1. |
|
|
2. |
|
|
3. |
|
|
4. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
5. |
|
|
6. |
- Adman, Per, et al.
(författare)
-
171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - Stockholm. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 26/9. Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.
|
|
7. |
|
|
8. |
- Almung, Magnus, et al.
(författare)
-
I solitärens skugga : Nyttobyggnadens kreativa restaurering
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ekonomibyggnader har alltid behövts för de huvudbyggnader som finns inom våra bevarade kulturmiljöer. Några nyttobyggnader uppskattas och används fortfarande, andra betraktas som problematiska överloppsbyggnader, många rivs. Alltför få har dokumenterats eller fått sin historia klarlagd vilket undanhållit viktig kunskap om samhällets framväxt. Vi vill synliggöra och betona vikten av att bevara och utveckla hela bebyggelsemiljöer, ofta med ett antal hus utöver huvudbyggnaden och tillhörande yttre miljö i staden eller på landet. Denna rapport visar kursdeltagarnas projektarbeten om nyttobyggnader. De har dokumenterat med traditionella och nya arbetsmetoder, inventerat och intervjuat, läst och besökt arkiv, värderat, analyserat och därefter föreslagit hur man ska ta hand om och utveckla nyttobyggnaderna i sina kulturmiljöer.
|
|
9. |
- Alsanius, Beatrix, et al.
(författare)
-
EHEC's öde på frilandsodlade grönsaker
- 2010
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sjukdomsutbrott orsakade av tarmsmittor (t.ex. Salmonella, Campylobacter, E. coli, Shigella, Norovirus) har tidigare främst förknippats med animaliska produkter. Under de senaste åren har dock utbrott relaterade till frukt och grönt ökat; 49 frukt- och grönt relaterade utbrott med ca 2500 sjukdomsfall registrerades under tiden 1997-2009. Mörkertalet är dock stort och kan beroende på sjukdomsalstraren vara 4-10 gånger högre. Fram till 2004 klassades hotet från frukt och grönt som ringa. Det svenska utbrottet av EHEC, en aggressiv form av E. coli, i samband med produktion av isbergssallad under hösten 2005, satte problemet med fekal förorening i frukt och grönt på den svenska agendan. Smittorna kan överföras i hela kedjan från jord till bord och problemet är mest påtagligt för frukt och grönt som konsumeras rå eller med minimal tillredning. Organisk gödsel och bevattningsvatten har identifierats som huvudsakliga smittkällor vid odling av frilandskulturer, men det finns även andra smittkällor, t.ex. vilda djur, husdjur och människor. För att förhindra dessa utbrott är det viktigt att bryta smittcykeln. Vi har studerat om E. coli, i synnerhet EHEC, överlever på grönt, när smittan överförts med bevattningsvatten. Vi använde oss av en EHEC-stam som inte kan framkalla sjukdom, men som i övrigt har de för EHEC unika miljömässiga egenskaperna (biokemisk EHEC). Enligt våra resultat minskar förekomsten av biokemisk EHEC med ökande tidsintervall mellan bevattnings- och skördetillfälle. Minskningen beror på halten av biokemisk EHEC i bevattningsvattnet. Val av E. coli-stam för provokation och analyssätt är väsentliga. För att undvika sjukdomsutbrott i samband med odling av persilja, ska ett intervall av 72 timmar mellan bevattning med smittat bevattningsvatten och skörd inte underskridas
|
|
10. |
|
|