| 1. |
- Beck, Ingela, et al.
(författare)
-
Utveckling och pilottestning av en portfolio för programexamination i färdighet att samtala personcentrerat
- 2024
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samtal på personcentrerad grund är en generisk färdighet som relationsinriktade professioner behöver. Färdigheter som riskerar hamna i skymundan till förmån för faktakunskaper och rådande normer och värderingar i verksamheten. För att stödja studentens lärande och professionella utveckling har en programportfolio utvecklats. Vi kommer att berätta om utvecklingen och upplägget av portfolion samt preliminära resultat av genomförandet färdighetsträningen i samtal på personcentrerad grund för att uppmärksamma känslomässiga och existentiella frågor.
|
|
| 2. |
- Rylander, Christian, 1960, et al.
(författare)
-
Assessment of neurologic prognosis after cardiac arrest. Updated recommendations from the Swedish CPR Council Expert Group : Bedömning av neurologisk prognos efter hjärtstopp - Uppdaterade rekommendationer från Svenska HLR-rådets expertgrupp.
- 2017
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 114:23-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- European Resuscitation Council (ERC) issued updated guidelines for postresuscitation care in 2015. This paper provides updated Swedish recommendations for neurological prognostication of patients remaining unconscious after cardiac arrest (CA). The prognostication should be based on independent methods; clinical and neurophysiological examinations, imaging and biomarkers. It should not be performed earlier than three days after CA and any influence from sedatives must be negligible. Bilateral absence of both corneal and pupillary reflexes and bilaterally absent Somatosensory Evoked N20 Potentials (SSEP) at 72 hours are reliable predictors of poor outcome but the ocular reflexes have limited sensitivity and SSEP has limited availability. Hence, further delay of at least 24 hours and combinations of findings from multiple methods are often needed for reliable prognostication. If firm evidence of a poor prognosis is lacking four days after CA, further expectation with repeated examinations is recommended. © 2017, Swedish Medical Association. All rights reserved.
|
|
| 3. |
- Sjöberg, Marina, et al.
(författare)
-
Sjuksköterskestudenters erfarenheter av färdighetsträning i att samtala om känslomässiga och existentiella frågor
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bakgrund: En personcentrerad palliativ vård utgår ifrån personens egen upplevelse av sin situation. För att förstå personens tankar, känslor och önskemål behöver vårdpersonal föra samtal där de aktivt lyssnar in personens behov, så kallade samtal på personcentrerad grund. Sådana samtal är grundläggande för en personcentrerad vård men har av vårdpersonal beskrivits som utmanande avseende känslomässiga och existentiella frågor. För att studenter ska utveckla färdighet i att samtala på personcentrerad grund har en modell för färdighetsträning införts inom sjuksköterskeprogrammen på grund- och avancerad nivå vid Högskolan Kristianstad. Modellen är flexibel med strukturen; studenterna ser en filmad föreläsning; genomför praktisk färdighetsträning som ett simulerat samtal som ljudinspelas. Därefter granskar studenterna samtalet utifrån en granskningsmall och reflekterar. Lärarna gör en återkopplingsfilm utifrån studenternas samtal och slutligen lämnar studenterna in en skriftlig reflektion över färdighetsträningen och återkopplingen. Frågeställning: Vilka är studenters erfarenheter av färdighetsträning i samtal på personcentrerad grund? Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes individuellt (n=3) eller i grupp (n=6) med studenter på grund- och avancerad nivå. Skriftliga reflektionsuppgifter (n=301) och intervjuer har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Preliminära resultat visar att erfarenheterna av färdighetsträningen var att det var utmanande, givande och lärorikt. Tydliga instruktioner, avsatt tid, en trygg och lugn miljö var betydelsefulla förutsättningar för att genomföra samtalsträningen. Det var utmanande att simulera samtal eftersom de ville prestera väl. Erfarenheten var över lag att det var en rolig och viktig färdighetsträning. Genom att lyssna på eget inspelat samtal var det möjligt att reflektera över egna styrkor och utmaningar i att samtala på personcentrerad grund. Att få återkoppling på eget och andras samtal var lärorikt. Konklusion: Färdighetsträningen ger studenter möjlighet att öva samtal om känslomässiga och existentiella frågor som kan rusta dem för det kommande arbetslivet.
|
|
