| 1. |
|
|
| 2. |
- Granström, Beate, 1995, et al.
(författare)
-
Getting academic library staff up-to-speed on artificial intelligence
- 2024
-
Ingår i: LIBER 2024: Slide and Poster Presentations.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With the public release of generative artificial intelligence (AI) tools, most notably ChatGPT in 2022, interest in the technologies has swept across various organizations like wildfire. Higher education institutions and their libraries are no exception. Many academic library staff have found ways to develop their competence around AI and investigate what AI development will mean for academic libraries. Yet, if developing a better understanding for (generative) AI at academic libraries broadly is a goal for the organization, then the question arises of how a large proportion of a library’s staff can be reached, rather than a few engaged individuals, and what aspects of AI will then be relevant to address. These are questions that we have faced in a collaboration between three libraries at universities in western Sweden. In the presentation we will share experiences from this collaborative effort to further professional development among staff members concerning AI in libraries. The program runs during the academic year 2023/2024 and contains several online lectures and two active learning classroom (ALC) sessions. The lectures were streamed live to all staff and were also recorded and made available for the three institutions. The ALC sessions, which allow for active engagement with the technologies as well as other participants on campus, required registration and were attended by a subset of the staff. Although not all staff attended all or even parts of the program, it aimed to reach library staff beyond those who are particularly motivated to learn about AI. Apart from facilitating participation by making it less reliant on participation and time, the lectures and ALC sessions connected closely to issues of relevance in academic libraries, rather than at the university at large, and in different areas of responsibility to boot. They also linked to the local situation at the three universities, thus making them more immediately useful for the everyday work tasks. The fact that the sessions were planned and, for the most part, implemented internally has facilitated maintaining a local focus. Aspects of AI have been addressed from the perspective of their relevance to various library stakeholders (students, researchers, library staff), ongoing development projects have been presented, and issues around bias, privacy, security, and AI literacy have been discussed. In the presentation, we will discuss the challenges of designing content for professional development around AI at a time when so much is happening and happening fast, at the same time as much actual implementation in the library field is in its infancy. We will also share our approach to these challenges, with a particular focus on how to make the content relevant to academic library staff with varying professional backgrounds and working within different specialized areas of responsibility. The presentation aims to raise awareness of, but also problems involved with, how professional development can be conducted within an area such as AI which is at the same time ubiquitous and can be viewed as a very specialized area of expertise.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Sundelöf, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2021 : Resursöversikt
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Sammantaget redovisas tillståndet för 107 bestånd av 48 fisk- och skaldjursarter.De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten är en beställning från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och utgör ett viktigt kunskapsunderlag till myndighetens arbete. Den uppfyller de krav som finns inom EU:s gemensamma fiskeripolitik om att basera förvaltningen på bästa tillgängliga vetenskap. Denna rapport är också ett stöd till det arbete som beskrivs närmare i strategin för framtidens fiske och tillhörande handlingsplaner för vattenbruk, yrkes- och fritidsfiske som HaV och Jordbruksverket har tagit fram i dialog med fiskets och vattenbrukets intressenter.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Arvanitis, Panagiotis, et al.
(författare)
-
Timing and degree of left atrial stunning and reverse functional remodeling following electrical cardioversion in patients with recent onset atrial fibrillation
- 2020
-
Ingår i: European Heart Journal, Supplement. - : Oxford University Press (OUP). - 1520-765X .- 1554-2815 .- 0195-668X .- 1522-9645. ; 41:Supplement_2
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BackgroundAtrial fibrillation (AF) results in left atrial electrical, structural and functional remodeling. Restoration of sinus rhythm hallmarks the beginning of reverse remodeling, the extent of which may depend on the type of AF.PurposeThe aim of the study was to assess resumption of left atrial function after electric cardioversion in patients with recent onset AF and to explore the association between reverse remodeling and the type of atrial fibrillation.MethodsPatients with AF duration <48 hours were prospectively included. Trans-thoracic echocardiography was performed prior, immediately after (2–4 hours) and 7–10 days following CV. Left atrial volume index (LAVI), left atrial global longitudinal strain during reservoir (LAGLS-res), conduit (LAGLS-cond) and contractile (LAGLS-contr) phases, left atrial ejection fraction (LAEF) and left ventricular ejection fraction (LVEF) were measured.ResultsForty-three patients (84% males) aged 55±9.6 years, (mean±SD), with median CHA2DS2-VASc score 1 (interquartile range 0–1) were included. Repeated measure analysis of variance revealed a statistically significant overall change for LAGLS-res F(2,78)=55.4, p<0,001, LAGLS-cond F(2,78)=23.3, p<0,001, LAGLS-contr F(2,78)=39.7, p<0,001, LAEF F(2,80)=28.5, p<0.001 and LVEF F(2,80)=8.4, p<0.001. At 7–10 days, LAGLS-contr 12±4%, LAEF 53±9% and LVEF 60±6 (mean±SD) return within normal reference intervals. Notably left atrial recovery seems to precede left ventricular recovery. No statistical significant interaction with the type of atrial fibrillation could be shown.ConclusionLeft atrial functional reverse remodeling occurs within ten days after successful electric cardioversion of patients with recent onset atrial fibrillation.
|
|
| 8. |
- Beck, Ingela, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning vård av äldre och av arbetslivet efter utbildningen : En enkätstudie
- 2024
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskor vård av äldres erfa-renheter av specialistutbildningen och av arbetet som specialistsjuk-sköterska efter avslutad utbildning. Syftet var även att beskriva erfa-renheter utifrån funktion (chef/utveckling/patientnära arbete) och upplevelse av arbetsmiljö hos de som tog specialistexamen mindre eller mer än 5 år efter sjuksköterskeexamen. Studien är en tvärsnittsstudie där data samlades in med en enkät som skickades ut till specialistsjuksköterskor som tagit examen mellan åren 2016–2020. Enkäten genomfördes som en alumnundersökning inom samverkansarbetet i Nano-syd och nationella nätverket för Spe-cialistsjuksköterskeprogam inom vård av äldre. Totalt valde 7 av 12 lärosäten att genomföra alumnundersökningen. Enkäten skickades ut under augusti till november år 2023 till 188 specialistsjuksköterskor. Totalt besvarade 61 specialistsjuksköterskor enkäten, en svarsfre-kvens på 32%. Specialistsjuksköterskorna är överlag mycket nöjda med sin specia-listutbildning dåden har förberett dem inför deras arbete och ligger i linje med det som arbetsgivare efterfrågar. Möjligheterna till bra arbe-ten som specialistsjuksköterska, arbetsledande funktion eller annat kvalificerat arbete är stora. Det finns dock specialistsjuksköterskor som upplever att arbetsgivare och verksamheter inte tar tillvara speci-alistkompetensen efter genomförd utbildning. Specialistsjuksköters-kor uppger att det finns bristande kunskap hos verksamhetsföreträ-dare om specialistinriktningen. En bidragande faktor som identifierats till att specialistutbildningen inom vård av äldre och de två andra in-riktningarna inte är kända är att klassificeringssystemet SSYK osyn-liggör specialistsjuksköterskan i arbetsförmedlingens och statistik-myndighetens databaser. Specialistsjuksköterskorna påtalar de behov av utveckling som behövs inom hälso- och sjukvården för att äldre personer i behov av vård och omsorg ska erhålla en god och säker vård, och rapporterar att de genom sin specialistutbildning har kompetens att förbättra vården om vårdgivarna tar vara på deras kompetens.
|
|
| 9. |
- Beck, Ingela, et al.
(författare)
-
Olika perspektiv på hälsa och ohälsa
- 2024
-
Ingår i: Omvårdnad & äldre. - Lund : Studentlitteratur. ; :2, s. 227-234
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
