| 1. |
- Cox, Peter, et al.
(författare)
-
Conclusion
- 2020
-
Ingår i: The politics of cycling infrastructure : Spaces and (In)Equality - Spaces and (In)Equality. - 9781447345152 ; , s. 235-238
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Cox, Peter, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2020
-
Ingår i: The politics of cycling infrastructure : Spaces and (In)Equality - Spaces and (In)Equality. - 9781447345152 ; , s. 1-14
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Jonsson, Thomas, et al.
(författare)
-
Effektsamband för gående och cyklisters säkerhet - litteraturstudie
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en litteraturstudie om trafiksäkerhetseffekter av åtgärder med avseende på cyklisters och gåendes säkerhet. Åtgärder som behandlas i denna rapport är fysiska åtgärder, samt drift- och underhållsåtgärder. Syftet med rapporten är att sammanställa empirisk kun-skap om trafiksäkerhetseffekterna av olika åtgärder för gång- och cykeltrafik. Åtgärderna delades in i tre grupper, nämligen åtgärder i anslutning till bilnät på sträcka (inkl. korsningar), åtgärder i anslutning till bilnät för korsande av bilnät och åtgärder friliggande från bilnät. Data som använts i litteraturen som studerades blev analyserat, då det ofta är olika datakällor som ligger bakom själva studierna i litteraturen. Dessutom förekommer olika rap-porteringsgrader vid olyckor, vilket gör det ännu viktigare att bedöma litteraturen efter bakomliggande datorkällor. Vidare ger rapporten en översyn över metodiken för att kunna kombinera olika åtgärdseffekter. Slutligen utmynnar rapporten i ett verktyg för att lättare kunna bedöma olika åtgärdernas effekter på cyklisters och gåendes trafiksäkerhet.
|
|
| 5. |
- Karlsson, Marianne, 1956, et al.
(författare)
-
Development and implementation of Mobility-as-a-Service : A qualitative study of barriers and enabling factors
- 2020
-
Ingår i: Transportation Research, Part A: Policy and Practice. - : Elsevier BV. - 0965-8564 .- 1879-2375. ; 131, s. 283-295
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mobility-as-a-Service (MaaS) has been argued as part of the solution to prevalent transport problems. However, progress from pilots to large-scale implementation has hitherto been slow. The aim of the research reported in this paper was to empirically and in-depth investigate how, and to what extent, different factors affect the development and implementation of MaaS. A framework was developed, with a basis in institutional theory and the postulation that formal as well informal factors on different analytical levels (macro, meso and micro) must be considered. The research was organised as a multiple case study in Finland and Sweden and a qualitative approach was chosen for data collection and analysis. A number of factors with a claimed impact on the development and implementation of MaaS was revealed. At the macro level, these factors included legislation concerning transport, innovation and public administration, and the presence (or not) of a shared vision for MaaS. At the meso level, (the lack of) appropriate business models, cultures of collaboration, and assumed roles and responsibilities within the MaaS ecosystem were identified as significant factors. At the micro level, people’s attitudes and habits were recognised as important factors to be considered. However, how the ‘S’ in MaaS fits (or not) the transport needs of the individual/household appears to play a more important role in adoption or rejection of MaaS than what has often been acknowledged in previous papers on MaaS. The findings presented in this paper provide several implications for public and private sector actors. Law-making authorities can facilitate MaaS developments by adjusting relevant regulations and policies such as transport-related subsidies, taxation policies and the definition of public transport. Regional and local authorities could additionally contribute to creating conducive conditions for MaaS by, for example, planning urban designs and transport infrastructures to support service-based travelling. Moreover, private actors have key roles to play in future MaaS developments, as both public and private transport services are needed if MaaS is to become a viable alternative to privately owned cars. Thus, the advance of MaaS business models that benefit all involved actors is vital for the prosperity of the emerging MaaS ecosystem.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Alm, Jens, et al.
(författare)
-
Planering för strategisk cykelinfrastruktur : Resultat från en intervjustudie
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dagens samhälle med klimatförändringar och miljöproblem ses cykeln som ett allt viktigare transportmedel för att minska bilanvändning. Trafikverket konstaterade att ökad cykling medför stora vinster för samhället, inte minst för miljön. Således borde cykel prioriteras allt mer i planeringen, vilket inte alltid görs. Hur man planerar cykelinfrastruktur och vad som klassas som bra eller dålig cykelinfrastruktur kan skilja sig mellan olika kommuner, inte minst beroende på kommunens storlek, planeringstradition och liknande. Föreliggande rapport är slutprodukten av projektet som handlar om möjligheter och svårigheter för kommunerna att implementera strategisk cykelinfrastruktur i Sverige. Vidare syftar rapporten till att ge kommuner rekommendationer om hur de arbeta vidare med frågorna och förslag på hur de kan övervinna eventuella svårigheter. Syftet med denna rapport inom projektet ”Planering för strategisk cykelinfrastruktur” är att analysera hur kommunerna idag arbetar med planering av strategisk cykelinfrastruktur och vilka möjligheter och hinder planerare möter i deras arbete kring dessa frågor. Mer konkret handlar studien om vilka åtgärder som tjänsteman med ansvar och engagemang för cykling bedömer som viktigast för att öka cyklandet och deras erfarenheter av att få sådana åtgärder genomförda. För att uppnå det ovannämnda syftet genomfördes en intervjustudie bland städer, kommuner och regioner som deltar i organisationen Svenska Cykelstäder – en organisation bestående av 31 kommuner samt fyra regioner och som framhåller att de målmedvetet arbetar för ökad och säkrare cykling. En slutsats i rapporten är att bilnormen fortfarande är stark. En illustration av detta är att det är problematiskt att förbättra och utveckla infrastrukturen för cykel på bekostnad av bilen. Dock är möjligheterna betydligt större att prioritera cykel vid nybyggnation där förutbestämda vanor och rutiner som är svåra att förändra ännu inte är fastlagda. Detta kan ses som en möjlighet att åtminstone vid nya utvecklingsprojekt förbättra cykelinfrastrukturen i svenska kommuner. Ytterligare en slutsats är att vissa kommuner, trots svårigheter, är långt framme i arbetet med att främja cykel och att de på enförhållandevis bred front arbetar aktivt med åtgärder för ökad cykling såsom förbättrad och mer cykelinfrastruktur i form av cykelvägar- och parkeringar, åtgärder för att prioritera cykel framför bil samt beteendepåverkande åtgärder. En tredje slutsats är att det finns kommuner som är medlemmar i organisationen Svenska Cykelstäder där prioriteringen av cykel trots medlemskapet inte verkar stå högst upp på den trafikpolitiska agendan. Rapporten avslutas med en rad rekommendationer som grundar sig på forskningen som genomfördes i detta projekt och inte enbart på intervjustudien som genomfördes inför denna rapport. Dessa behandlar samverkan mellan kommunerna, mellan kommunernaoch regionerna och mellan kommunerna och Trafikverket. Vidare ekommenderasnationella standarder för utformningen av cykelinfrastruktur som grundar sig på aktuell forskning. Utöver detta rekommenderas att cykelns betydelse i olika dokument borde öka och bilens betydelse borde minska.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Kazemzadeh, Khashayar, et al.
(författare)
-
Electric bike (non)users’ health and comfort concerns pre and peri a world pandemic (COVID-19): A qualitative study
- 2021
-
Ingår i: Journal of Transport & Health. - : Elsevier BV. - 2214-1405. ; 21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: The unprecedented COVID-19 pandemic affects different domains of society,including the transport system. Due to the impacts of social distancing, research concerningelectric bike (e-bike) applications and non(user) health and comfort concerns is needed. Thisresearch aims to understand the health and comfort concerns of e-bike (non)users in both pre (PR)and peri (PE) pandemic situations and explore how the PE situation triggers (non)users to use e-bikes.Methods: An interpretive description qualitative method in the form of semi-structured interviewswas used to gather the empirical material for this research.Results: Twenty-three (non)user participants were interviewed in the PR situation, and 12 of theseparticipants were interviewed again in the PE situation. The comfort provided by the e-bike didnot outweigh its cost as a factor for nonusers considering investing in the e-bikes in the PR situation.However, nonusers acknowledged that e-bikes can serve as substitutes for public transportby eliminating social interactions and consequently potential health concerns, in addition toproviding comfortable mobility. E-bike users were in agreement concerning physical activity andthe health benefits of using e-bikes in the PR situation. Their opinions differed slightly, as womenplaced less emphasis on the physical activity provided by e-bike use. However, gender opinionsconverged regarding health concerns about using public transport in PE situations. Infrastructurefacilities and e-bike performance are evident as users’ comfort concerns in the PE situation.Conclusion: The results highlight the role of the e-bike in PE situations as a reliable transport modeand suggest that there is considerable potential for e-bikes as substitutes for public transport inthe post-pandemic situation. The findings are applicable to e-bike level-of-service studies in orderto provide an overview of the user’s experience of comfort.
|
|
| 10. |
- Koglin, Till
(författare)
-
Cykeln och bilsamhället
- 2014
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; 4, s. 64-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
