| 1. |
-
Att studera funktionshinder och åldrande : en bok om metoderfarenheter
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den här boken är att presentera och reflektera över metoder som tillämpades inom ett forskningsprogram där funktionshinder och åldrande studerades1 och som var förlagt till Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) vid Linköpings universitet. Inom programmet tillämpades ett antal olika kvalitativa ansatser och metoder, inom ramen för varierande betingelser. Det är mot bakgrund av dessa metoderfarenheter som vi skrivit denna bok. Fokus är inte i första hand på vad vi kommit fram till genom våra studier utan hur vi gjort det och på de erfarenheter, möjligheter och utmaningar som olika metoder varit förknippade med. Våra diskussioner handlar också om vilka praktiska och metodologiska slutsatser som kan dras av våra erfarenheter och iakttagelser. Vi reflekterar över kvalitativa metoder, med exempel från frågor om urval, intervjumetoder, forskarrollen och teoriskapande.Vad innebär det att leva ett långt liv och åldras med en fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning som man haft i många år? Det var den övergripande frågan som studerades inom olika delstudier i det forskningsprogram inom vilket vi gjort våra erfarenheter och som belyses i bokens kapitel. Programmet tillämpade ett livsloppsperspektiv, vilket betyder att innebörden i funktionshinder och åldrande förstås och tolkas utifrån hela livets dynamik, och där åldrandet ses som en livslång process. Tidsbegreppet är centralt i denna ansats och det är ett mångdimensionellt begrepp där både individens tid och den historiska tiden tas i beaktande (Jeppsson Grassman 2008a; Jeppsson Grassman & Whitaker 2013). Det betyder också att vi i boken diskuterar livsloppet som metodologiskt verktyg, både dess möjligheter och svårigheter, med utgångspunkt från våra erfarenheter.Idag finns det stort antal metodböcker som behandlar kvalitativa metoder (se till exempel Gubrium & Holstein 2002; Denzin & Lincoln 2011; Silverman 2011). Det kan vara fråga om allmänt inriktade handböcker, men numera inte så sällan också böcker som fokuserar på speciella discipliner inom samhällsvetenskap eller omvårdnadsforskning, etc. Det kan också handla om metodböcker, kapitel eller artiklar, som knyter an till speciella grupper och de metodfrågor som därigenom kan aktualiseras (se till exempel Nind 2008; Wenger 2002 ). Det har hittills inte funnits någon speciell metodbok inom just vårt studerade område. De perspektiv vi har tillämpat har hittills också varit ganska outforskade. Men ett lika viktigt argument är att de flesta metodböcker beskriver hur man gör och inte, som i vårt fall, betingelserna kring – möjligheterna och utmaningarna – och konsekvenserna av att använda olika metoder. För att ta del av forskning om de sistnämnda frågorna får man som regel gå till metodkapitel i avhandlingar, vilka ibland, men inte alltid, belyser de här frågorna. Det finns naturligtvis också vetenskapliga artiklar som tar upp metodologiska erfarenheter på olika sätt. Men här saknas ofta en mer övergripande bild.Krävs det egentligen några speciella metoder för att studera funktionshinder och åldrande? Nej, det kan vara svårt att hävda. Men vårt område är förknippat med speciella betingelser, vilka får betydelse för den forskning man vill genomföra. Det handlar om ett etiskt känsligt område. Frågor som berör funktionshinder och livet för människor med funktionsnedsättningar är också påtagligt ”normativt impregnerat” när det gäller vilka perspektiv som anses vara politiskt korrekta för forskningen och beträffande vem som ”har rätt” att forska inom området överhuvudtaget. I flera av bokens kapitel reflekterar författarna över den här typen av frågor. Men ”det speciella” är inte vårt syfte i sig. Istället menar vi att vi, genom att belysa våra frågor och perspektiv mot bakgrund av vårt speciella område och dess betingelser och våra studerade grupper, illustrerar allmänna metodfrågor och deras praktiska implikationer. Det specifika kan ofta tydliggöra allmängiltiga mönster. Samtidigt – och det är viktigt att understryka – är de metodologiska frågor vi tar upp sådana som sällan diskuteras överhuvudtaget och de grupper som intervjuats kommer sällan till tals.Boken riktar sig främst till högskolestudenter inom samhälls- och beteendevetenskap, liksom till omsorgsutbildningar och vårdvetenskap, mer specifikt i samband med metodutbildning och uppsatsskrivande. Men även doktorander och mer etablerade forskare hoppas och tror vi kan ha användning av våra metodologiska reflektioner. Vår bedömning är också att de erfarenheter som redovisas kan vara av praktisk nytta för yrkesverksamma inom områden som socialt arbete, vård och omsorg.
|
|
| 2. |
- Buttigieg, Sandra C., et al.
(författare)
-
Researching Ageism in Health-Care and Long Term Care
- 2018
-
Ingår i: Contemporary Perspectives on Ageism. - Cham : Springer. - 9783319738192 - 9783319738208 ; , s. 493-515
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The literature across different fields defines ageism ambiguously and widely covers a span of intolerant knowledge, values, attitudes and behaviors towards older adults or more generally toward people of a certain age. In this chapter we provide an overview of how ageism is defined, measured, and assessed in health care and long-term care. In so doing, we aim to bridge the gap between the concept and measurement of ageism in these two contexts and to provide some general insights into the approaches, which researchers can apply to assess ageism in these settings. In this chapter, we therefore aim to answer the following questions namely (i) Why is it important to know how ageism in healthcare and long-term care has been empirically studied? (ii) What evidence for the existence of ageism among key stakeholders (e.g. health care professionals and long-term care workers, family members and older adults) is reported in empirical research covering these two contexts? and (iii) Which are the conceptual and methodological approaches used to measure and assess ageism involving these key stakeholders in the two contexts?
|
|
| 3. |
-
Förändringsperspektiv på äldreomsorg : att leva som andra
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medborgarskap i ett välfärdssamhälle innebär att samhället träder in när medborgare av olika skäl inte förmår lika mycket som tidigare, eller i jämförelse med andra i samma ålder. Man har alltså en funktionsnedsättning och behöver stöd för att kunna leva som andra. Problemet är att människors funktionsnedsättning bedöms olika beroende på när i livet den har uppstått: före eller efter 65 års ålder, där möjligheterna till hjälp minskar efter 65.I denna bok har några av Sveriges främsta äldre- och funktionshinderforskare samlats för att undersöka skillnaderna i lagstiftning, forskning, politik och praktik vad gäller hjälp till människor i olika åldrar. Där formuleringarna kring funktionsnedsättning och -hinder stöttar människors rätt till lika levnadsvillkor, är det svårare för äldre att, utifrån lagstiftning och policydokument, hävda samma rätt.Genom att använda begrepp och företeelser från funktionshinderområdet, pekar författarna på skillnader i medborgerliga rättigheter som är kopplade till ålder. På så vis skapar de nya spännande perspektiv som kan leda förändringsarbetet mot en annorlunda äldreomsorg.
|
|
| 4. |
- Harnett, Tove, et al.
(författare)
-
Normalisering och rättigheter
- 2016
-
Ingår i: Förändringsperspektiv på äldreomsorg: Att leva som andra. - 9789140691767 ; , s. 49-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Harnett, Tove, et al.
(författare)
-
Rethinking the concept of successful ageing : a disability studies approach
- 2021
-
Ingår i: Handbook on ageing with disability. - New York : Routledge. - 9781138611498 - 9780429878381 - 9780429465352 ; , s. 14-22
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Successful ageing is one of the most influential concepts in gerontology. Characterisations of successful ageing have generally promoted the importance of individual effort and the maintenance of high physical and cognitive function. The individualising focus and normative features at the heart of the concept of successful ageing have attracted some criticism, particularly from proponents of disability studies, who have argued that the concept of ‘successful ageing’ is stigmatising and should be abandoned. However, this chapter proposes that the concept remains useful and should be reworked, rather than abandoned altogether. By expanding on the principle of Normalisation, this chapter proposes a Scandinavian Model of Successful Ageing that might be used for the measuring successful ageing. Unlike previous measures, the Scandinavian Model does not measure individual achievement, but rather redirects attention from normative to comparative standards in order to ensure the fair distribution of social rights for all people, whether they age with or into disability.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hjalmarsson Österholm, Johannes, 1987-, et al.
(författare)
-
How shall we handle this situation? Social workers discussions about risks during the COVID-19 pandemic in Swedish elder care
- 2023
-
Ingår i: Health, Risk and Society. - : ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD. - 1369-8575 .- 1469-8331. ; 25:1-2, s. 28-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Within a context where New Public Management [NPM] has become increasingly influential in shaping everyday working practices, social workers often handle risks in their everyday work using formalised bureaucratic procedures, among other strategies. As the COVID-19 pandemic progressed, rapid changes occurred in Swedish elder care that social workers were required to address in their everyday work. Intra-professional case conferences amongst social workers provide one opportunity to discuss individual viewpoints and obtain suggestions from colleagues on how to proceed with a case. These discussions have so far received little scholarly attention. In this study we used a data set consisting of 39 audio-recorded case conferences to analyse social workers intra-professional discussions about risks during the COVID-19 pandemic. In the case conferences, social workers discussed the risks that were accentuated by the pandemic, such as the risk of spreading COVID-19 to clients, the risk of unmet care needs amongst clients, risks related to accountability, and the risks pertaining to blurred boundaries between different organisations. The collegial discussions in case conferences included opportunities for social workers to use their collective professional experience and competency to establish creative solutions on the go and to discuss various ways of handling and balancing different risks while continuing to carry out their work in the changing and unknown situation. Our findings highlight the importance of collegial support in social work in dealing with accentuated risks during the pandemic.
|
|
| 10. |
- Holme, Lotta, et al.
(författare)
-
Disability, Life Course and Ageing
- 2008
-
Ingår i: Paper presented at the 19th Nordic Congress of Gerontology. Oslo, May 25-28, 2008.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
