| 1. |
- Andersson, Karin, 1952, et al.
(författare)
-
Methods and Tools for Environmental Assessment.
- 2016
-
Ingår i: Shipping and the Environment: Improving Environmental Performance in Marine Transportation; Andersson, K., Brynolf, S., Lindgren, F.J. & Wilewska-Bien (eds.).. - Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg. - 9783662490457 ; , s. 265-293
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Selecting measures to reduce the overall environmental impact associated with shipping can be a difficult task, and a systematic approach is needed. There is risk of sub-optimisation and counteraction of different measures with one another if decisions are made based on fragmented decision support. An example of a system effect is the long lifetime of ships, which slows the introduction of new technologies. Therefore, design and retrofits must fulfil not only present but also future requirements for environmental sustainability. This chapter describes the basic details of several methods and tools that can be used in environmental assessments within the shipping industry. The methods and tools described are grouped into three categories: (1) procedural tools, (2) analytical tools and (3) aggregated tools. Examples of procedural tools are environmental impact assessment, multi-criteria decision analysis and risk management; life cycle assessment (LCA) and environmental risk assessment are examples of analytical tools. Aggregated tools include indicators, indices, and footprints.
|
|
| 2. |
- Etkin, D.S, et al.
(författare)
-
Quantification of Oil Spill Risk
- 2017
-
Ingår i: Oil spill science and technology. ; , s. 71-183
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The identification and evaluation of oil spill risk is important for contingency planning, as well as for the decision-making processes inherent in spill risk management. It needs to encompass both the probability of oil spills occurring under a number of types of circumstances, along with the potential consequences or impacts of the oil spillage. The quantification of oil spill risk provides policy makers and officials with more objective measures of probabilities, consequences, and overall risk to make informed decisions. Each potential source of oil spillage presents its own challenges for measuring the components of risk. This chapter presents state-of-the-art approaches to risk quantification for four varied spill sources-vessels, oil wells, sunken shipwrecks, and crude oil trains to demonstrate varied approaches.For vessel spills, risk analysis includes calculating the probabilities of vessel accidents that may result in spills through vessel traffic studies, coupled with outflow analyses that determine the probability of spillage and the volume of oil released. The consequences of vessel spills can be quantified through oil spill trajectory, fate, and effects modeling.Determining the probability and magnitude of well blowouts can be accomplished through the application of a fault-tree model. Again, the consequences of spillage can be determined with oil spill trajectory, fate, and effects modeling.Sunken wrecks containing oil present a unique form of spill risk. The wrecks may or may not leak or release oil in some future time until corrosion or disturbance breaks the vessels' bunker or oil cargo tanks. The probability of spillage is dependent on evaluating the factors that may lead to a release. Spill trajectory, fate, and effects modeling can be used to predict potential spill consequences.The dramatic increase in the use of unit trains to transport crude oil in large quantities, coupled with the potential for accidental spills with devastating consequences of fire and explosion, have led to an urgent need to quantify risk. Again, modeling tools can be used to assist decision makers and planners in assessing this risk.
|
|
| 3. |
- Hassellöv, Ida-Maja, 1974, et al.
(författare)
-
Miljörisker sjunkna vrak
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet med en nationell strategi för hantering av miljöfarliga vrak påbörjades 2007 med Statskontorets utredning Vrak och ägarlösa båtar, men ingen enskild myndighet har tilldelats övergripande ansvar för vrakfrågan. Utöver ansvarsfrågan har också förväntade höga kostnader för inspektion och sanering av vrak fördröjt det fortsatta arbetet. Ett steg närmare en nationell strategi redovisas här genom regeringsuppdraget Miljörisker sjunkna vrak. Genom samordning och ökat informationsutbyte mellan berörda myndigheter finns stor potential att minska de förväntade kostnaderna för inspektion av vrak och omgivande miljö. Om den föreslagna strategin antas, beräknas informationsläget avseende vraken att snabbt förbättras så att det år 2030 inte längre finns några potentiellt miljöfarliga vrak i svenska vatten.Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket har idag delat ansvar för övervakning och åtgärdande av miljögifter i marin miljö. Mot denna bakgrund hade det varit naturligt att låta HaV få ett övergripande ansvar för hantering av miljöfarliga vrak. Genom flexibelt upplägg avseende tidsramar bedöms övervakning och inspektion av potentiellt miljöfarliga vrak kunna utföras genom att HaV ger de berörda myndigheterna uppdrag; kartering och sjömätning (Sjöfartsverket), ROV och dykinspektion (Kustbevakningen och/eller Försvarsmakten), sediment- och bottenförhållanden (Statens geologiska undersökning). En förutsättning är dock väl fungerande samverkan och kommunikation mellan berörda myndigheter. Existerande plattformar för detta finns redan på såväl operativ nivå i form av Projekt ”Sjöstjärnan” - samordning och samverkan mellan myndigheter avseende information och inhämtning av djup- och bottendata; respektive högsta ledningsnivå i form av Samordningsgruppen för havs- och vattenmiljöfrågor (SamHav).Enligt Sjöfartsverkets tidigare inventering (Miljörisker från fartygsvrak, 2011) finns det utmed Sveriges kust knappt tre tusen vrak som inte kan avskrivas utan vidare informationsinhämtning. Drygt trehundra av dessa klassades som potentiellt miljöfarliga. Av dessa har 31 listats som de sannolikt mest miljöfarliga vraken. Listan över de 31 vraken har därför varit utgångspunkt för projektet Miljörisker sjunkna vrak, vars syfte var att ta fram en metod för prioritering och inspektion av potentiellt miljöfarliga vrak.Undervattensinspektion av vrak är kostsamt och kostnaden ökar kraftigt om vrakets läge är otillgängligt. Av de 31 vraken valdes därför nio relativt lättillgängliga vrak ut för noggrannare arkivstudier, samt sjömätning. Utifrån informationen från arkivstudierna och sjömätningen gjordes ett ytterligare urval om fyra vrak (Altnes, Skytteren, Thetis och Villon), vilka även inspekterades med ROV och/eller dykare. Huvudsyftet var att, inför och under arbetet med inspektionerna, utarbeta Standard Operating Procedures (SOPs) som framgent kan användas som stöd inför kommande operationer rörande potentiellt miljöfarliga vrak.Under arbetet med inspektionerna observerades inte några pågående läckage av olja från vraken. Trots denna positiva information är det viktigt att komma ihåg att endast bevis på tomma tankar kan fullt ut avskriva vraken från listan över potentiellt miljöfarliga vrak. Även om det under projektets fältarbete inte observerades läckage av olja, finns dokumenterade läckage sedan tidigare (senast 2008-04-26) för Skytteren. Noterbart är också att Kustbevakningen 2014-06-29, fick rycka ut för att omhänderta olja som börjat läcka efter vraket Immen, norr om Gotska Sandön. Immen var inte med bland fallstudieobjekten i projektet.I tillägg till undervattensinspektion placerades strömmätningsutrustning ut vid vraken Skytteren och Villon. Strömdata kan sedan användas för att modellera ett hypotetiskt spill av olja från ett vrak och ge en indikation på var läckage av olja kan tänkas påverka den marina miljön negativt. Exempel på sådana negativa effekter kan vara försämrad förmåga hos sedimentlevande organismer att omsätta näringsämnen, vilket i sin tur kan påverka hela det marina ekosystemet. Strömdata är också ett viktigt underlag för utformning av övervakningsprogram, exempelvis med passiva provtagare för att detektera läckage av miljöfarlig substans från vrak.Samtlig insamlad data kommer att användas för att validera riskbedömningsverktyget VRAKA, som möjliggör resurseffektiv prioritering av vilka vrak som bör undersökas och/eller saneras. VRAKA, SOPs för inspektion, samt tillgång till specifik kompetens för utvärdering av samtliga resultat är nyckelelement för att kunna presentera en tillförlitlig riskbedömning av potentiellt miljöfarliga vrak. Havs- och vattenmyndigheten skulle kunna vara lämplig myndighet med huvudansvar för miljöfarliga vrak, i operativ samverkan med övriga berörda myndigheter.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hassellöv, Ida-Maja, 1974, et al.
(författare)
-
Miljörisker sjunkna vrak II. Undersökningsmetoder och miljöaspekter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During 2015 the Swedish Maritime Administration continued the second phase of thegovernmental task Environmental risks from sunken wrecks which first report was finalized2014-10-31 (Dnr: 1399-14-01942-6).The main conclusions from the 2014 report remain; for future handling of potentially pollutingshipwrecks it is recommended that the Swedish Agency for Water and Marine Management isgiven a coordinating responsibility in close cooperation with other competent nationalauthorities, such as Swedish Maritime Administration, Swedish Coastguard, Swedish NationalMaritime Museums, the Geological Survey of Sweden, SMHI, Swedish EPA, and SwedishCivil Contingencies Agency. Through coordination of wreck related operations and activitieswithin the concerned competent authorities’ ordinary areas of responsibility, resourceefficiency is improved. The estimated extra cost for implementation of a national strategy forhandling of the wrecks are estimated to be 10-15 MSEK which should be allocated to thecompetent authorities by the Swedish Agency for Water and Marine Management.The conclusions from 2014 was reinforced during 2015, e.g. through the validation of the riskassessment model VRAKA, which is now available in a first operative version. Additionalecotoxicological experiments on the development of tolerance against PAHs in meiofauna andmicroorganism communities were conducted in a field study in Brofjorden. The mainconclusions from this work is that comprehensive analyzes of PAHs should include alkylatedPAHs, and that exposure to PAHs over time can lead to tolerance development in ammoniumoxidizing bacteria, at the expense of their ability to perform the essential ecosystem servicenitrification.Continued measurements of the bottom currents were made at the wrecks Villon and Skytteren,and at the dumping area west of Måseskär. Measurement series yielded important informationon how measuring equipment at the wreck can be deployed in an optimized way in futuremonitoring program; to calculate the possible spreading of pollution from a wreck, currentmeasurements should be performed upstream from the wreck site, while sensors for thedetection of, for example, oil should be put into the turbulence downstream of the wreck.The current measurement instruments (RDCP) deployed at the Måseskär dump site was trawledup after only three weeks of measurements, but still gave valuable information on the extensivebottom trawling that resuspend (stir up) sediments. Earlier geochemical surveys have shownsignificantly elevated arsenic concentrations in the area and sediment resuspension greatlyincreased the risk for spread of any contaminants in the area. Trawling is not prohibited in thearea, and the current lack of knowledge regarding potential effects on human health whenconsuming seafood from dump areas calls for reflection upon the suitability of trawling in thearea.In addition to the current measurements Swedish Maritime Administration and the SwedishNavy conducted hydrographic survey with multibeam and side scan sonar and ROVinvestigation of the wrecks in the dumping area at Måseskär. 28 wrecks were found, and ROVinvestigation showed cargo holds with dumped torpedoes or mines and other containers in some SjöfartsverketDnr: 1399-14-01942-156of the wrecks. There is some discrepancy between the previously measured elevated arsenicconcentrations in the Måseskär area and recently presented data from historical archives thatdoes not support the theory that chemical weapons were dumped in the area. However, there isa very good correlation between the dominant current direction in the area, and the highestmeasured arsenic concentrations in the area downstream of the wrecks, suggesting some formof arsenic source in the area.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Johansson, Malin, 1980, et al.
(författare)
-
Remote sensing for risk analysis of oil spills in the Arctic Ocean
- 2013
-
Ingår i: Proceedings of the ESA Living Planet Symposium 2013, 9 - 13 September 2013, Edinburgh, UK.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Predicted decreases in sea-ice extent and shift from multiyear ice to seasonal ice open up for commercial shipping routes within the Arctic. With expected further growth of maritime activities the potential threat of accidents is increasing. Moreover, there is a lack of information on how an oil spill would affect the Arctic Ocean environment. A robust tool following international risk assessment standards is therefore vital to 1) try to prevent oil spills through use of scenario runs and 2) increase the possibilities to delimit the damage should a spill occur. We use remote sensing images to extract information about oil spill redistribution mechanisms. This combined with information about estimated volume, type ofoil and ecotoxicological data enables identification of areas in the Arctic Ocean especially vulnerable to maritimeactivities. We also include estimates on the probability ofan oil spill occurrence.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Landquist, Hanna, 1984, et al.
(författare)
-
A fault tree model to assess probability of contaminant discharge from shipwrecks
- 2014
-
Ingår i: Marine Pollution Bulletin. - : Elsevier BV. - 0025-326X .- 1879-3363. ; 88:1-2, s. 239-248
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Shipwrecks on the sea floor around the world may contain hazardous substances that can cause harm to the marine environment. Today there are no comprehensive methods for environmental risk assessment of shipwrecks, and thus there is poor support for decision-making on prioritization of mitigation measures. The purpose of this study was to develop a tool for quantitative risk estimation of potentially polluting shipwrecks, and in particular an estimation of the annual probability of hazardous substance discharge. The assessment of the probability of discharge is performed using fault tree analysis, facilitating quantification of the probability with respect to a set of identified hazardous events. This approach enables a structured assessment providing transparent uncertainty and sensitivity analyses. The model facilitates quantification of risk, quantification of the uncertainties in the risk calculation and identification of parameters to be investigated further in order to obtain a more reliable risk calculation.
|
|
| 10. |
- Landquist, Hanna, 1984, et al.
(författare)
-
Bayesian updating in a fault tree model for shipwreck risk assessment
- 2017
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 590, s. 80-91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Shipwrecks containing oil and other hazardous substances have been deteriorating on the seabeds of the world for many years and are threatening to pollute the marine environment. The status of the wrecks and the potential volume of harmful substances present in the wrecks are affected by a multitude of uncertainties. Each shipwreck poses a unique threat, the nature of which is determined by the structural status of the wreck and possible damage resulting from hazardous activities that could potentially cause a discharge. Decision support is required to ensure the efficiency of the prioritisation process and the allocation of resources required to carry out risk mitigation measures. Whilst risk assessments can provide the requisite decision support, comprehensive methods that take into account key uncertainties related to shipwrecks are limited. The aim of this paper was to develop a method for estimating the probability of discharge of hazardous substances from shipwrecks. The method is based on Bayesian updating of generic information on the hazards posed by different activities in the surroundings of the wreck, with information on site-specific and wreck-specific conditions in a fault tree model. Bayesian updating is performed using Monte Carlo simulations for estimating the probability of a discharge of hazardous substances and formal handling of intrinsic uncertainties. An example application involving two wrecks located off the Swedish coast is presented. Results show the estimated probability of opening, discharge and volume of the discharge for the two wrecks and illustrate the capability of the model to provide decision support. Together with consequence estimations of a discharge of hazardous substances, the suggested model enables comprehensive and probabilistic risk assessments of shipwrecks to be made.
|
|
