| 1. |
- Larsson, Tobias, et al.
(författare)
-
Project: ProViking THINK - Team för Heterogen Innovationskunskap
- 2008
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Begreppet product-service systems (PSS), eller funktionella produkter, förutspås ha betydande påverkan för ett framtida hållbart samhälle. Ett PSS-synsätt kommer att förändra hur produkter och tjänster används, men också förändra tillvägagångssättet i utvecklingen, eftersom ansvaret för den fysiska produkten genom hela dess livscykel kvarstår hos företaget eller konsortiet som utvecklar PSS-lösningen. I och med detta kan aktiviteterna med omkonstruktion, återanvändning och återvinning, utföras på ett totalt annorlunda sätt än i dag. I den här situationen blir kapaciteten att ständigt förbättra kundupplevt värde genom nya lösningar en viktig förmåga. Således står utvecklingsteam idag inför två stora utmaningar; dels ska de kunna hantera mer abstrakta kundbehov, dels ska de på ett effektivt sätt ständigt bidra till nya lösningar. Det här projektets mål är att stödja PSS-utvecklingsteamets innovationsprocess genom att föreslå faciliterande metoder och verktyg. Specifikt fokus ligger på följande aspekter för att bidra till utvecklingen av en sammanhängande metodologi för team-baserad innovation:- Identifiering, analys och kommunikation av kundbehov samt modellering av värde- Tvärfunktionella team- Effektiv kunskapsdelning- Modellering och visualisering av lösningar baserat på ett kunskapslivscykel perspektiv Projektet kommer att vara en gemensam prestation av industri- och akademirepresentanter. Det praktiska arbetet kommer att utföras i ett nära samarbete. I stort vägleds projektet av antagandet att – visualisering av affärs- och utvecklingsrelaterad kunskap samt snabba modellerings- och simuleringsmöjligheter i tidiga faser stödjer PSS-teamets förmåga att finna nya lösningar och genomföra hållbar utveckling. Förutom ökad kunskap om strategier och tillvägagångssätt för team-baserad innovation kommer demonstratorer av verktyg och metoder vara ett resultat av projektarbetet.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alexius, Susanna, et al.
(författare)
-
Vad har ni för värden på kontot?
- 2017
-
Ingår i: Kurage. - Stockholm : Idealistas förlag. - 2001-175X. ; :23
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Alexius, Susanna, et al.
(författare)
-
Vad har ni för värden på kontot?
- 2017
-
Ingår i: Kurage. - 2001-175X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kan en organisations olika intäkter användas till samma saker? Eller är det skillnad på en medlemsavgift och ett testamente? Eller ett offentligt bidrag? Ledare i organisationer verkar värdera olika intäkter på olika sätt och frågan är om en krona alltid är en krona. Forskarna Susanna Alexius och Ola Segnestam Larsson funderar på om pengar har olika värden.
|
|
| 5. |
- Alrutz, Marie, et al.
(författare)
-
Projektledning
- 2013
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Projektledning är ett yrke med egen certifiering. Det pågår en spännande utveckling inom området och det blir allt viktigare att hålla sig ajour med utvecklingen.Det övergripande målet med den här handboken är att vara en ständigt aktuell heltäckande bok om projektarbete. Innehållsmässigt täcker den både frågor som har med struktur och styrning att göra och frågor om ledning av människor och mänskliga processer i grupp. Kompetens inom projekt byggs av både kunskap och erfarenhet. Vi följer kontinuerligt aktuell forskning inom dessa områden och bjuder in intressanta forskare att medverka som författare. Vi skildrar verkliga projekt och låter erfarenheterna få plats, både de bästa erfarenheterna och de utmaningar som man tagit sig igenom.Handboken är levande och det innebär att artiklar tas bort för att ge plats för nya, i takt med att den uppdateras fortlöpande.
|
|
| 6. |
- Andersen, Rebecka, et al.
(författare)
-
Att göra frivilligt arbete ekonomiskt värdefullt : En litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade rapporter
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapports syfte har varit att genomföra en litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade dokument som behandlar frågor relaterade till att värdera frivilligt arbete i ekonomiska termer. Utifrån ett antal forskningsfrågor sammanställdes och analyserades de empiriska resultaten i relation till exempel till de definitioner, metoder och resultat som presenterades i materialet. För- och nackdelar med olika metoder samt med att värdera icke-monetära värden har också diskuteras. De empiriska resultaten analyserades sedan i ett andra steg med hjälp av ett ramverk om hur värden skapas, befästs och kommuniceras i allmänhet och mer specifikt utifrån frågan om vilken idealtypisk relation som bäst kan beskriva eventuella samband mellan olika metoder för att värdera det frivilliga arbetet och det frivilliga arbetet i sig.En sammanfattning av de empiriska resultaten visar för det första att det finns ett antal förespråkare och argument till varför frivilligt arbete bör värderas i ekonomiska termer. Ett par av argumenten är exempelvis att synliggöra och uppmärksamma det frivilliga arbetet samt att identifiera dess bidrag till samhällsekonomin. Följaktligen har forskare och policyprofessionella ägnat tid och resurser åt att utveckla olika metoder och tillvägagångssätt för att genomföra denna typ av värderingar. Tre övergripande metoder lyfts fram som konkurrerande alternativ, inklusive frivilligarbetaren som ersättare, som tidsdonator och som samhällsnyttig. En integrerad del av presentationen av de olika metoderna verkar vara att identifiera specifika eller allmänna utmaningar med en viss eller alla försök till att värdera det frivilliga arbetet. Några exempel på dessa utmaningar är risken med att överskatta värdet på det frivilliga arbetet eller problematiken med att beräkna och fastställa ett generellt och applicerbart marknadsvärde på det arbetet som utförs av frivilliga.I den analytiska delen av rapporten framkommer det att de flesta artiklarna och rapporterna härbärgerar fler än en definition av det frivilliga arbetet och fler än en metod för att värdera det frivilliga arbetet. Vidare visar analysen att det finns stora likheter samt till och med överlapp mellan de olika metoderna i form av likartade utgångspunkter och tillvägagångssätt för att värdera det frivilliga arbetet. Utifrån dessa analytiska resultat argumenterar denna rapport för att relationen mellan de tre metoderna som förordas och det frivilliga arbetet i hög grad präglas av en omvänd relation. Det vill säga att de tre övergripande metoderna i första hand verkar ha utvecklats i relation till tidigare versioner av metoderna och konkurrerande metoder snarare än till det frivilliga arbetet i sig och dess egenskaper.Tolkningen att de metoder som figurerar för att ekonomiskt värdera frivilligt arbete i första hand präglas av en omvändrelation kan förklaras på två kompletterande vis. Den första förklaringen är att de som arbetar med att utveckla metoder kopierar och översätter värderingsmekanismer från andra fält. Den andra är att aktörer inom området strävar efter att framstå som innovativa och originella. Båda förklaringarna lyfter fram hur fler studier behövs för att studera och analysera detta fält som exempelvis en teater eller ett skådespel, med tillhörande praktiker, mekanismer och teknologier, som alla är mer eller mindre oberoende av eller till och med särkopplat från det frivilliga arbetet i sig.Ett antal mer praktiknära förslag till framtida forskning och utredningsarbete kan också identifieras. Ett förslag skulle vara att genomföra ytterligare översikter av metoder och resultat för att värdera objekt som saknar antingen värderings-, kalkyler- eller jämförbara egenskaper eller en marknad där objektets värde kan bestämmas i ett utbyte mellan olika aktörer. Med största sannolikhet finns det områden och fält där denna typ av metoder har utvecklats och prövats i en högre utsträckning än de som återfinns inom området för frivilligt 4 arbete. Ett annat förslag är att applicera de tre metoderna, inklusive de olika tillvägagångssätten som förordas, på data och forskning från Sverige. Vilken andel av det svenska BNP skulle det frivilliga arbetet kunna utgöra? Vilken avkastning ger investeringar i det frivilliga arbetet i Sverige? Vad är en rimlig timpeng för det frivilliga arbetet i Sverige? Slutligen, med tanke på både de processuella och principiella invändningar som återfinns i det empiriska materialet, vore det värdefullt och relevant att genomföra en receptionsstudie av hur frivilliga och andra aktörer inom fältet skulle reagera på och påverkas av olika försök till att ekonomiskt värdera frivilligt arbete.Avslutningsvis, utifrån denna rapports inledande citat om de tre domarna, och baserat på rapportens empiriska och analytiska resultat, kan en fjärde domare introduceras. Till skillnad från den första domarens objektivistiska, den andra domarens subjektivistiska eller den tredje domarens relativistiska position, skulle den fjärde domaren antagligen förorda en mer omvänd position i relation till exempelvis det frivilliga arbetet. En position som skulle härbärgera de praktiker, mekanismer och processer som konstituerar frivilligt arbete och som i sin tur skapar, befäster och kommunicerar värden, inklusive huruvida frivilligt arbete är meningsfullt för de som utför det eller bör ses som en gemensam och kollektiv nytta i samhällets tjänst. Denna position ger också utrymme till undersökningar om i vilken grad det frivilliga arbetet främst konstitueras av samtal och konflikter forskare och policyprofessionella emellan.
|
|
| 7. |
- Andersen, Rebecka, et al.
(författare)
-
Svenska ideella organisationers mervärde i biståndet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att beskriva och analysera olika aktörers uppfattningar om svenska ideella organisationers mervärde inom biståndet. Med hjälp av intervjuer med ett antal representanter för olika aktörer med kunskap och erfarenhet av det svenska biståndsarbetet och analyser av existerande dokument behandlas i denna rapport de svenska ideella organisationernas roller, särarter och mervärden inom det svenska biståndet. De empiriska resultaten visar att organisationernas roller visserligen har förändrats över tid, från att fungera som pionjärer till att mer fungera som röstbärare och organisatörer av tjänster, men att de ideella organisationerna anses vara fortsatt betydelsefulla i biståndet, även i framtiden. Särarterna framträder tydligast i jämförelser med antingen ideella organisationer i andra länder eller med företag och offentliga organisationer i Sverige, och inkluderar alltifrån organisationernas historia och folkrörelsebakgrund till den icke‐vinstdrivna profilen, organisationernas värdegrund samt förmågan att kunna agera autonomt och verka i olika kontexter. Ett antal mervärden identifieras också, till exempel den svenska kontexten och folkrörelseförankring, mångfalden i det svenska civila samhället, arbetet med demokratiska och mänskliga rättigheter, röstbärarrollen och påverkansarbetet, effektivitet till följd av lång erfarenhet och kunskap, lokal förankring och välutvecklade nätverk samt ett partnerskap där stödet sträcker sig utöver det finansiella och långsiktigheten i partnerskapen. Rapporten visar också hur det förekommer föreställningar om att särarterna och mervärdena har förändrats över tid. Det är dock oklart om de minskar eller ökar i kraft eller om det mer handlar om förändringar från en form till en annan. Avslutningsvis efterlyses ett mer nyanserat förhållningssätt till svenska ideella organisationers mervärde i biståndet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bjerselius, Rickard, et al.
(författare)
-
Persistenta organiska miljöföroreningar i fisk från Östersjöregionen 2000-2002
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Polychlorinated biphenyls (PCBs), polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans (PCDD/DFs) are still an environmental problem in Sweden, although the use and production of PCBs have been banned for decades and the release of PCDD/DFs have decreased significantly. In general, the concentrations in food have declined since the 1970s. However, in fish from some parts of the Baltic Sea, the decline of PCBs and PCDD/DFs appears to have ceased in the 1990s (Bignert, 2002). For risk assessment purposes, the Swedish National Food Administration has conducted a fish survey 2000-2002 of levels of selected persistent organic pollutants (POPs), PCBs, PCDD/DFs and persistent pesticides, in fish from the Baltic Sea region. Also polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCD), ubiquitously used flame retardants, have been added to this list because of results suggesting the PBDE group as candidate for a new environmental hazard. The aim is to get relevant data to be used in the continuous evaluation of the dietary recommendations and to follow changes in the levels of these environmental contaminants in fish. The ambition is to use the data as a basis for intake estimations for human body burdens and compare with internationally established tolerable weekly intakes (TWI). In addition, in November 2001, the European Commission (EC) published legislation aimed at achieving a reduction in human exposure to PCDD/DFs and PCBs (Council Regulation 2375/01/EC). One of the strategies to reduce the human exposure for PCDD/DFs and dioxin-like PCBs has been to set maximum levels for PCDD/DFs in foodstuffs. Sweden and Finland currently have a derogation from the Council regulation that allows national marketing of fish that exceed the maximum level for PCDD/DF. The legislation came into force from 1 July 2002. The Council Regulation also carries with it an obligation for Member States to monitor the levels of dioxin-like PCBs and PCDD/DFs in foodstuffs and to report the levels to the EC. These data will ultimately be used to both review the maximum limits and measure the effectiveness of the reduction strategy and set new maximum limits. For example, during 2004 the Commission is planning to set maximum levels for dioxin-like PCBs based on reported background levels from the member states. The following report includes results from parts of the sampling carried out in the Baltic Sea area in 2000-2002. Only results of PCBs, persistent pesticides, PBDEs and HBCD are reported here. The corresponding PCDD/DF levels are reported on www.slv.se in three interim reports.
|
|
