| 1. |
- Sorgenfrei, Simon, Docent, et al.
(författare)
-
Mångreligiositet och sekularitet i svenskt polisväsende, vård, skola och offentlig förvaltning : en forskningsöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har Sverige genomgått stora demografiska och politiska förändringar. Tillsammans har dessa inneburit att Sverige idag samtidigt är ett av Europas mest sekulariserade och mest mångreligiösa länder. Den snabba demografiska förändring Sverige har genomgått har ställt många inför nya, stora och i vissa fall skyndsamma kunskapsbehov samtidigt är forskningen om situationen delvis eftersatt. I denna rapport identifieras hur den nya situationen relaterar till det lagstadgade uppdrag som svenskt polisväsende, vård, skola och offentlig förvaltning har. Den forskning som gjorts inom dessa områden sammanfattas och de viktigaste forskningsbehoven identifieras.
|
|
| 2. |
- Arakelian, Erebouni, 1973-, et al.
(författare)
-
Factors influencing early postoperative recovery after cytoreductive surgery and hyperthermic intraperitoneal chemotherapy
- 2011
-
Ingår i: European Journal of Surgical Oncology. - : Elsevier BV. - 0748-7983 .- 1532-2157. ; 37:10, s. 897-903
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Cytoreductive surgery (CRS) combined with hyperthermic intraperitoneal chemotherapy (HIPEC) can prolong survival in selected patients with peritoneal carcinomatosis (PC). However, there is little data on patients' recovery process after this complex treatment. This study aimed to describe the in-hospital postoperative recovery and factors related to the recovery of patients who undergo CRS and HIPEC. METHOD: A retrospective audit of the electronic health record (EHR) was undertaken for 76 PC patients (42 women, 34 men) treated primarily with CRS and HIPEC between 2005 and 2006 in Sweden. RESULTS: Oral intake, regaining bowel functions and mobilisation usually occurred between 7 and 11 days postoperatively. Patients experienced nausea for up to 13 days postoperatively. Forty-two patients were satisfied with their pain management, which usually took the form of epidural anaesthesia and which continued for about one week post-surgery. Sleep disturbance was observed in 51 patients and psychological problems in 49 patients during the first three postoperative weeks. Tumour burden, stoma formation, use of CPAP, primary diagnosis, and the length of stay in the ICU were factors related to an early recovery process. CONCLUSION: Drinking, eating, regaining bowel functions and mobilisation were re-established within 11 days of CRS and HIPEC. Tumour burden, stoma formation, use of CPAP, primary diagnosis and the length of stay in the ICU all had an impact on postoperative recovery, and should be discussed with the patients preoperatively and taken into consideration in designing an individualised patient care plan, in order to attain a more efficient recovery.
|
|
| 3. |
- Arakelian, Erebouni, 1973-
(författare)
-
Operating Room Efficiency and Postoperative Recovery after Major Abdominal Surgery : The Surgical Team’s Efficiency and the Early Postoperative Recovery of Patients with Peritoneal Carcinomatosis
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In selected patients, surgical treatments such as cytoreductive surgery (CRS) and hyperthermic intraperitoneal chemotherapy (HIPEC) have enabled curative treatment options for previously incurable diseases, such as peritoneal carcinomatosis (PC). The introduction of resource demanding surgery could affect the work process, efficiency, and productivity within a surgical department and factors influencing patient postoperative recovery processes may have an impact on the efficiency of patient care after major surgery. The aim of this thesis was to investigate operating room efficiency from the perspective of both staff and leaders’ in two different settings (Papers I and II) and the early postoperative recovery of patients with peritoneal carcinomatosis (Papers III and IV). Interviews were held with 21 people in a county hospital and 11 members of the PC team in a university hospital, and a phenomenographic approach was used to analysis the data (Papers I and II). The patients’ postoperative recovery and pulmonary adverse events (AE) were determined from data retrieved from the electronic health records of 76 patients (Papers III and IV). The concept of efficiency was understood in different ways by staff members and their leaders (Paper I). However, when working in a team, the team members had both organisation-oriented and individual-oriented understanding of efficiency at work that focused on the patients and the quality of care (Paper II). The patients with PC regained gastrointestinal functions and could be mobilised during early postoperative recovery phase, although many patients suffered from psychological disturbances, sleep deprivation, and nausea (Paper III). Postoperative clinical and radiological pulmonary AE were common, but did not affect the early recovery process (Paper IV). In conclusion, leaders who are aware of the variation in understanding the concept of efficiency are better able to create the same platform for staff members by defining the concept of efficiency within the organisation. In a team organisation, the team members have a wider understanding of the concept of efficiency with more focus on the patients. The factors affecting postoperative recovery and pulmonary AE should be considered when designing individualised patient care plans in order to attain a more efficient recovery.
|
|
| 4. |
- Danielson, Mats, et al.
(författare)
-
Cross-disciplinary research in analytic decision support systems
- 2006
-
Ingår i: ITI 2006. - Zagreb : University Computing Centre SRCE, University of Zagreb. - 9537138054 ; , s. 123-128
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A main problem in nearly all contexts is that unguided decision making is tremendously difficult and can lead to inefficient decision processes and undesired consequences. Therefore, decision support systems (DSSs) are of prime concern to any organization and there have been numerous approaches to such from, e.g., computational, mathematical, financial, philosophical, psychological, and sociological angles. However, a key observation is that efficient decision making is not easily performed by using methods from one discipline only. The case is rather that if real world decision making is taken seriously, several aspects must be included. This article describes some efforts of the DECIDE research group for approaching decision making and developing DSSs in a cross-disciplinary environment.
|
|
| 5. |
- Harrie, Lars, et al.
(författare)
-
Some strategic national initiatives for the Swedish education in the geodata field
- 2014
-
Ingår i: Proceedings of the AGILE'2014 International Conference on Geographic Information Science. - : AGILE Digital Editions. - 9789081696043
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper describes national cooperation in Sweden launched by its universities and authorities, aimed at improving geodata education. These initiatives have been focused upon providing common access to geodata, the production of teaching materials in Swedish and organizing annual meetings for teachers. We argue that this type of cooperation is vital to providing high quality education for a poorly recognized subject in a country with a relatively small population.
|
|
| 6. |
- Larsson, Kjerstin, et al.
(författare)
-
Quality of life for patients with exacerbation in inflammatory bowel disease and how they cope with disease activity
- 2008
-
Ingår i: Journal of Psychosomatic Research. - : Elsevier BV. - 0022-3999 .- 1879-1360. ; 64:2, s. 139-148
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Health-related quality of life (HRQoL) for patients with ulcerative colitis (UC) or Crohn's disease (CD) is influenced by symptoms and treatments. Periods with increased disease activity are specifically trying, but the knowledge of how patients manage this is sparse. The aim of this cross-sectional study was to examine (1) HRQoL for patients with UC or CD, (2) how patients cope with increased disease activity, and (3) if coping is associated with HRQoL. Methods: A postal questionnaire was sent to patients with UC and CD who attended the gastroenterology and surgery department at a Swedish university hospital. Coping, HRQoL, and emotional well-being were assessed by Jalowiec Coping Scale, Short Form-36 Health survey, Short Health Scale, and the Hospital Anxiety and Depression Scale. Results: Patients with increased disease activity reported impaired HRQoL and emotional distress. This was more prevalent among patients with CD, as compared to patients with UC. Optimistic, self-reliant and confrontive coping strategies were most frequently used to manage stressors, with no differences found between patients in exacerbation or remission or between patients with UC or CD. Conclusion: Impaired HRQoL and emotional distress is prevalent among patients with exacerbation in UC and CD. Thus, a complete evaluation of psychosocial status and management of psychosocial distress should be included in the clinical treatment of the patient. Patients use a variety of coping strategies in an effort to manage increased disease activity. However, these results did not support any associations between coping and HRQoL.
|
|
| 7. |
- Paasch, Jesper M., 1962-, et al.
(författare)
-
Utbildningsverksamhet inom geodataområdet
- 2018
-
Ingår i: Sveriges Kartläggning. - Gävle : Kartografiska Sällskapet. ; , s. 132-137
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I förra upplagan av tillägget till Sveriges Kartläggning, 2008, redovisade Anders Brandt och Stig-Göran Mårtensson hur utbildningen inom ämnesområdet Kart- och mätningsteknik utvecklats. Kapitlet gav en sammanfattning av åren 1978-1997 samt enmer detaljerad beskrivning av tiden 1998-2007. Redan i 2008 års upplaga sågs stora förändringarinom ämnesområdet och därmed också inom utbildningen. Denna utvecklinghar fortsatt vilket bl.a. kan ses i de kapitel som ingår i denna upplaga som exemplifierar hur Sveriges kartläggning, eller tillämpande resultat av denna, sker inom en allt bredaresektor av samhället. Branschens breddning har därmed lett till en mer diversifierad uppfattning av vad som kan förknippas med kart- och mätningsteknik och vi kan idag konstatera att de traditionella kart- och mätningsområdena har fortsatt att utvecklas och nya områden har kommit till. Ett stort antal andra områden har de senaste 10 åren börjat att använda “kartor” och annan rumslig information i vid bemärkelse. Därför har vi valt att i årets upplaga använda titeln Utbildningsverksamhet inom geodataområdet. Fokus har flyttats från kart- och mätningsteknik till geodata. Geodata definieras enligt Swedish Standards Institute (SIS) som data som beskriver företeelser inklusive deras geografiskaläge. Kapitlet avser inte att ge detaljerade beskrivningar av utbildningar inom området, men att ge en översikt och diskussion om utbildningarna inom de senaste 10 åren.
|
|
| 8. |
- Paasch, Jesper M., Tekn. dr, 1962-, et al.
(författare)
-
Var finns utbildningarna?
- 2019
-
Ingår i: Kart och Bildteknik. - : Kartografiska Sällskapet. - 1651-8705 .- 1651-792X. ; :3, s. 12-13
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur ser utbildningssverige ut idag när det gäller de ämnesområden som är relevanta för Kartografiska sällskapet? Detta gavs en kort inblick i artikeln Utbildningsverksamhet inom geodataområdet under det senaste decenniet i senaste numret av Sveriges Kartläggning (2018). Men vad är egentligen “relevanta ämnesområden” idag? Kartografi som ämne är idag endast en liten del av hela det område inom vilket kompetens om geodata är nödvändig. Det är idag betydligt svårare att få överblick över den ökade komplexiteten inom utbildningsområdet. Många ämnesutbildningar använder och studerar idag lägesbunden information och använder sig av geodata-/GIS-/kartografi i undervisningen.Samtidigt har branschorganisationer, myndigheter och politiker identifierat behovet av kompetens för att hantera en digitaliserad samhällsbyggnads- och informationshantering som en av nyckelfaktorerna för framgång. Trots detta var besökstalen låga på sessionerna Utveckling av grundutbildning och Kompetens för framtidens digitala samhällsbyggande under konferensen POSITION för digitalt samhällsbyggande 2030 i mars i år. Dock tog kompetensbehovet upp som centralt i många andra av konferensens presentationer.Tydligt framgår dock att ett av kärnområdena inom digitalisering i samhällsbyggandet är ökad kompetens, t.ex. inom informationshantering, standardisering, datakvalitet, kartografi och visualisering. Detta ställer nya krav på både praktiska och teoretiska/akademiska kunskaper inom geodata och digitalisering i ett bredare perspektiv. Samhällsbyggnadsprocessen är en del av en större helhet som omfattar en rad moment från planering och insamling av geodata och annan data till samhällsbyggnadsprocessen för Infrastruktur, Mark och Byggnader
|
|
