| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Beck, Ingela, et al.
(författare)
-
Olika perspektiv på hälsa och ohälsa
- 2024
-
Ingår i: Omvårdnad & äldre. - Lund : Studentlitteratur. ; :2, s. 227-234
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Bourdieu, Pierre, et al.
(författare)
-
Leve idrottspedagogiken : En vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vem ägnar sig åt idrott? Vilken betydelse har fritiden i barns och ungdomars liv? Vad innebär hälsa i skolämnet idrott och hälsa?Leve idrottspedagogiken! tillägnas Lars-Magnus Engström. Texterna i boken speglar delar av det idrottspedagogiska forskningsområdet i Sverige, vars framväxt Lars-Magnus Engström varit den främste företrädaren för. Läsaren får här ta del av exempelvis idrottskulturen, fritidskulturen och skolans ämne idrott och hälsa. Genomgående handlar texterna om villkoren för barns och ungdomars deltagane och om de olika lärprocesser som sker i anslutning till idrottsutövning.Lars-Magnus Engström har gjort betydande insatser som forskare och lärare samt som professor vid Lärarhögskolan i Stockholm och vid Gymnastik- och idrottshögskolan. I snart fyrtion år har han arbetat med studier kring påverkans- och lärprocesser i idrott. Hans forskning har främst kretsat kring människors idrottsvanor och vilka som utvecklar en fysiskt aktiv livsstil. Idrotts- och motionsutövningar ger både ett så kallat egenvärde och investeringsvärde. Med dessa begrepp bland många andra har Lars-Magnus Engström bidragit till en fördjupad vetenskaplig förståelse av idrottskulturen.De flesta författarna har eller har haft Lars-Magnus Engström som handledare och tillhör forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur. Redaktörer för boken är Karin Redelius och Håkan Larsson.
|
|
| 5. |
- Bäckman, Karin, et al.
(författare)
-
Vårdens alltför svåra val? : kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PrioriteringsCentrum har på uppdrag av Socialstyrelsen genomfört en kartläggning av på vilket sätt hälso- och sjukvårdens huvudmän och andra centrala aktörer arbetar med prioriteringar och har utvärderat hur detta arbete överensstämmer med intentionerna i riksdagens beslut om prioriteringar. Vi har även analyserat innehållet i och tillämpningen av riksdagens riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården. Det har skett genom en etisk analys och mot bakgrund av ett stort antal intervjuer i landsting och kommuner samt med representanter för statliga myndigheter och yrkesorganisationer och med ledning av vad som framkommit i tidigare uppföljningar. Vi föreslår i rapporten ett anta förändringar och förtydliganden av riktlinjerna.Vi kan konstatera att sättet att arbeta med prioriteringar i landsting och kommuner inte är helt olikt det som gällde när Prioriteringsdelegationen redovisade en motsvarande uppföljning år 2001. Fortfarande finns knappast några öppna beslut om fördelning och prioritering av resurser om man med öppenhet avser att beslutsfattaren medvetet överväger flera alternativ och att grunderna för besluten är kända för dem som önskar ta del av dem.I situationer då tillgängliga resurser inte befinner sig i paritet med önskvärda ambitioner får sjukvårdspersonalen ta det största ansvaret för att besluta om och genomföra ransonering av vården. Förutom på chefsnivå tycks dock sjukvårdpersonal fortfarande i liten utsträckning vara medveten om de etiska principer som enligt riksdagsbeslutet ska styra prioriteringar i vården. Få känner till den etiska plattformen med de tre etiska principerna. Lokala mallar eller styrdokument för prioriteringar är ovanliga. Det saknas nödvändiga förutsättningar för att tillämpa riksdagens prioriteringsbeslut och det finns inte heller några tydliga strategier för hur man vill skapa sådana förutsättningar inom landstingen.Den kommunala vård- och omsorgsverksamheten upplever sig fortfarande i ringa utsträckning berörd av den etiska plattformen och prioriteringsprinciperna. Någon gemensam prioritering mellan huvudmännen sker knappast alls.Medborgarna är i mycket liten utsträckning involverade i prioriteringsarbetet. Den ökade öppenheten gentemot brukare innebär oftast att viss information om prioriteringar sker genom traditionella kanaler som patientorganisationer, pensionärsråd och handikappråd och synpunkter inhämtas via allmänna patientenkäter medan klagomål hanteras genom patientnämnder.Vi har också funnit tydliga skillnader när det gäller hur arbetet med prioriteringar bedrivs idag jämfört med för sex år sedan. Genom Socialstyrelsen och Läkemedelsförmånsnämnden har staten tagit ledningen när det gäller att visa hur prioriteringar kan göras på ett systematiskt och öppet sätt. Detta arbete har resulterat i en tydlig metodutveckling. Idag finns det dessutom flera exempel på konkret utvecklingsarbete och samverkan mellan huvudmän kring det vidare begreppet kunskapsstyrd vård till vilket systematiska prioriteringar är starkt relaterat. Vi kan också notera olika initiativ till vertikala prioriteringar i verksamheten där det framförallt är läkarkåren som engagerat sig; men också enstaka försök med systematiska politiska prioriteringar. Det finns dessutom flera lovande utvecklingsprojekt rörande prioriteringar som initierats av och drivs av sjukvårdspersonal både lokalt och nationellt. Yrkesförbunden är också mer aktiva idag när det gäller att sprida kunskap om prioriteringar....
|
|
| 6. |
- Larsson Hult, Karin, 1985-, et al.
(författare)
-
Rum för gemenskap
- 2022
-
Ingår i: Forum för genusvetenskap - en jubilar i vardande. - SUNDSVALL : Mid Sweden University. - 9789189341876 ; , s. 25-27
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 9. |
- Sorgenfrei, Simon, Docent, et al.
(författare)
-
Mångreligiositet och sekularitet i svenskt polisväsende, vård, skola och offentlig förvaltning : en forskningsöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har Sverige genomgått stora demografiska och politiska förändringar. Tillsammans har dessa inneburit att Sverige idag samtidigt är ett av Europas mest sekulariserade och mest mångreligiösa länder. Den snabba demografiska förändring Sverige har genomgått har ställt många inför nya, stora och i vissa fall skyndsamma kunskapsbehov samtidigt är forskningen om situationen delvis eftersatt. I denna rapport identifieras hur den nya situationen relaterar till det lagstadgade uppdrag som svenskt polisväsende, vård, skola och offentlig förvaltning har. Den forskning som gjorts inom dessa områden sammanfattas och de viktigaste forskningsbehoven identifieras.
|
|
| 10. |
|
|
