community repair’ with the mainstream circular economy discourse byanalyzing the ENGO campaign ‘Fix the Stuff’ and the open Do-It-Yourselfrepair spaces ‘Fixotek’ in the City of Gothenburg. Article four explores howdifferent business forms impact upon the social and ecological sustainabilitydynamics of the changing Swedish second-hand clothing market.Sufficiency is an approach that remains peripheral in the public debates onhow to enable social and ecological sustainability. Nevertheless, the researchin this thesis provides concrete examples of how sufficiency practices can bescaled, not only through bottom-up and grassroots movements, but also viaiimore conventional actors, such as municipalities, established ENGOs andfirms (Papers I–IV). It therefore contributes to knowledge about howsufficiency can extend beyond an individual strategy towards low-impactlifestyles, and thus can involve various societal actors and amplificationprocesses, ranging across scaling out, scaling deep and scaling up. In addition,I illustrate how the scaling of sufficiency practices is also coupled withvarious challenges and tensions, which risk undermining some of the keyaspects of the sufficiency approach.Furthermore, through the lens of the sufficiency approach, this thesis alsoadvances the debate on sustainability transitions and circular economies(Papers III and IV). In particular, it draws attention to how the mainstreamcircular economy discourse has overlooked questions relating to the rolesand powers of citizen-consumers and corporations, as well as the control ofmaterials, skills and resources. Moreover, there are social-ecological issuesrelated to which market actors have access to used clothing, how thesematerials flow and how profits are eventually distributed that have yet toreceive much attention in the current circular economy debate. Together,these issues have important implications for who benefits from the transitionto a circular economy and in what ways.
|
|
| 5. |
- Waldo, Åsa, et al.
(författare)
-
Attityder och delaktighet vid etablering av vindkraft till havs
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De politiska mål som finns nationellt och internationellt för en ökad andel förnyelsebar energi förutsätter en omfattande anläggning av energiproduktion på lokal nivå. Dessa anläggningar berör oundvikligen lokalsamhällets olika grupper – deras kultur, ekonomi, sociala verksamhet, och deras uppfattningar om miljöproblem såväl som naturvärden. Detta gäller anläggningar för alla energikällor, inte minst vindkraft. Vindkraften har tidigare setts som småskalig, eftersom den ofta etablerats som enstaka eller några få vindkraftverk. På senare år har mer storskaliga vindkraftprojekt planerats och anlagts, vilket gjort vindkraften mer påtaglig för lokalsamhället och dess invånare. Den här rapporten baseras på en studie av lokalsamhällets röster om en speciell sorts vindkraftsetablering, storskalig vindkraft till havs – eller i våra specifika fall – i sund.Syftet med rapporten är att undersöka mötet mellan olika aktörer; beslutsfattare, befolkning och entreprenörer, kring två vindkraftprojekt: Lillgrund vindkraftpark i Öresund och Utgrunden II i Kalmarsund. Rapporten är tänkt att ge en förståelse för attityder, risk- och möjlighetsuppfattningar hos olika lokala aktörer i de två fallen. Begreppsliga verktyg har vi hämtar från teorier om attityder, värden och deliberativ demokrati, samt från vår egen begreppsutveckling i en tidigare rapport (Klintman & Waldo, 2008). Eftersom undersökningens mål varit att söka olika aktörers egna formuleringar av problem och möjligheter kring projekten har de studerats med hjälp av kvalitativa metoder. Tre typer av insamlingstekniker har använts: dokumentanalys, fältobservationer och djupintervjuer. Rapporten bygger inte på statistiskt generaliserbara data om allmänhetens attityder.Både positiva och negativa attityder till de två vindkraftprojekten har analyserats. De positiva attityderna bygger främst på etiska värden (vindkraften ses som en miljösund kraft som man bör satsa på) och för vissa även på materiella värden (projekten kan medföra arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i lokalsamhället). De negativa attityderna bygger på estetiska värden (man upplever att utsikten förstörs och att lokala naturvärden hotas) och på en kombination av materiella och etiska värden (vindkraften ses som olönsam och ineffektiv). Analysen visar att det finns behov av ökad kunskap, både genom förmedling av fakta om vindkraftens ekonomiska och tekniska förutsättningar och genom att öka kunskapen om allmänhetens uppfattningar om vindkraftprojekt. Studien pekar därmed på behovet av en kunskapsförmedling där allmänhetens erfarenheter tas tillvara.För att få en god uppfattning om olika aktörers attityder till ett vindkraftprojekt räcker det inte att se till om det finns ett aktivt motstånd mot projektet eller inte. Som denna såväl som tidigare studier visar vore det felaktigt att tolka en passiv lokalbefolkning som en stödjande aktör. Det är viktigt att ta reda på i vilken utsträckning det finns stöd respektive avståndstagande till projektförslaget och vilka grunder detta har.En väsentlig del av kritiken mot vindkraften baseras på att den inte ses som ett effektivt och ekonomiskt sätt att producera energi. Det är därför viktigt att legitimera de ekonomiska stöd som riktas mot vindkraften och tydligt redovisa fakta om miljönytta, lönsamhet och effektivitet med ett specifikt projektförslag. De negativa känslorna till vindkraftprojekten är ofta nära förknippade med estetiska värden och projektens storskalighet ger upphov till en större tveksamhet och oro för visuellt intrång. Det är därför centralt att ta människors upplevelser på allvar i handling. Exempelvis genom att föra en dialog kring ett specifikt projekt ur estetisk synvinkel för att fastställa vilka lokala värden och upplevelser det är som hotas, och hur projektet skulle kunna utformas eller genomföras annorlunda.Hur människor ser på relationen, och balansen, mellan vindkraftsetableringens möjligheter och risker bör vara en central del av dialogen som rör vindkraftprojekt.Det är viktigt att de risker som olika aktörer upplever identifieras och får utrymme i planerings- och beslutsprocessen, även om entreprenören och myndigheterna inte uppfattar dessa risker. I det lokala sammanhanget kan uppfattningar om möjligheter fungera som motvikt till de negativa effekter som kanske förknippas med etableringen. Det är fördelaktigt om dessa identifieras i dialog med lokalsamhället och tydliggörs av entreprenörer och myndigheter.Den här studien, liksom tidigare studier, visar att brister i lokala aktörers möjligheter att delta i planerings- och beslutsprocessen inte sällan överskuggar det konkreta slutresultatet, i det här fallet en vindkraftpark. De båda projekt som vi studerat vilar på centrala beslut. Givet den starkt ökade roll som vindkraften enligt nationella beslut ska spela för energiförsörjningen är det kanske omöjligt att undvika att vissa beslut fattas på central nivå. Det medför emellertid begränsningar av berörda aktörers möjligheter att delta i och påverka planerings- och beslutsprocessen. Dessutom innebär det en utmaning för entreprenörer att skapa delaktighet i processen. Möjligheten till kommunalt veto mot vindkraftprojekt gör att man från lokal nivå kan påverka beslut om vindkraftsetablering i den egna kommunen. Detta ställer ökade krav på centrala myndigheters förankring av nationella utbyggnadsplaner och på entreprenörers förankring av lokala projekt.Vår analys visar att en god förankring av ett vindkraftprojekt bygger på att de berörda blir informerade i ett tidigt skede och ges möjlighet att delta i planerings- och beslutsprocessen. För att skapa delaktighet är det viktigt att deltagandet bygger på en dialog där alla deltagare går in i samtalet med en öppenhet för att nya fakta och perspektiv kan få dem att ändra åsikt, och att allas erfarenheter och farhågor möts med respekt. I både denna rapport och i Klintman & Waldo (2008) har vi betonat det ekonomiska deltagandets potential för ett aktivt, lokalt engagemang i vindkraftsfrågor. I den här rapporten vill vi även betona vikten av att skilja mellan olika former av ekonomiskt deltagande. Ekonomisk kompensation kan – om den ges vid fel tillfälle – uppfattas som muta, medan ett tidigt ekonomiskt deltagande, genom exempelvis andelsägande, kan fungera som engagerande på ett konstruktivt sätt. Försök med olika typer av deltagande, från lokal dialog till delägarskap, är faktorer som det behövs betydligt mer kunskap om.Sverige har, som vi redan nämnt, ambitiösa planer för utbyggnaden av vindkraften. Detta ställer höga krav på både lokala myndigheter och entreprenörer i planeringsprocessen. Som vi har visat bygger motståndet mot vindkraft för en del människor på starka värden, som är viktiga att respektera. För en framgångsrik utbyggnad är valet av platser och former för etablering avgörande.
|
|
