| 1. |
- Alerby, Eva, et al.
(författare)
-
Det fysiska rummets betydelse i lärandet
- 2006
-
Ingår i: Resultatdialog 2006. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9173070971 ; , s. 7-15
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Alerby, Eva, et al.
(författare)
-
Lära om lärande
- 2000
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Alerby, Eva, et al.
(författare)
-
Reflections on the signification of space in school from a life-world approach
- 2002
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A school can be regarded from its spatial configuration. These spaces can create expectations and be experienced as inspiring, they can create opportunities but even limitations for the learning of teachers and pupils. Then, what conveys the impression of the spaces? How does the space formation affect the learning process? To what extent do the spaces in school give rise to human relations? What actions and thought space is constituted? A school building can from an architectural starting point be regarded from many perspectives, where perhaps the most prominent are the material characteristics. However, to understand a building only from material characteristics will not give a comprehensive view of the situation. Instead there are also both functional and aesthetic characteristics within a building. Added to that are complicated questions concerning the architecture formation in relation to the human. One way to approach these dimensions, from a scientific perspective, is to take the phenomenological movement as a point of departure, and to be more precise - the phenomenology of the life-world. We claim that it is possible to study and to make a theoretical set of concepts of the meaning of space within learning. This paper will discuss these questions from a life-world approach.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Almers, Ellen
(författare)
-
Handlingskompetens för hållbar utveckling : Tre berättelser om vägen dit
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens mål är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med handlingskompetens för hållbar utveckling avses i studien vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt sominkluderar intergenerationellt och globalt ansvar. I avhandlingen introduceras begreppet avståndsmoral för att beskriva detta ansvar, som utsträcker sig i både tid och rum, till kommande generationer och till nu levande människor globalt. En utgångspunkt för studien är att hållbar utveckling innefattar idén om avståndsmoraliskt ansvar. Studiens huvudfråga är: Hur erfar avståndsmoraliskt aktivt handlande unga människor att de utvecklat handlingskompetens för hållbar utveckling?Studiens teorigrund är livsvärldsfenomenologisk. En upplevd verklighet undersöks i studien via berättelser. Genom ett strategiskt urval har tre intervjupersoner, som motiverar sina handlingar med avståndsmoraliska argument, valts att ingå i studien. Datainsamlingen har skett genom en kombination av öppna livsberättelseintervjuer ochhalvstrukturerade intervjuer. Analys och tolkning har metodologiskt stöd i berättelseforskningstraditionen och empirisk fenomenologisk forskning.Resultaten presenteras som tre citatrika levnadsberättelser om Karin, Carl och Matilda, tre unga vuxna med flera års engagemang i hållbarhetsfrågor. Syftet med levnadsberättelserna är att bidra till förståelse av det speciella i en enskild individs upplevelse av attutveckla handlingskompetens för hållbar utveckling. En integrerande analys redovisar mönster i form av likheter och skillnader mellan de tre individernas berättelser om att utveckla olika aspekter av handlingskompetens i avståndsmoraliska frågor. Sex gemensammakärnpoänger framstår som betydelsefulla: känslomässiga reaktioner, upplevd kompetens, kontrasterande perspektiv och normativ grund, handlingsimpregnering, tillit från och tillit till vuxna samt social gemenskap kontra utanförskap. Som motiv och drivkrafterför engagemanget framstår känslomässiga reaktioner som initierar önskan om förändring och vilja till handling, längtan efter meningsfullhet, önskan om att komma till sin rätt och längtan efter gemenskap. Resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskningoch en modell av en möjlig väg att utveckla aspekter av handlingskompetens för hållbar utveckling presenteras. Diskussionskapitlet utmynnar i fyra didaktiska utmaningar för enutbildning för hållbar utveckling.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Learning and Strategies
- 2005
-
Ingår i: Tidskrift för lärarutbildning och forskning. - Umeå : Umeå University. - 1404-7659. ; 12:4, s. 39-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Calissendorff, Maria
(författare)
-
"Om man inte vill spela – då blir det jättesvårt" : en studie av en grupp förskolebarns musikaliska lärande i fiolspel
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation project involved following a group of six pre-school children (five years old) in the first year of their learning the violin together and where their parents were present at the lessons. The purpose of the study was to generate a theory which could increase our understanding of how small children learn an instrument where their parents are present at the lessons. The focus was on the child’s perspective. In line with Grounded Theory, the theory was built up as the investigation proceeded. All the lessons and concerts during the first year of learning were observed. The children, parents and teacher were interviewed three times. From the observations there emerged “leads” that were followed up in subsequent observations, interviews and chats. From the leads came categories, from which in turn came the core category learning style. The children differed in their ways of concentrating and of imbibing, dealing with and remembering information. They had different learning styles. Environmental, emotional, social, physiological and psychological factors affected each child’s learning style to a different extent. The study’s theory of learning style was subsequently integrated into the Dunn & Dunn Learning Style Model and could thereby be regarded as formal. The conclusion is that if the teacher is to pay regard to the children’s individual learning styles (these having chiefly to do with different perceptual preferences), he or she must present the content of the lesson in different ways.
|
|
| 10. |
|
|
